Att börja jobba igen efter sjukskrivning för psykisk ohälsa är en process med inbyggda etiska spänningar och potentiella dilemman. Målsättningarna hos arbetsgivare och andra parter kan bitvis krocka rejält, visar en studie vid Göteborgs universitet.
Bakgrunden till studien, publicerad i tidskriften Health Care Analysis, är den stora ökningen av sjukskrivningar för psykisk ohälsa. Vanliga diagnoser är stressrelaterad psykisk ohälsa, olika ångestsyndrom och depressioner.
För att förbättra processerna vid återgång i arbete betonas ofta vikten av samarbete och samordnade insatser från arbetsgivare, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Parterna antas ha ett gemensamt mål om att den anställde ska komma tillbaka till sitt arbete.
I parternas olika etiska ramverk och målsättningar finns dock inte bara samsyn utan också ett stort antal potentiella spänningar, visar forskarnas teoretiska analys.
Flera mål som krockar
Försäkringskassan vill se en successiv återintegrering i arbete där det räcker att den anställde kan utföra sina arbetsuppgifter på en grundläggande nivå. För arbetsgivarna är det däremot inte självklart att vilja avlöna en anställd som inte presterar fullt ut, samtidigt som de har ett rehabiliteringsansvar.
Hälso- och sjukvårdssystemet har i sammanhanget dubbla roller, dels som behandlare med respekt för patientens självbestämmande och integritet, dels som sakkunniga vid bedömning av arbetsförmåga.
Ytterligare en observation i studien är att en allt för optimistisk skattning av en persons arbetsförmåga kan motverka främjandet av arbetsförmåga och hälsa, samtidigt som det behöver balanseras mot de vinster som kan finnas med återgång i arbete. Frånvaro från arbetsmarknaden kan driva psykisk ohälsa.
Enligt forskarna är dessutom inte alla sjukskrivna motiverade att återgå till sina jobb, vilket förutsätts i processen, eftersom arbetsplatsen kan vara en del av orsaken till sjukskrivningen. Studien lyfter också frågan om vars och ens ansvar att anpassa sitt privatliv på ett sätt som återställer och upprätthåller arbetsförmågan.
Produktivitet och respekt
En av de drivande bakom studien är Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi på Göteborgs universitet med fokus på bland annat medicinsk etik och patienträtt:
– I grund och botten handlar frågan vad arbetsförmåga är om hur man ska organisera arbetskraften så produktivt som möjligt samtidigt som man respekterar andra viktiga värden. Olika sätt att organisera sjukförsäkringen kommer att innebära att olika etiska värden ges företräde på bekostnad av andra, säger han.
En av de ansvariga för studien är Elisabeth Björk Brämberg, docent i arbetsmedicin och verksam som forskare på Göteborgs universitet och Karolinska Institutet. Hon betonar vikten av ökad kunskap på området:
– Majoriteten av de som sjukskrivs för psykisk ohälsa är tillbaka för egen maskin inom 60 dagar. Samtidigt är insatserna för gruppen som helhet mycket omfattande och kan tränga undan annan vård. Vi behöver backa bandet och bli bättre på att tidigare identifiera dem som behöver mer hjälp. Underlaget för de insatser som görs i dag är för svagt, säger hon.
Studie: Cooperation in Return-to-work Interventions for Common Mental Disorders: An Ideal Theory Analysis of Actors, Goals, and Ethical Obstacles, https://doi.org/10.1007/s10728-024-00491-1
Expertkontakter:
Thomas Hartvigsson, Avdelningen för filosofi och logik, Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, tel. 0704 02 95 18, e-post thomas.hartvigsson@gu.se – nås under måndagen fram till klockan 13 och efter 15
Elisabeth Björk Brämberg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0709 22 10 63, e-post elisabeth.bjork.bramberg@gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbilder: Thomas Hartvigsson och Elisabeth Björk Brämberg (foto: Göteborgs universitet)
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin