Vi har sett bilderna. Barnen från Finland, med namnskyltar runt halsen. De som kom till Sverige under kriget. Men vilka var de? Och hur påverkar deras upplevelser kommande generationer? Detta är en del av Sveriges historia men samtidigt relevant idag, för vilka är dagens krigsbarn? Sörjen som blev är en universell berättelse om krig och flyktingskap som känns viktig att berätta och tala om. Föreställningen kommer nu till Sverige efter ett starkt mottagande i Finland.
Anna Takanens pappa Timo var ett av omkring 15000 barn som aldrig återvände till Finland utan adopterades av sin svenska fosterfamilj. Förflyttningen kom att påverka hela familjen genom ett förlorat språk och ett trauma nedärvt genom generationer, men också genom längtan och möten över gränserna.
– Jag vill undersöka hur detta har påverkat många genom min konstnärliga praktik. Folk kontaktar mig ofta, så jag vet att frågan är levande i både Finland och Sverige. Det här är mitt konstnärliga fredsprojekt, berättar Anna Takanen, manusförfattare och skådespelare i Sörjen som blev.
Innan Timo dog frågade dottern Anna ut honom om vad han förlorat i Finland – och han började äntligen svara på hennes frågor. I föreställningen nystar hon ömsint och långsamt upp pappans familjehistoria, och det komplicerade i att vara barn till ett krigsbarn.
– För närvarande lever vart femte barn i en krigszon. Genom Sörjen som blev ser vi en glimt av hur krigstraumat överförs till kommande generationer och anar vidden av de personliga tragedierna som fortfarande finns runt omkring oss, säger Anna Takanen.
Under sina nästan 30 år inom teatervärlden har Anna Takanen skådespelat, regisserat och arbetat som teaterchef på Göteborgs stadsteater samt på Kulturhuset Stadsteatern. 2019 kom hennes debutbok Sörjen som blev ut, på Bonniers förlag. Det är ur den som föreställningen är sprungen ur. Den regisseras av prisbelönta Mikaela Hasán, konstnärlig ledare för DuvTeatern i Helsingfors.
–Jag blev berörd av Annas bok, av berättelsen och språket. Det var som om den öppnade en dörr till en bekant men obearbetad del av Finlands historia. Och så är det också en universell berättelse om krig och flyktingskap som känns viktig att berätta och tala om. Det hände då och det händer nu, med ett mellanförskap och många obesvarade frågor som följd, säger Mikaela Hasán, regissör för Sörjen som blev.
Med på scenen finns Harri Kuusijärvi, en av Finlands bästa dragspelsartister och Niko Kumpuvaara.
Efter föreställningen bjuds publiken in till ett samtal med Anna Takanen för att få möjlighet att berätta om sina erfarenheter och känslor för att bryta tystnaden kring traumat i att vara krigsbarn.
–Det är en personlig historia, den är ju Annas. Samtidigt är den många andras historia också. Jag hoppas att den, och samtalet som följer efter föreställningen, öppnar upp för att prata och förstå mera om varandra och oss själva, säger Mikaela Hasán.
Efter Sverigepremiären den 5 oktober kommer produktionen att turnera vidare till uppemot 70 orter i landet under hösten 2021 och våren 2022.
Turnéplan: https://www.riksteatern.se/forestallningar/sorjen-som-blev/#section2I år har vi lanserat vår pressträff i podcast format för att tillgängliggöra innehållet för höstrepertoaren för journalister under hela hösten. Gå gärna in på https://www.riksteatern.se/presstraff-2021/ . I spelaren som följer kan du följa kapitelindelningen och lyssna in på det som rör Sörjen som blev, här kan du som journalist ladda ner de ljudklipp som du vill använda dig av i din rapportering.
Riksteatern i samarbete med Lilla Teatern och Östgötateatern
Medverkande: Anna Takanen
Musiker: Niko Kumpuvaara
Konstnärligt team:
Manus: Anna Takanen
Regi: Mikaela Hasán
Scenografi: Heini Maaranen
Mask och kostym: Patricia Svajger
Ljusdesign: Jyri Suominen
Ljud- och ljustekniker: Niklas Lundström och Robin Clarén
Musikdramaturgi: Harri Kuusijärvi
Dramaturg: Jani Lohikari och Edward Bromberg
Scenmästare/turnéledare: Daniel Ohlson
För mer information:
Sofia Zouagui
Press och PR ansvarig
E-post: sofia.zouagui@riksteatern.se
Mob: 070-528 99 15
Om Riksteatern
Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Närmare 40 000 medlemmar, 230 Riksteaterföreningar, 21 regionala föreningar och 50 ansluta organisationer i hela Sverige är en del av Riksteatern som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst. Riksteaterns vision är scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse – för alla överallt. Riksteatern Crea producerar banbrytande scenkonst på svenskt teckenspråk och är en del av Riksteatern. Även Cullberg är en del av Riksteatern. Magnus Aspegren är vd för Riksteatern.