Sweixtpartiets huvudfråga är att verka för en svensk folkomröstning om Sveriges medlemskap i EU. Partiet ställer nu upp i riksdagsvalet 2022 med en unik modell för parlamentarisk samverkan.
Siktet är inställt på att nå de 3,2 miljoner svenska väljare som enligt den senaste opinionsundersökningen* från SCB (nov 2020) är antingen emot eller osäkra på Sveriges EU-medlemskap. Ambitionen är att få 4 % av rösterna i nästa val och därmed 14 riksdagsmandat. Dessa kommer kommer att stödja de övriga riksdagspartierna enligt den procentuella fördelning som partierna har i ett genomsnitt av opinionsundersökningarna inför valet i alla frågor utom när det gäller Sveriges medlemskap i EU.
– Om Swexitpartiet kommer in i Riksdagen 2022, kommer en röst på partiet i praktiken inte att förta något riksdagsmandat eller minska någon påverkan från de övriga riksdagspartierna, förutom i frågan om EU-medlemskapet. En väljare som röstar på Swexitpartiet kommer således att stödja två partier med en valsedel – Swexitpartiet i EU-frågan och det riksdagsparti som väljaren i övrigt sympatiserar med i alla andra frågor. En unik form för parlamentarisk samverkan, säger Ulf Ström, ordförande, Swexitpartiet.
Andelen svenskar som är emot Sveriges EU-medlemskap ökar*. En anledning är att det vi röstade om 1994 var något helt annat än det vi ser idag. Vi röstade för ökad handel och att alla länder gemensamt skulle bidra till ett bättre Europa. Så blev det inte.
Den Europeiska marknaden är kritisk för Sveriges välstånd och vårt EU-medlemskap har som en konsekvens medfört många fördelar, men också nackdelar. En nackdel som hämmar Sveriges fortsatta utveckling är EU’s inriktning från att ha varit en handelsunion till att bli en transferunion. Sverige har i alla år varit en nettobidragsgivare till EU, där huvuddelen av EUs resurser, inklusive Sveriges medlemsavgift till EU på 35-40 miljarder kronor per år, går till jordbruksbidrag liksom regional- och utvecklingsstöd till företagare i andra delar av Europa.
Detta accentuerades i somras, då EU begärde att Sverige, i tillägg till en ökande EU-budget, skall stå för ytterligare 150 miljarder kr i ett stimulanspaket som går under namnet Next Generation EU. Något som till stora delar avses delas ut som bidrag till företagare i framför allt Syd- och Östeuropa för att rädda deras krisande ekonomier och därmed EURO-valutan. Ett valutasamarbete som Sverige tidigare valt att stå utanför. Stödpaketet inbegriper också införandet av en federal EU-skatt, på toppen av vår kommunal-, landstings och statsskatt.
– Sveriges åtagande representerar en hissnande summa som våra barn och barnbarn kommer att vara tvungna att betala under de närmaste årtiondena, fortsätter Ulf Ström.
Ett argument för Sveriges roll som nettobidragsgivare är att vi har en välskött ekonomi, något som åstadkommits till priset av återhållsamhet inkl en välfärd och äldrevård som nu håller på att kollapsa, ett av Europas högsta skattetryck och hög pensionsålder. Sverige är också ett av de hårdast drabbade länderna av Corona-pandemin. Swexitpartiet verkar därför för att Sverige skall gå ur EU men fortsatt vara en del av den inre marknaden genom bilaterala avtal på samma sätt som Norge, Schweiz, Storbritannien och Island.
* Enligt SBC’s opinionsundersökning från nov 2020 är 42,9 % av väljarna emot eller osäkra på ett EU-medlemskap (17,4% emot och 25,5 % osäkra) d v s en ökning med 3% eller 225.000 väljare från året tidigare (av en väljarbas på 7 495 936).
För ytterligare information, kontakta:
Ulf Ström, ordförande, www.swexitpartiet.se
Tel: 0733-24 82 90
Epost: info@swexitpartiet.se
Swexitpartiet verkar för att Sverige ska lämna EU och i stället vara en fortsatt del av EUs inre marknad genom bilaterala avtal på samma sätt som Norge, Storbritannien, Island och Schweiz. Partiet är tvärpolitiskt så tillvida att det i andra politiska frågor stöder samtliga övriga riksdagspartier enligt en ny och unik model för parlamentarisk samverkan (ref www.swexitpartiet.se).