Det har skett en dramatisk ökning i användandet av de nya diabetesläkemedlen GLP-1 analoger och SGLT2-hämmare. Dessa nya läkemedel har i tidigare studier visat sig ha en hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes. Dock skrivs läkemedlen ut i mindre utsträckning till kvinnor och till de som är svårt sjuka i sin diabetes, visar en studie från Karolinska institutet, med anslag från Hjärt-Lungfonden.
‒ Nu finns nya möjligheter att skydda mot hjärt-kärlsjukdom för personer med diabetes. Då behöver vi uppmärksamma eventuella ojämlikheter i läkemedelsanvändning i strävan efter en jämlik vård. Det är viktigt att även de som är allvarligt sjuka får tillgång till dessa läkemedel – där effekten kan vara ännu större, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet.
I Sverige har omkring en halv miljon personer diabetes, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Under de senaste 10‒12 åren har nya diabetesläkemedel introducerats. Det handlar om SGLT2-hämmare och GLP-1-analoger. Båda klasserna har visat sig ha en imponerande hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes, framför allt för de med allra högst risk. Enligt de senaste rekommendationerna har läkemedlen högsta prioritet vid behandlingen av patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning läkemedlen faktiskt skrivs ut inom hjärtsjukvården hos de med hjärtbesvär samt om hur prognosen ändrats över tid. Forskningen omfattar samtliga patienter med diabetes och kranskärlssjukdom som genomgick kranskärlsröntgen mellan åren 2010 och 2021, totalt 38 671 personer med diabetes.
Resultaten visar en dramatisk ökning i användandet av de nya hjärtskyddande diabetesläkemedlen, samtidigt som färre får insulinbehandling och äldre preparat.
‒ De nya läkemedlen används allt oftare. Vi ser dock att grupper som har hög risk för återinsjuknande får läkemedlen i mindre utsträckning. De skrivs oftare ut till yngre och relativt sett friskare patienter, säger Viveca Ritsinger, kardiolog vid Karolinska Institutet och publikationens försteförfattare. Men, det är fortfarande många som inte alls får de nya diabetesläkemedlen.
Forskargruppens mål är att bidra till en mer rättvis användning och förbättra prognosen för alla patienter, särskilt de som är mest utsatta.
‒ Nu behövs fortsätta studier om användningen av hjärtskyddande läkemedel och dess effekter på prognosen för patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vi behöver evidens som kan tydliggöra var det finns mest nytta att använda dessa läkemedel, så länge som de inte räcker till alla, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Forskarna såg glädjande nog även en trend att det årliga återinsjuknandet i hjärt-kärlhändelser minskat senare år hos individer med diabetes och kranskärlssjukdom. Den nu vanligaste komplikationen att behöva återinläggas för efter tex en hjärtinfarkt, är för problem med hjärtsvikt, även om detta också har minskat i viss mån.
För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
Bilder:
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
– Anna Norhammar, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet
Fakta om studien (källa: Hjärt-Lungfonden)
Studiens namn: Trends in prognosis and use of SGLT2i and GLP-1 RA in patients with diabetes and coronary artery disease
Tidskrift, publiceringsdatum: Cardiovascular Diabetology, 24 augusti 2024.
Fakta diabetes (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Diabetes: Det finns två huvudsakliga typer av diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1 diabetes innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, har upphört. Vid typ 2-diabetes är cellernas känslighet för insulin nedsatt, vilket innebär att kroppens vävnader inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning och att levern släpper ut för mycket socker i blodet.
Symtom: Gemensamt för både typ 1- och typ 2-diabetes är till exempel att urinmängderna och törst ökar och att man känner sig trött och kraftlös. Om blodsockret är för lågt kan den diabetessjuke drabbas av skakningar, hjärtklappning, svettningar, irritation eller oroskänsla och medvetslöshet. Om blodsockret är för högt finns risk för illamående, kräkningar, buksmärtor och medvetslöshet.
Drabbade i siffror: I Sverige har omkring en halv miljon personer diabetes. Antalet diabetessjuka ökar i Sverige och i världen. Av de drabbade i Sverige har cirka 90 procent typ 2-diabetes.
Forskningsframgångar: Forskningen inom diabetesområdet har varit mycket framgångsrik med nya behandlingsmetoder, utveckling av tekniska hjälpmedel som insulinpumpar och blodsockermätare och läkemedel.
Forskningens utmaningar: Antalet personer med diabetes ökar i Sverige, både bland barn och vuxna.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Idag har omkring en halv miljon svenskar en diabetesdiagnos. Personer med diabetes löper en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Forskningen syftar till att bättre förstå sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Därigenom kan bättre behandlingsmetoder utvecklas som kan förhindra följdsjukdomar hos dig som har diabetes.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
Om Hjärt-Lungfondens arbete:
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se