En ovanlig rituell samlingsplats och offermiljö från bondestenåldern har hittats i Hammar i Skåne. Keramikkärl, stora mängder flintredskap och bearbetat ben och horn, bland annat en fiskekrok, har grävts fram av arkeologerna. Föremålen som dateras till 3 500–3 000 f Kr offrades i närheten av en våtmark och platsen är helt unik i Sverige.
– Föremålen är mycket välbevarade vilket är extremt ovanligt, säger Magnus Artursson, projektledare på Arkeologerna, Statens historiska museer.
Arkeologerna fick en stor överraskning när de skulle undersöka resterna av en forntida våtmark i Hammar öster om Kristianstad i Skåne.
Under den stensatta kanten till våtmarken låg ett 1–1,2 meter tjockt kulturlager som innehöll stora mängder keramik, bearbetad flinta och djurben. Djurbensmaterialet utgörs främst av slakt- och matavfall, ofta sönderbrutet för att få ut märgen. Bland föremålen finns redskap av bearbetat horn och ben, bland annat en så kallad tryckstock som användes vid tillverkning av flintföremål, och en fiskekrok. Fynd av ett stort antal flintskrapor tyder på att människor sysslade med skinnberedning på platsen.
– Det är helt unika neolitiska lämningar. Vi befinner oss i en offermiljö i en våtmark där vi hittat massiva mängder ben, flinta och keramik, nästan som ett medeltida kulturlager. Det är mycket ovanligt att hitta sådana lager i en våtmark i Sverige, säger Magnus Artursson.
På flera ställen i våtmarkskanten har man satt ned hela keramikkärl av så kallad trattbägartyp på stenar, men även skallen av en hund har hittats, vilket visar att området troligen använts både i vardagliga sammanhang och som offerplats. Det organiska materialet som till exempel ben är mycket välbevarat, vilket gör platsen speciell, säger Magnus Artursson.
Under den här perioden levde människor främst som bönder, odlade olika sädesslag och höll djur som får, get, gris och ko. Men man jagade och fiskade också. De dödas begravdes i gånggrifter eller dösar.
– Trattbägarkulturen är de första jordbrukarna som kom till Skandinavien runt 4 000 f Kr. Vi har två gånggrifter bara några kilometer bort från samma period, så de är förmodligen kopplade till varandra.
Vad som var helt oväntat är att arkeologerna har hittat en inhägnad möjligen vallomgärdad samlingsplats intill våtmarken som användes i rituellt syfte för 5 000 år sedan. Det är en stor halvcirkelformad stenkonstruktion med upp till 1,5 meter djupa gropar som ligger på rad under stenarna. Anläggningen har en diameter på 50 meter. Även här har man funnit stora mängder keramik från hela kärl, bearbetad flinta och djurben. Fyndet är unikt i sitt slag i Sverige. Motsvarande neolitiska anläggningar har hittat utomlands, exempelvis i Sarup i Danmark.
Eftersom platsen är så speciell och fyndmaterialet omfattande söker nu Arkeologerna ytterligare medel från Riksantikvarieämbetet för att ha möjlighet att fortsätta undersökningen.
– Stenanläggningen var helt okänd för oss när vi började. Området har förmodligen varit en lokal samlingsplats, där man har hållit på med hantverk, ritualer och festat. Vi har även spår efter en träkonstruktion som går ut i våtmarken, som vi tror kan ha varit en spång eller brygga. Att man samlats på det här sättet för att festa och upprätthålla sociala nätverk under bondestenåldern är en vanlig företeelse, men att vi hittar sådana här spår efter det är helt unikt, säger Magnus Artursson
Kontakt
Magnus Artursson, tel. 076-128 42 37, magnus.artursson@arkeologerna.com
Press: Ninna Bengtsson tel. 010-480 80 76, 0702-11 70 92
e-post: ninna.bengtsson@arkeologerna.com
För högupplösta pressbilder, vänligen besök Arkeologernas nyhetsrum: Arkeologerna (cision.com)
Mer info om projektet på Arkeologernas hemsida: https://arkeologerna.com/uppdrag/hammar/
Arkeologerna
Arkeologerna, Statens historiska museer, Box 5428, 114 84 Stockholm. Tfn 010-480 80 00. www.arkeologerna.com
Taggar: