Connect with us

Marknadsnyheter

Vanligt med hot och trakasserier i högskolan

Published

on

Fyra av tio forskare och lärare har utsatts för trakasserier, hot eller våld i arbetet. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet där svenska lärosäten kartlagts. Störst utsatthet rapporterar forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. 

– Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten.

Studien baseras på enkätsvar från omkring 3000 medlemmar i SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och är ett samarbete mellan SULF, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Utsatthet förekommer inom samtliga ämnesområden. Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier.

På vilket sätt forskare och lärare utsätts varierar, men vanligast är hotfulla e-postmeddelanden (18 %), följt av hotfulla uttalanden öga mot öga (11 %) och hot eller påhopp via sociala medier (9 %). Våld, stöld och skadegörelse förekommer, men i mindre utsträckning (6 %).

Kvinnor är mest utsatta och oftast av studenter
Studenter är vanligaste gruppen förövare. Hälften av de forskare och lärare som hade utsatts senaste året svarade att förövaren var en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på samma institution.

– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, säger David Brax.

Kvinnliga forskare och lärare är mer utsatta än män, särskilt av studenter. Män utsätts oftare än kvinnor av kollegor. Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan. Undantaget är ämnesområden som varit föremål för debatt i medier. Där rapporteras högre utsatthet och att förövaren ofta är någon utanför akademin och mer sällan studenter.

Rapporten visar också att de som utsätts upplever brist på information om stöd.

Lärosätena behöver arbeta förebyggande mot hot och trakasserier och säkerställa att alla anställda har tillgång till och vet var de ska vända sig för att få stöd, säger David Brax.

Konsekvenserna av hot och hat är långtgående. Av rädsla för att bli utsatta undviker många att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor. Det förkommer också att forskare och lärare överväger att lämna sitt arbete på grund av sin utsatthet.

– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger David Brax.

Huvudsakliga resultat från rapporten

  • Erfarenhet av utsatthet för hot eller trakasserier är vanligt (39 %) och förekommer i alla ämnesområden. Drygt 30 procent inom samtliga ämnesområden rapporterar erfarenheter av någon form av utsatthet.
  • Studenter är vanligaste gruppen förövare. Flest fall sker i undervisnings- och handledningssammanhang. Kollegor är näst största kategorin förövare, och vanligare i situationer som rör pågående forskning eller publicering av forskningsresultat. 
  • Kvinnor är mer utsatta än män för de flesta typer av incidenter, och är mer oroliga för utsatthet, både för sig själva och för anhöriga.  
  • Erfarenhet av utsatthet är vanligare inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, där erfarenheter av hot eller trakasserier ligger nära 50 procent.  
  • Något högre utsatthet rapporteras i ämnesområden som tidigare haft rapportering om incidenter, och varit föremål för debatt som rör politiskt laddade frågor. Här anges i betydligt högre grad externa förövare, och i mindre grad studenter.
  • En tredjedel av vet inte vart de ska vända sig om de blir utsatta. Två tredjedelar känner inte till någon handlingsplan om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon vid deras institution eller lärosäte.
  • Konsekvenser av utsatthet eller risk/oro för utsatthet är olika former av självcensur. 
  • Åtta procent har ändrat sina rutiner/beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar denna konsekvens.  
  • Utsattheten är högre bland de som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier.
  • Externa förövare är vanligare när det gäller förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg.  
  • Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i materialet. Sex procent har någon gång blivit utsatt för någon händelse av dessa slag. 

Fakta om kartläggningen

  • Studien har undersökt bland annat hur stor andel av de tillfrågade som utsatts, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått. 
  • Studien är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare i Sverige. Den har genomförts av Nationella sekretariatet för genusforskning i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF 
  • Enkäten skickades till medlemmar i SULF med e-post i medlemsregistret, totalt 17 459 personer, och den besvarades i sin helhet av 3 154 personer.
  • Rapporten kompletterar den delrapport från studien som kom 2022, med fler uppgifter om fördelning av utsatthet och konsekvenser samt fördjupad kontext och analys.

Kontakt: David Brax, senior utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning, telefon: 070-548 3672, e-post: david.brax@genus.gu.se 

Läs och ladda ner rapporten: Utsatthet vid svenska universitet och högskolor: En undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare

Rapporten finns även på engelska: Victimisation in Swedish higher education institutions – A study of harassment, threats and violence against researchers and teachers

Inga-Bodil Ekselius
Kommunikatör
Tel: 076–622 92 30
E-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram. 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nvidia har presenterat sin kvartalsrapport, aktierna stiger i efterhandeln

Published

on

Graf över Nvidia-aktien

Ikväll släppte Nvidia sin kvartalsrapport och i efterhandeln stiger aktien. Mottagandet är inte bara viktigt för Nvidia, det är viktigt för hela aktiemarknaden som just nu balanserar mellan rädsla för nedgång och möjligheter med AI.

Snart börjar företagets analytikersamtal så då blir nästa punkt som kan påverka aktien, sedan lär mer omfattande analytikeruppdateringar komma som påverkar aktien när handeln inleds imorgon.

Samtidigt slog Alphabets aktie ett nytt rekord tidigare idag efter att deras nya AI-modell Gemini 3 togs emot väl av användarna. Företaget är nu i den trevliga positionen av att både tjäna enormt mycket pengar och vara en ledare inom AI.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Teknisk analys på flera marknader med Anders Haglund

Published

on

By

Anders Haglund gör teknisk analys

Anders Haglund går igenom den tekniska analysen på flera marknader samt även några olika enskilda aktier.

Teknisk analys med Anders Haglund
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys