Connect with us

Marknadsnyheter

Var tredje svensk har mått dåligt över sin ekonomi det senaste året – unga kvinnor har mått sämst

Published

on

Mer än var tredje svensk har mått dåligt över sin privatekonomi det senaste året och de som mått allra sämst är unga kvinnor. Samtidigt menar varannan svensk att de inte har sänkt sin levnadsstandard nämnvärt till följd av det ekonomiska läget. Det visar ICA Bankens senaste rapport Pengakollen som fokuserar på svenskarnas kunskap om ekonomi, deras ekonomiska beteenden och tankar om framtiden.

ICA Bankens rapport Pengakollen visar att mer än var tredje svensk (35 procent) mått dåligt över sin ekonomi det senaste året. Nästan varannan ung person (49 procent) i åldern 18–29 år uppger detta och de unga kvinnorna ligger i toppen. 60 procent av kvinnorna mellan 18–29 år svarar att de har mått dåligt över sin ekonomi det senaste året.

Resultatet visar att social press är en av orsakerna bland de yngre, då var femte person uppger att press från omgivningen fått dem att må dåligt över sin ekonomi.

– Vi har nu levt i en orolig ekonomi ett tag och det är inte konstigt att det påverkar vårt mående. Men självklart är det oroväckande att så många unga mått dåligt över sin ekonomiska situation. Resultatet visar att det framförallt hänger ihop med saldot på kontot, men också med den sociala pressen som gör att man ibland spenderar trots att man egentligen inte har råd. Nu är det därför extra viktigt att våga vara öppen med sina ekonomiska förutsättningar, även om det kan kännas läskigt att blotta sig, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken.

Samtidigt som många mått dåligt över sin ekonomi säger varannan svensk (50 procent) att man har sänkt sin levnadsstandard väldigt lite eller inte alls till följd av de ekonomiska oroligheterna. Endast 14 procent av svenskarna menar att de sänkt sin levnadsstandard mycket.

– Det kan vara utmanande att behöva sänka sin levnadsstandard, men för att kunna hantera situationen kommer många svenskar behöva förändra sitt beteende och sin livsstil. Vi ska nog inte se det nuvarande läget som en tillfällig dipp utan en ny verklighet som kräver ett mer medvetet ekonomiskt beteende, säger Magnus Hjelmér.

Fler undersökningsresultat:

  • Av de som uppger att de mått dåligt över sin privatekonomi anger två av fem (41 %) att det är det nuvarande saldot på kontot som fått dem att må dåligt. Var tredje person (36 %) uppger att mediebevakningen är orsaken. 34 procent säger att de mått dåligt över att de inte sparar alls/sparar för lite, eller att de spenderat mer än de tänkt (33 %).
  • Bland de unga uppger nästan varannan (49 %) att de har mått dåligt över sin ekonomi. De är den åldersgrupp som mått dåligt i störst utsträckning. Bland de äldre (65–79 år) är motsvarande siffra endast 15 procent.
  • En av fem (21 %) av de unga upplever att de inte har tillräckligt med kunskap för att ta kloka ekonomiska beslut.
  • Av de som är gifta eller i en relation så svarar 42 procent att de har mer kunskap inom ekonomiska frågor än sin partner. Män anser detta i högre utsträckning än kvinnor (62 % jämfört med 22 %).
  • Knappt var femte (18 %) uppger att de följer en månadsbudget. Två av tre (66 %) säger också att de regelbundet (minst en gång i månaden) spenderar pengar på oplanerade inköp.

Rapporten finns att ta del av här

Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av ICA Banken. Den bygger på 1 000 intervjuer med den svenska allmänheten, 18-79 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifo-panelen, mellan 21-28 februari 2023.

För mer information
ICA Gruppens presstjänst, telefon: +46 (0)10 422 52 52, e-post: press@ica.se
icabanken.se, icagruppen.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

on

Två säljare studerar siffror

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

on

Pratar i mobil på kontoret

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

on

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna:

  • Tredje AP-fonden
  • SEB Asset Management
  • Swedbank Robur
  • Protean (fondbolaget)
  • Kramerica Industries (Caspar Callerström)
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys