Avtalet ger en större flexibilitet för arbetsgivaren att använda personalen, som i gengäld får mycket bättre betalt. Utgångspunkten är nu också att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina yrkeskvalifikationer och om legitimation eller behörighet krävs ska detta respekteras, något som varit viktigt för Vårdförbundet.
Efter att tidigare ha sagt nej till avtalet har nu Vårdförbundet som sista förbund valt att teckna på krislägesavtalet för anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag.
– Vårdförbundets medlemmar tar ett enormt stort ansvar under oerhört påfrestande omständigheter. De befinner sig verkligen i frontlinjen i kampen mot följderna av coronaviruset och covid-19. Utifrån det läge som vården befinner sig under pågående pandemi och med de förbättringar som skett i avtalet sedan vi frånträdde förhandlingarna, har vi gjort bedömningen att de ekonomiska ersättningarna nu uppväger nackdelarna gällande arbetstid för våra medlemmar, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Vårdförbundet lämnade förhandlingarna i slutet av juni 2019. Anledningen var att Vårdförbundet ansåg att ersättningarna var för låga. Efter nya överläggningar mellan Vårdförbundet, SKR och Sobona har nu ett avtal nåtts. Avtalet säkrar bättre ersättningar och skrivningar om att utgångspunkten är att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina yrkeskvalifikationer. För arbetsuppgifter som kräver legitimation eller behörighet ska detta respekteras.
Vad räknas som kris?
Till exempel naturkatastrofer som bränder och översvämningar, utbrott av epidemier eller pandemier, terrordåd eller hot. Gängse personalbrist i vården är inte att räkna som kris i detta avseende.
När börjar avtalet att gälla?
Avtalet gäller från 26 mars, men måste aktiveras för att villkoren ska börja gälla. Avtalet kan sägas upp en gång per år.
Hur aktiveras krisavtalet?
Det är hårda krav för att avtalet ska aktiveras. Till att börja med måste en region eller kommun utlysa krisläge. Därefter kan begäran om att aktivera krislägesavtalet ställas till SKR och Sobona som fattar beslut utifrån att alla dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda:
Det handlar om en händelse eller händelseförlopp som
- avviker från det normala,
- som innebär allvarliga samhällsstörningar,
- kräver omedelbara insatser av en kommun eller region,
- och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten.
Krislägesavtalet ska tillämpas restriktivt. Det innebär att det inte är säkert att avtalet aktiveras ens under pågående pandemi.
Omfattas alla av avtalet när det är aktiverat?
Nej, det är först efter att arbetsgivaren anvisat en medarbetare till arbete under krislägesavtalet som det tillämpas på individen. Det innebär att det är arbetsgivaren som avgör vilka personer som behöver tas i större anspråk utifrån behoven under en pågående kris.
Vilka är villkoren?
Den genomsnittliga veckoarbetstiden för en person som går på krislägesavtal är 48 timmar. Beräkningsperioden är fyra veckor. Arbetsgivaren kan också flytta på personal till andra arbetsställen.
Arbetstagaren behåller sin månadslön (grundlön utan rörliga ersättningar). För tid utöver ordinarie veckoarbetstidsmått upp till 48 timmar utgår timlön. Därutöver läggs en krisersättning på 120 procent av månadslön plus timlön.
Arbetsgivaren får alltså ut fler arbetade timmar och ökad flexibilitet, medan medarbetaren får cirka 220 procent i lön.
För ytterligare information, kontakta Vårdförbundets pressjour på tfn: 0703-10 30 09
VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks Kyrkogata 11, 103 65 Stockholm
Vårdförbundet är ett yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se