Connect with us

Marknadsnyheter

Viktigt steg mot gemensam biobank stärker forskning och akademi i Stockholmsregionen

Published

on

Ett nytt samarbetsavtal mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm genom Karolinska Universitetssjukhuset innebär ett fördjupat samarbete för att åstadkomma en samlad biobankinfrastruktur i Stockholm. Målet är att på sikt skapa en gemensam biobank i hela Region Stockholm. Detta är också ett viktigt steg som driver arbetet framåt att göra Stockholmsregionen världsledande inom life science.

Biobanksprover från människan har haft stor betydelse i att utveckla träffsäkra metoder för diagnostisering och behandling i hälso- och sjukvård. Inom ramen för så kallad precisionsmedicin finns idag förutsättningarna att utveckla ett unikt läkemedel som är anpassat för att exakt matcha resultaten från patientens prover. Genom att analysera biobanksprov i samband med exempelvis en cancerdiagnos går det utifrån resultatet se exakt vilken typ av cancer det handlar om, vilket gör det möjligt att sätta in en så träffsäker behandling som möjligt. Ett annat exempel är HPV-vaccinet som framställts genom att analysera en stor mängd biobanksprover. Detta används för att minska risken att drabbas av livmoderhalscancer och ingår idag i det allmänna vaccinprogrammet för såväl pojkar som flickor i årskurs 5.

– Det närmare samarbetet kommer att gynna användarna, det vill säga forskare, läkemedelsföretag och kliniker, men framför allt kommer det i slutändan gynna patienterna – de som vi finns till för. Och det är även en förutsättning för att uppnå målet med Life Science-strategin, för utveckling av precisionsmedicin, för innovation och för forskning, säger Clara Hellner, forskningsdirektör inom Region Stockholm.

– Karolinska Universitetssjukhuset är ett av världens ledande sjukhus. Väl fungerande strukturer som gör det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt, systematiskt samla in, förvara och få tillgång till biobanksprover är en förutsättning för att uppnå en modern hälso- och sjukvård i framkant, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Karolinska Institutet ser ett tydligt ömsesidigt beroende för en välfungerande forskningsbiobank i Stockholm. Det finns stor potential inom samordning för ökad tillgänglighet, synlighet och leverans. Vi ser även att vi inom stockholmsregionen tillsammans kommer att flytta fram våra positioner ytterligare på den nationella arenan, i linje med den nationella life science-strategin, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet.

Fakta och bakgrund
En biobank är en samling prover som har tagits i vården och som sparas i mer än två månader. Ett biobanksprov kan vara exempelvis blod, plasma, saliv och vävnadsprover. Proverna går att koppla till den person som de kommer ifrån och används både direkt i vården men förvaras också för forskning. Biobankslagen reglerar hur proverna får sparas och användas.

Stockholms samlade biobanksinfrastruktur
I Stockholmsregionen verkar två parallella biobanker, Stockholms medicinska biobank inom Region Stockholm på Karolinska Universitetssjukhuset samt KI Biobank vid Karolinska Institutet. De två organisationerna har delvis olika målgrupper och uppdrag och kompletterar varandra.  Kring forskningsändamål har de två biobankerna samma syfte, erbjuder samma tjänster och verkar gentemot forskare och den profession som arbetar med läkemedel, diagnostik och bioteknologiska företag. Trots de närliggande uppdragen, de fysiska placeringarna och snarlika tekniska förutsättningarna har organisationerna i mångt och mycket hittills verkat avskilt från varandra. Genom närmare samordning av sina biobanksverksamheter skapas ett effektivt samarbete med flera gemensamma mål; en tydlig styrning, hög servicenivå samt kostnadseffektivitet och synergieffekter för båda biobankerna.

Ambitionen är att ta fram en struktur och genomförandeplan för skapandet av en gemensam biobankinfrastruktur. Det ska säkra snabba och användarvänliga processer, tydlig tillämpning av det legala ramverket och kostnadseffektiva infrastrukturlösningar som ska tillgodose forskares, klinikers och industrins behov. Genom det nya samarbetsavtalet upprättar parterna en samverkansfunktion; en strategisk ledningsgrupp med representanter från Region Stockholm, här genom Karolinska Universitetssjukhuset som den ena parten och Karolinska Institutet som den andra.

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Blicken är viktig när robotar kommunicerar med människor

Published

on

By

Vi människor kommunicerar inte bara med tal – blicken avslöjar mycket om vad vi vill säga, och om vi hänger med. I en ny avhandling i datalingvistik vid Göteborgs universitet undersöks ögonrörelser som kommunikativt fenomen i mänsklig interaktion – för att förbättra dialogen med robotar.

Ju mer människolikt beteende som en robot/avatar uppvisar desto mer positivt upplever människor interaktionen.

Blicken är en viktig ickeverbal signal som visar uppmärksamhet och ger inblick i motpartens intentioner och framtida handlingar. Genom att notera olika ögonrörelser tillsammans med tal undersöker en ny avhandling betydelsen av de olika blickmönster vi människor använder i samtal med varandra.

I en studie undersöks ett antal interaktioner mellan två personer i samband med en smakprovningssituation, med syftet att studera relationen mellan skratt, tal och tillhörande ögonrörelser.

– Den visade att skratt har olika funktioner kopplade till specifika ögonrörelsemönster. Det understryker betydelsen av skratt och ögonkontakt i förståelsen och samordningen av flersensorisk kommunikation, vilket är en viktig kunskap när människoliknande dialogsystem utformas, säger Vidya Somashekarappa, doktorand i datalingvistik vid Göteborgs universitet.

Lovande utvecklingsmöjligheter
Avhandlingen föreslår också en ny metod för att förutsäga ögonrörelser genom en neural nätverksarkitektur som tar hänsyn till dynamiken i verkliga ögonrörelsemönster under naturlig interaktion mellan människor. Detta ramverk syftar till att underlätta responsiv och intuitiv interaktion, så att robotar kan kommunicera med människor genom en naturlig och flersensorisk dialog.

Ramverket sammanför blickförutsägelse och en förutsägelse om objektet för blicken med att generera ett färgdiagram. En utvärdering visar överlägsna resultat jämfört med tidigare metoder, vilket pekar på lovande möjligheter för utvecklingen av robotinteraktioner.

Slutligen undersöker avhandlingen betydelsen av olika ögonrörelsemönster från en robot i interaktion med människor.

– Resultaten tyder på att en anpassning av robotens ögonrörelser baserat på mönster i mänsklig interaktion påverkar användarupplevelsen positivt. Det förstärker engagemanget och känslan av att kommunicera med något människolikt, säger Vidya Somashekarappa.

Avhandlingen Look on my thesis, ye mighty: Gaze Interaction and Social Robotics försvaras vid en disputation den 25 april, klockan 13.15 i sal J330, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Kontakt:
Vidya Somashekarappa, e-post: vidya.somashekarappa@gu.se

För pressbild på Vidya, kontakta johanna.hillgren@gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Innovationen av grund för tillbyggnader – Fördelarna med markskruv

Published

on

By

I den moderna utvecklingen av tillbyggnader, där innovation och effektivitet är av yttersta vikt, finns det ett växande behov bland hushåll att förbättra deras bostadsutrymmen. Detta behov driver arkitekter, byggare och designers att söka efter nyskapande lösningar som adresserar de vanliga utmaningarna med tid, kostnad och miljöpåverkan. Markskruv är teknologi som kan reformera projekt för tillbyggnader genom ett byggande som är smartare, snabbare och grönare.

Traditionellt har tillbyggnader byggts på betongplintar eller betongfundament, som trots deras utbredda användning, inte alltid är nödvändigt eller effektivt. Processen att gräva och gjuta betong är inte bara tidskrävande och beroende av gynnsamma väderförhållanden men utgör också betydande miljömässiga bekymmer. Produktionen av betong är en stor källa till koldioxidutsläpp, som bidrar med ungefär 2,5 miljarder ton årligen, vilket är ungefär 8% av den globala totalen. Markskruv framstår som en banbrytande lösning genom att minska tid, utsläpp och går att installeras i alla slags väder.

 

Effektivitet och minskade tidsramar

En huvudfördel med markskruv är deras förmåga att signifikant påskynda byggprocessen. Till skillnad från traditionella metoder som kräver omfattande utgrävning och härdningstider, kan markskruv snabbt installeras direkt i marken. Detta förkortar inte bara projektets tidslinjer utan minskar även störningen för hushållen, vilket tillåter dem att njuta av sina nya utbyggnader mycket snabbare.

 

Ekonomiskt och förutsägbar budgetering

Frekventa förseningar och oförutsedda utgifter är vanliga utmaningar i byggprojekt, vilket ofta leder till budgetöverskridanden. Markskruv erbjuder en effektiv motåtgärd genom att möjliggöra en snabbare installation, vilket direkt kan översättas till lägre arbetskostnader. Dessutom tillåter förutsägbarheten med denna metod mer exakta budgetuppskattningar från starten. Genom att eliminera behovet av betong minskar markskruv också materialkostnader och avfall, vilket gör utbyggnader mer ekonomiska.

 

Hållbart byggande för framtiden

Med en ökad betoning på hållbarhet inom byggsektorn, lutar sig både professionella och privata hushåll mer mot miljövänliga byggmetoder. Markskruv erbjuder en stark kontrast till de intensiva koldioxidutsläppen som utgör vardagen av traditionella betonggrunder. De minimerar miljöpåverkan genom att undvika betong, minska behovet av tunga maskiner och bidrar därmed till lägre koldioxidutsläpp och en grönare approach till byggande.

lexibilitet och kreativ frihet

En avgörande aspekt av tillbyggnader är förmågan att uppfylla hushållens visioner genom att integrera nya byggnader sömlöst med befintliga konstruktioner. Markskruv erbjuder stor flexibilitet, vilket möjliggör exakt positionering enligt byggritningar och rymmer ett brett utbud av modeller, storlekar och dimensioner. Denna anpassningsbarhet säkerställer att oavsett om det handlar om ett litet uterum eller en stor utbyggnad av vardagsrummet, kan markskruv underlätta och effektivisera byggandet.

 

Framtiden för tillbyggnader med markskruvar

Markskruvens snabba installation, kostnadsfördelar, minimala miljöavtryck och mångsidiga användning är en helhetslösning för de vanliga hindren i tillbyggnadsprojekt. I takt med att vi rör oss mot ett mer innovativt och hållbart byggande, representerar markskruvar ett avgörande framsteg. För de som planerar sin nästa tillbyggnad erbjuder skruven exceptionella fördelar med en solid grund för en effektivare och mer hållbar byggnadsframtid.

Elisabeth Lodin
Press kontakt
elisabeth.lodin@stopdigging.se

Sluta Gräv är Sveriges största leverantör av kostnadseffektiv markförankring via markskruvar. Sluta Grävs egenutvecklade markskruvar är en modern och kostnadseffektiv markförankring som snabbt och hållbart skapar ett stabilt markfundament för stora och små byggprojekt. Sluta Gräv grundades år 2012 med säte i Helsingborg. Företaget verkar globalt på den europeiska marknaden, i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Företaget har över 130 partners, som är auktoriserade installatörer av Sluta Grävs markskruv.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Dykning i världsklass på Malta

Published

on

By

Malta listas ständigt bland världens bästa dykresmål men så finns här också vrak, grottor, hålrum, vackra klippformationer, vertikala väggar, rev och lugnt kristallklart vatten med 30 – 40 meters sikt. Nu satsar man mer på att bli en hållbar dykdestination.

Malta med systeröarna Gozo och Comino är ett av Medelhavets mest populära och bästa dykresmål. Här samlas både nybörjare men också allt fler avancerade dykare och för att öarna även i framtiden ska vara ett attraktivt resmål så har Maltas Turistmyndigheter (MTA) med Gozos Turistministerium uppdaterat sin strategi för hållbar dykning. Fler områden kommer utses till marina reservat/parker och fler sänkta skepp ska bli artificiella rev är några av planerna. Institute for Tourims Studies (ITS) kommer också som första land att erbjuda en kandidatexamen i säkerhetshantering och administration inom dykning.

De maltesiska öarna erbjuder mäktiga överraskningar under ytan där majestätiska landskap brer ut sig. Vind och vågor har karvat ut spännande formationer och grottor under tusentals år. Ljus och skuggor skapar kontraster på trolska upptäcktsfärder. Förvandlingen av naturen pågår än idag. 2017 kollapsade det ikoniska Azurfönstret tillika Gozos landmärke och lockar numera dykare med en helt ny dyk-upplevelse.

De många vraken är det stora dragplåstret särskilt för avancerade dykare. Här finns mer än 80 skepp och ca 15 av dem är dykplatser idag. Maltas mest kända vrak är det 110 m långa libyska tankfartyget Um el Faroud som sänktes som dykattraktion 1998 efter en explosion ombord och ligger nu på 35 m djup. Tankfartyget M/T Hephaestus sänktes så sent som i augusti 2022 vid Xatt I-Ahmar på Gozo. De flesta vraken ligger på djupt vatten och passar därför bara erfarna dykare, men på 14 meters djup finns krigsskeppet HMS Maori. Det träffades av en tysk bomb 1942 och kan utforskas i St Elmo-viken i Valletta.

På Maltas nordvästra kust finns Cirkewwa som erbjuder dykning på alla nivåer. Här finns ett fascinerande havslandskap med klippformationer, valvbågar, flera vrak, grottor förutom ett rikt marint liv. Här ges närkontakt med bläckfiskar, muränor, rockor och papegojfiskar. På sensommaren gör många fiskarter sin årliga migration. Stora stim med barracudor och tonfisk är då en mäktig syn.

De maltesiska öarna har också några av världens bästa snorklingsplatser – Paradisviken vid Cirkewwa på Malta, Blå hålet på Gozo och Blå lagunen på ön Comino kan också utforskas med snorkel och fenor.

Kontakt: 

Visit Malta i Skandinavien och Finland 

Email:VisitMalta.Nordic@aviareps.com 

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.