Den 11 september 2022 är det val till riksdag, region och kommun. Sverige är ett av de mest liberala länderna i Europa när det gäller att ge rösträtt till personer som saknar svenskt medborgarskap, i kommunala och regionala val. Ger typ av uppehållstillstånd upphov till skillnader i valdeltagande? Finns det skillnader i flyktingars valdeltagande utifrån härkomstland, kön och om de har erhållit svenskt medborgarskap? Inför valet 2022 beskriver Delmis nya Policy brief valdeltagandet hos de tio största flyktinggrupperna i Sverige i det senaste kommunalvalet 2018.
Några övergripande slutsatser
- Flyktingar röstar i större utsträckning än personer som har kommit som anhöriginvandrare, och arbetskraftsinvandrare har lägst röstbenägenhet av de tre grupperna.
- Resultatet visar att kvinnor och de som erhållit svenskt medborgarskap har ett högre valdeltagande, jämfört med män och de som inte har svenskt medborgarskap.
- Röstbenägenheten ökar ju längre tid personer har vistats i Sverige, oavsett vilket typ av uppehållstillstånd de har.
- Slutligen kan vi se skillnader i valdeltagande med hänsyn till flyktingars härkomstland där personer födda i Somalia har det högsta valdeltagandet.
Policy briefen är skriven av Pieter Bevelander, Professor i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) på Malmö Universitet och ledamot för Delmi.
Läs hela Policy briefen Vilka är mest benägna att rösta i svenska lokala val? Lokalt valdeltagandet bland utrikesfödda i Sverige (2022:7) på Delmis hemsida.
Lyssna även på Delmi-podden avsnitt 17 om valdeltagande och representation som publiceras idag.
Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forskningsresultat som underlag till framtida migrationspolitiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Delmis webbplats
Taggar: