En ny studie ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av diabetespatienter. De epigenetiska markörerna kan även kopplas till hur stor risk de olika subgrupperna har för att utveckla vanliga komplikationer vid diabetes, som stroke, hjärtinfarkt och njursjukdom.
Kortfakta: Typ 2-diabetes, epigenetik / klinisk och epidemiologisk forskning / peer review-granskad publikation / experimentellt: In vitro, in vivo / prospektiv, kohortstudie: Andis (Alla nya diabetiker i Skåne) och Andiu (Alla nya diabetiker i Uppsala län) / 4 grupper och 553 partienter.
– Vi visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. De epigenetiska markörerna kan kopplas till vilken risk patienterna har att drabbas av vanliga komplikationer vid diabetes, som hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom, säger Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet och huvudförfattare för studien som har publicerats i tidskriften Diabetes Care.
År 2018 publicerade forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) en uppmärksammad studie som visar att det går att dela in typ 1-diabetes och typ 2-diabetes i fem undergrupper. I november 2021 publicerade samma forskare en studie som visar att det finns tydliga genetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna av typ 2-diabetes, vilket tyder på att det finns olika orsaker bakom sjukdomen.
Länkar till artiklar om de två tidigare studierna:
Nu visar forskaren Charlotte Ling och hennes kollegor att det även finns epigenetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna* med typ 2-diabetes. Dessa epigenetiska markörer kan utvecklas för att förutse vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes och sätta in individanpassad vård och behandling.
– Dagens sjukvård behandlar typ 2-diabetes på ungefär samma sätt samtidigt som alltmer forskning tyder på att dessa patienter behöver individanpassad vård och behandling. Våra fynd ger ytterligare stöd för att det är kliniskt relevant att dela in patienter med typ 2-diabetes i undergrupper för individanpassad behandling, säger Charlotte Ling.
Studien har gjorts på sammanlagt 553 nydiagnostiserade personer med typ 2-diabetes som ingår i två befolkningsstudier i Sverige. Forskarna mätte så kallade DNA-metyleringar i blodet på 800.000 ställen i arvsmassan hos samtliga deltagare. DNA-metylering innebär att kemiska förändringar, så kallade metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion. De hittade sammanlagt 4.465 ställen med DNA-metyleringar som var specifika för de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes.
Fynden kunde användas för att utveckla en poängskala för att bedöma risken för att utveckla vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes. Epigenetiska markörer kopplade till två av patientgrupperna kunde förutspå ökad risk för att utveckla hjärtinfarkt, stroke samt njursjukdom.
– Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna hos patienter med typ 2-diabetes. Njursjukdom hos diabetespatienter leder till lidande för patienten och stora sjukvårdskostnader för samhället eftersom många behöver gå i dialys. En epigenetisk biomarkör som kan förutspå komplikationer i ett tidigt skede skulle ge sjukvården möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder, säger Charlotte Ling.
Forskarna behöver nu bekräfta resultaten i utländska befolkningsstudier. Det finns även planer på att studera DNA-metyleringar i vävnader som muskel, fett, lever och bukspottskörtel från de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes.
Publikation:
”Novel Subgroups of Type 2 Diabetes Display Different Epigenetic Patterns, Which Associate With Future Diabetic Complications”, publicerad i Diabetes Care, 24 maj 2022, https://doi.org/10.2337/dc21-2489
Kontakt:
Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet, 0706 14 51 46, charlotte.ling@med.lu.se
*Epigenetiska skillnader mellan olika grupper med typ 2-diabetes
- SIDD (Severe insulin-deficient diabetes):
SIDD karaktäriseras av insjuknande i relativt låg ålder, försämrad insulinproduktion, måttlig övervikt och dålig blodsockerkontroll. Gruppen hade DNA-metyleringar på 56 ställen i arvsmassan som var unika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till patientgruppen kunde förutspå en minskad risk för att utveckla hjärtinfarkt och stroke.
- SIRD (Severe insulin-resistant diabetes):
Gruppen omfattar personer som insjuknar vid relativt hög ålder och som har problem med fetma och allvarlig insulinresistens. Patientgruppen hade DNA-metyleringar på 74 ställen i arvsmassan som var unika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till gruppen kunde förutsäga ökad risk att få hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom.
- MOD (Mild obesity-related diabetes): Omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder och som har ett relativt lindrigt sjukdomsförlopp. Subgruppen hade DNA-metyleringar på 4.135 ställen som var specifika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till patientgruppen kunde förutspå minskad risk att utveckla hjärtinfarkt och stroke och njursjukdom.
- MARD (Mild age-related diabetes): Den största gruppen som samlar de äldsta patienterna med relativt god blodsockerkontroll. Undergruppen hade DNA-metyleringar på 200 ställen som var specifika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till undergruppen kunde förutsäga ökad risk att utveckla hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom.
Sammanfattning av de viktigaste framstegen inom epigenetiken: Charlotte Ling har nyligen också publicerat en reviewartikel i Nature Reviews Endocrinology där hon tillsammans med forskarkollegorna Karl Bacos och Tina Rönn sammanfattar de viktigaste framstegen inom epigenetiken.
Läs mer här. Sammanfattning forskningsfältet epigenetik
—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Taggar: