En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren. Studien publiceras i Nature Medicine och kommer lägligt mot bakgrund av att nya läkemedel nyligen utvecklats mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna bakom studien.

Klinisk forskning // 1300 personer // kvantitativ forskarinitierad longitudinell studie // in vivo

Drygt 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers, som är den vanligaste formen av demens. Sedan tidigare vet man att det finns två protein kopplade till sjukdomen – beta-amyloid som bildar plack i hjärnan och tau som i ett senare skede samlas inne i hjärncellerna. De förhöjda proteinerna i kombination med kognitiva symtom, har tidigare utgjort grunden vid diagnostisering av Alzheimers.

– Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symptom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen. Det är därför Alzheimers är så svår att diagnosticera i ett tidigt förlopp, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Han har  lett en stor internationell forskningsstudie som genomförts med 1300 deltagare från bland annat Sverige, USA, Nederländerna och Australien. Deltagarna hade inte några kognitiva nedsättning vid studiens start. Genom PET-kamera kunde man se förekomsten av proteinerna tau och amyloid i deltagarnas hjärna. De personer där man upptäckte de två proteinerna kopplade till Alzheimers, visade sig löpa ca 20-40 gånger högre risk att utveckla sjukdomen vid en uppföljning några år senare, jämfört med de deltagare som inte hade några biologiska förändringar.
 
–  När både beta-amyloid och tau finns i hjärnan, kan det egentligen inte längre betraktas som en riskfaktor, utan som en diagnos. En patolog som hade undersökt ett prov från en sådan här hjärna, skulle direkt diagnostisera patienten med Alzheimers, säger Rik Ossenkoppele som är försteförfattare till studien och forskare på Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center

Han förklarar att det finns två läger som företräder olika forskningsinriktningar – de som menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnostiserad förrän kognitiva funktionsnedsättning börjar märkas. Och den inriktning som han själv och hans kollegor företräder – att diagnosen grundar sig på biologi och de fynd man hittar i hjärnan.

– Man kan till exempel jämföra vårt resultat med prostatacancer. Om man gör en biopsi och hittar cancerceller, kommer diagnosen att bli cancer även om personen ifråga ännu inte utvecklat symtom, säger Rik Ossenkoppele.

Tidigare i höstas har det presenterats positiva resultat i kliniska prövningar av ett nytt läkemedel, Lecanemab, som har utvärderats på patienter med Alzheimers sjukdom. Utifrån detta är studien vid Lunds universitet extra intressant, menar forskarna:

– Om vi kan identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, kanske vi på sikt kan sätta in läkemedlet för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Tillsammans med fysisk aktivitet och bra kost, skulle man då ha en större chans att påverka framtida kognitiva utmaningar. Men det behövs mer forskning innan det kan rekommenderas behandling hos personer som ännu inte utvecklat minnesnedsättning, avslutar Oskar Hansson.

Publikation
”Amyloid and tau PET-positive cognitively unimpaired individuals are at high risk for future cognitive decline”
Nature Medicine, 10 november 2022, DOI: https://doi.org/10.1038/s41591-022-02049-x
 
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, överläkare Skånes universitetssjukhus, 0722267745, oskar.hansson@med.lu.se
Rik Ossenkoppele, forskare vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center, rik.ossenkoppele@med.lu.se

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa