Connect with us

Marknadsnyheter

Cashewmeetly och Axfood lanserar nytt hållbart vegokött på cashewäpple

Published

on

För varje cashewnöt som skördas kastas ett helt ätbart och näringsrikt cashewäpple. Bara i Afrika ruttnar 16 miljoner ton cashewäpplen varje år i samband med skörden av cashewnötterna. Här föddes idén hos Linnéa Falkinger att ta vara på äpplet och förädla det på plats, både för att skapa nya lokala arbetstillfällen och få fram ett nytt, mångsidigt och naturligt växtbaserat alternativ till kött i matlagning. Resultatet blev Cashewmeetly, som nu lanseras nationellt i samarbete med Axfood.

Cashewmeetly vilar i idén om en cirkulär, hållbar och social affärsmodell. Den sociala entreprenören Linnéa Falkinger ville skapa nya arbetstillfällen till annars arbetslösa kvinnor i Senegal, minska matsvinnet och erbjuda ett nytt hållbart växtbaserat livsmedel. Samtidigt ville hon återinvestera en del av försäljningen för att finansiera barns och ungas skolgång, stötta lokala välgörenhetsprojekt och erbjuda mikrolån till kreativa entreprenörer i produktionslandet.

Idén var att ta tillvara på cashewäpplet, själva frukten och ”restprodukten” från produktionen av cashewnötter. Bara i Afrika ruttnar 16 miljoner ton cashewäpplen bort varje år i samband med skörden av cashewnötterna. 57 procent av världens cashewnötter kommer från Afrika. Bara 5 procent av nötterna förädlas lokalt, vilket gör att tusentals lokala jobb går förlorade, och näringsrik mat går till spillo.

Via livsmedelsinkubatorn Krinova Science Park i Kristianstad fick Linnéa och Axfood kontakt i början av året. Och sedan dess har arbetet pågått med att ta fram och lansera Cashewmeetly brett på den svenska marknaden.

– Jag vill bygga ett varumärke som gör gott både för människan, klimatet och ekonomin. Men för att verkligen göra skillnad krävs mycket arbete med exempelvis kvalitetssäkring, förpackning, distribution och marknadsföring – och att få upp stora volymer. Genom samarbetet med Axfood får jag en chans att nå marknaden brett och på flera olika sätt. Förhoppningen är att kunna etablera Cashewmeetly globalt, och starta fler hållbara cirkulära produktioner i andra länder som har stora produktioner av cashewnötter där cashewäpplen fortfarande går till spillo, säger Linnéa Falkinger.

Cashewmeetly är en mångsidig matlagningsprodukt, helt utan tillsatser. Man kan både koka, steka, woka och grilla vegoköttet, eller lägga i matberedaren och köra till färs. Bara fantasin sätter gränser. Tillagat är cashewäpplet fruktigt, lite syrligt och har bra tuggmotstånd.

Redan nu finns Cashewmeetly på Urban Deli, och från och med nästa vecka också i Willys-, Willys Hemma- och Hemköpbutiker och på Mat.se, och finns därmed att köpa i över 300 butiker och e-handel över hela landet. På Urban Deli finns dessutom en chiligryta och en wrap med Cashewmeetlys cashewäpplen som ingrediens att köpa, framtagna av Urban Delis kockar. Chiligrytan kommer att säljas i portionslåda och i färdig matkasse.

– Prisvärd, bra och hållbar mat är kärnan i vad vi gör, och det här en jätteintressant produkt som uppfyller alla de kriterierna, och dessutom har en stark social dimension i produktionsländerna. Samarbeten med entreprenörer är viktigt för att kunna utveckla och sätta nya hållbara produkter på marknaden.  Genom Linnéas entreprenörskap och bredden inom Axfoodfamiljen har Urban Deli tidigt varit med och testat produkten och utvecklat färdigrätter och måltidslösningar, och i våra stora kedjor kan vi göra Cashewmeetly tillgängligt för många, säger Johan Neuman, affärsområdeschef på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab. 

Med i samarbetet är också kokboksförfattaren och vegoinfluencern Gustav Johansson, som driver Sveriges mest besökta veganska matblogg ”Jävligt gott”, och som under lång tid jobbat med att inspirera och visa hur enkelt det är att laga och äta god växtbaserad mat utan att behöva göra några stora uppoffringar.

– Att med en bortglömd restprodukt skapa ett vegokött som är helt naturligt, väldigt mångsidigt och inte minst väldigt gott är fantastiskt. Att den minskar matsvinnet, är hälsosam och också socialt hållbar gör det hela ännu bättre. Marknaden behöver breddas för den här typen av produkter och Cashewmeetly nu genom samarbetet med Axfood når ut brett i hela landet gör det här rätt på så många sätt, säger Gustav Johansson.

Fakta om Cashewmeetly och cashewäpplen

Cashewmeetly består av en enda ingrediens, nämligen 100 procent naturligt förädlat cashewäpple. Cashewäpplet är en så kallad falsk frukt, som ser ut som en blandning mellan en paprika och ett äpple. Under cashewäpplet växer den äkta frukten, en njurformad stenfrukt, som innehåller det frö som de flesta känner igen som en cashewnöt.

För varje 10 kilo cashewnötter som förbrukas kastas idag 90 kilo fullt ätbara och näringsrika cashewäpplen, som hittills setts som en spillprodukt. Konsumtionen av cashewnötter ökar med omkring 40 procent per år, och matsvinnet för alla cashewäpplen som kasseras likaså. Att ta tillvara på äpplet och använda det som en ny typ av vegokött minskar därmed både matsvinnet, och produkten kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion, med en produkt som håller en hög kvalitet och smak, och är helt naturlig.

Cashewäpplet är kalorisnålt och är en naturlig källa till mineraler, järn, fosfor, kalcium, protein, kalium, fibrer och carotene, och cashewäpplet innehåller 5 gånger så mycket C-vitamin som en apelsin. Den färgstarka biprodukten doftar sött, men har i färskt tillstånd en sträv eftersmak, lite som en omogen banan. Hållbarheten är mindre än 24 timmar när äpplet lossnat från trädet. Sedan påbörjas förruttningsprocessen, och miljoner ton cashewäpplen ruttnar därför bort varje år världen över, i samband med skörden av cashewnötterna. 

Cashewmeetly tar vara på spillfrukten direkt från bönderna och förädlar det sedan genom en speciell torkningsprocess. Härigenom skapas ett näringsrikt livsmedel som i matlagning bjuder på en unik, fruktig och lite syrlig smak och och köttig textur som passar lika bra i långkoket som i tacosen eller på grillspettet.

Produktionen av Cashewmeetly skapar nya arbetstillfällen för arbetslösa kvinnor i produk­tionslandet och hela produktionen har en social, cirkulär och social affärsmodell. En del av försäljningen går direkt tillbaka till produktionslandet för att finansiera barns och ungas skolgång, stötta lokala välgörenhetsprojekt och erbjuda mikrolån till lokala entreprenörer.

Med en lång hållbarhet i sin torkade form och med den sociala affärsmodellen som Cashewmeetly skapat gör produkten gott både för klimatet och människorna längs hela produktkedjan.

Konsumentpriset kommer att ligga på omkring 40 kronor för en 225-gramsförpackning. Då produkten är torkad ökar vikten cirka tre gånger vid tillagning. En 225-gramsförpackning ger cirka 700 gram tillagad produkt. Kilopris blir därmed omkring 177 kronor för en torkad vara och 59 kronor för en tillagad. En påse med 225 gram torkad produkt ger 5-7 portioner tillagad produkt med en portionskostnad på cirka 8 kronor.

Cashewmeetly finns redan nu på Urban Deli, och från nästa vecka i Willys-, Willys Hemma- och Hemköpbutiker och på Mat.se, och går därmed att köpa i över 300 butiker och e-handel över hela landet. På Urban Deli finns dessutom en chiligryta och en wrap med Cashew­meetlys cashewäpplen som ingrediens i portionslåda och i färdig matkasse.

 

För mer information, kontakta:
Magnus Törnblom, presschef Axfood, magnus.tornblom@axfood.se, 070-266 27 12.

 

Axfood ska vara ledande inom bra och hållbar mat. I vår bolagsfamilj ingår butikskedjorna Willys och Hemköp, liksom Tempo och Handlar ́n. Grossistförsäljning sker genom Snabbgross och vårt supportbolag Dagab ansvarar för koncernens produktutveckling, inköp och logistik. I Axfoodfamiljen ingår även Mat.se, Middagsfrid och Urban Deli samt delägda Apohem, Eurocash och City Gross. Tillsammans har koncernen drygt 11 000 årsanställda och en omsättning på mer än 53 miljarder kronor. Axfoods aktie är sedan år 1997 noterad på Nasdaq Stockholm och huvudägare är Axel Johnson AB. Läs mer på www.axfood.se.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Studie visar att styrketräning kan lindra depression

Published

on

By

En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning

som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.

Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan

minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på

träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner

påverkar effekten av träningen på depressionen.

Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela

världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna

studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv

behandlingsstrategi för depression.

Källa: https://www.psypost.org/streng…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.