Demokratin mår bra av public service

| 9 juni, 2022 | 0 kommentarer

Public service-medier bidrar till kunniga och informerade medborgare. De åtnjuter dessutom ett jämförelsevis stort medborgerligt förtroende och kan inte anses vara partipolitiskt partiska. Det visar en ny forskningsöversikt som publicerats av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Oberoende och starka public service-medier är viktiga för en välfungerande demokrati, det framkommer av den forskning som finns kring public service. I en ny forskningsöversikt redogör tio svenska forskare i journalistik och medievetenskap för det aktuella kunskapsläget kring public service i Sverige.

 – Public service är en institution med stor makt och därför är det viktigt och bra att det förs en diskussion om våra svenska public service-medier. Allra bäst är det förstås om debatten tar avstamp i vad existerande forskning om public service har visat. Med den här publikationen vill vi samla forskningens svar på några av de vanligaste frågorna, säger Johannes Bjerling, redaktör för forskningsöversikten.

Bidrar till informerade medborgare
En av frågeställningarna som besvaras är om public service bidrar till bättre informerade medborgare. Baserat på 19 svenska och internationella studier besvaras frågan med ett tydligt ja.  

 – Den forskning som finns visar bland annat att public service har ett större utbud av nyhets- och samhällsprogram än de kommersiella kanalerna. Dessutom har undersökningar visat positiva kunskapseffekter av att se på public service, men inte av att se på kommersiella teve-nyheter, säger Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet och författare till ett av bokens kapitel.

Stort förtroende
Den forskning som finns visar också att den svenska befolkningen har stort förtroende för public service, och att förtroendet varit stabilt under den senaste tioårsperioden.

­– Varken förändringar på mediemarknaden eller större samhällskriser tycks ha haft någon negativ påverkan på förtroendet för public service, snarare tvärtom. Under pandemin ökade till exempel medborgarnas förtroende för de svenska public service-medierna, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av de medverkande författarna.

I den nationella SOM-undersökningen från 2021 svarade över 70 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för innehållet hos Sveriges Radio och Sveriges Television. Men de generellt sett höga förtroendesiffrorna döljer samtidigt en politisk dimension. Förtroendet för public service är lägst bland personer som identifierar sig som ideologiskt klart till höger. De här skillnaderna har ökat något över tid.

Inte partiska
Huruvida public service-medierna är partiska eller inte är en ofta omdiskuterad fråga som också utreds i forskningsöversikten. Med svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet och fram till idag som underlag menar Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, att det inte finns stöd för någon systematisk partiskhet, varken åt höger eller åt vänster.

– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång, säger han.

Vem eller vilka som för stunden har mediernas uppmärksamhet avgörs alltså inte av politiska preferenser, utan hur väl en aktör, fråga eller problemformulering stämmer med vad medierna för tillfället prioriterar. Det gäller både public service och kommersiella nyhetsmedier.  

Kombinationen av offentliga och privata medier viktig
Fördelarna med public service förminskar inte privata mediers betydelse. Tvärtom visar den internationella forskningen att en kombination av ett starkt public service och starka kommersiella nyhetsmedier är den bästa modellen för att stimulera nyhetskonsumtionen i befolkningen som helhet.

Läs mer

  • Forskningsöversikten Public service: En svensk kunskapsöversikt är redigerad av Johannes Bjerling och ges ut av Nordicom, ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet:
  • Boken kommer att lanseras under ett seminarium i Stockholm den 9 juni klockan 13.30–14.30. Seminariet anordnas av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet. Läs mer och anmäl dig här.

Kontakt

  • Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom, telefon: 076–618 12 39, e-post: [email protected]
  • Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, telefon: 070–684 66 15, e-post: [email protected]
  • Ulrika Andersson, forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, telefon: 070–839 19 60, e-post: [email protected]
  • Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, telefon: 070–221 24 02, e-post: [email protected]

Mia Jonsson Lindell
Kommunikatör
Tel: 076–618 66 22
E-post:
[email protected]
 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.