Inom diabetesforskningen screenas personer som är i riskzonen för att utveckla typ 1-diabetes. Dagens metod innebär att det tas flera blodprov vid varje besök. Ett internationellt forskarlag har nu upptäckt att det går att följa upp risken för sjukdom med ett enkelt stick i fingret.

Både barn och vuxna kan få typ 1-diabetes, som kräver behandling med insulin hela livet. Symtomen kan utvecklas under lång tid och kan ibland vara svåra att lägga märke till. De metoder som har etablerats inom forskningen för att upptäcka förstadier till typ 1-diabetes är resurskrävande. Ett internationellt forskarlag har nu utvecklat ett test som gör att det går att förutsäga sjukdomen på ett enklare sätt.

– I stället för att lämna en större mängd blod genom en ven i armen varje gång räcker det med ett stick i fingret per besök. Det kommer att innebära mindre obehag för personer som screenas för typ 1-diabetes säger Åke Lernmark, senior professor i experimentell diabetes vid Lunds universitet och korresponderande författare för studien.

Följer utvecklingen

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia och bygger på data från deltagare upp till 45 år i studierna DPT-1, Trialnet, Teddy och Fr1da. Samtliga deltagare hade nått det första eller andra stadiet av typ 1-diabetes. En diagnos brukar ställas först på tredje stadiet. 

För att avgöra var på utvecklingskurvan forskningsdeltagare befinner sig görs glukostoleranstester (OGTT) ett par gånger om året. Vid ett sådant test kommer personen fastande till mottagningen och får lämna ett blodprov som anger utgångsvärdet. Sedan får personen dricka en lösning med glukos. Därefter tas nya blodprov efter 30, 60, 90 och 120 minuter för att se hur blodglukosvärdet utvecklas. 

Störst precision

Forskarna har jämfört ett stort antal glukostoleranstester som hade gjorts över flera års tid på sammanlagt omkring 3500 individer. Analyserna visade att det blodprov som togs två timmar efter glukoslösningen kunde förutse risken för att få diagnosen typ 1-diabetes med störst precision. 

– Vi har länge trott att vi behöver ta blodprov med täta intervaller för att göra en så bra analys som möjligt, men det var tvåtimmarsvärdet som bäst talade om för oss att en person var på väg att få sin diagnos. Jag och mina forskarkollegor blev väldigt förvånade över det här, säger John Wentworth, huvudförfattare verksam vid Royal Melbourne Hospital och Walter and Eliza Hall institute i Australien. 

Screening för typ 1-diabetes ökar i länder som USA. I Sverige är det framför allt inom olika forskningsprojekt som metoden används för att förutse sjukdomen. Ett sådant exempel är den svenska delen av den internationella Teddy-studien, som bekostas av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten (NIH). Sverige har inget screeningprogram för personer som är i riskzonen för att få typ 1-diabetes. 

– Den svenska sjukvården screenar inte för sjukdomar som inte går att förebygga, förhindra eller bota. Du kan visserligen inte bota diabetes med insulin, men en tidig upptäckt av sjukdomen minskar risken för komplikationer, Åke Lernmark, som är verksam vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC).

Viktig kunskap

Typ 1-diabetes som inte är tillräckligt behandlad kan leda till höga blodglukosvärden. Det kan i sin tur leda till ketoacidos, som kan bli livshotande om det inte behandlas. I Teddy-studien screenas barn som är i riskzonen och de som är på väg att utveckla typ 1-diabetes upptäcks i ett tidigt skede.  

– Många av föräldrarna är så tacksamma för de är beredda när sjukdomen kommer. Vi har föräldrar som säger ”Tack vare Teddy har vi sluppit sitta på akuten med ett barn som har blivit riktigt sjukt i ketoacidos”, säger Åke Lernmark,  som är vetenskapligt ansvarig för Teddy-studien i Sverige. 

Den förenklade screeningmetoden kommer att vara till hjälp för forskarna i arbetet med att lära sig mer om hur sjukdomen utvecklas. Kunskapen är viktig för det strategiska forskningsområdet Exodiab vid Lunds universitet. Exodiab har som mål att förebygga och bota diabetessjukdomar. 

– Nu har vi hittat en metod som gör det enklare att screena, vilket kommer att spara mycket tid och resurser för oss. Vi hoppas att det kan skynda på vårt arbete med att hitta ett läkemedel som kan stoppa sjukdomen från att bryta ut, säger Åke Lernmark, som är en del av forskningsmiljön Exodiab.

Av: Petra Olsson

Studien i Diabetologia

Artikeln ”Simplifying prediction of disease progression in pre-symptomatic type 1 diabetes using a single blood sample” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia, augusti 2021, DOI: https://doi.org/10.1007/s00125-021-05523-2

Korta fakta om studien

Ämne: Typ 1-diabetes (så kallad autoimmun diabetes)
Forskningsområde: Klinisk forskning
Typ av publicering: Peer review-granskad publikation
Studiedesign: Kvantitativ studie, forskarinitierad studie, statistiska samband
Experimentell undersökning: In vivo
Observationsstudie: Prospektiv, longitudinell, friska frivilliga
Antal grupper i studien: Fyra grupper. 601 individer från DPT-1, 2684 personer från Trialnet (TN-01), 209 personer från Teddy och 80 individer från Fr1da. 
Antal forskningspersoner i studien: 3574

Vill du veta mer? 

Läs mer om forskningsprojektet Teddy i Sverige på projektets webbplats: www.teddy.lu.se
 

Kontakt:

Åke Lernmark, senior professor i experimentell diabetes vid Lunds universitet
+46 40 39 19 01
+46 706 16 47 79
ake.lernmark@med.lu.se

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Sara Liedholm, 040/391239, 072/552 57 38, sara.liedholm@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 44 000 studenter och drygt 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Taggar: