Connect with us

Marknadsnyheter

Ekonomin styr när stadsdelen Frihamnen i Göteborg planeras

Published

on

När det gamla hamnområdet Frihamnen i Göteborg ska utvecklas till en ny stadsdel är ett av stadens prioriterade mål att motverka segregation. I det nya området vid älven, bara några minuter från centrala Göteborg, är visionen att människor från hela staden ska mötas, leva och bo. Men i verkligheten styr ekonomin, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Den nya stadsdelen Frihamnen är en del av Älvstaden, ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt som initierades i Göteborg år 2012. I visionen för projektet lyfts social hållbarhet fram som ett prioriterat mål för att motverka segregationen av staden. För Frihamnen finns målsättningen att utveckla socialt blandat boende så att alla, oavsett inkomst eller familjekonstellation, kan bo där.

– Men innebörden av social hållbarhet i Frihamnsprojektet har skiftat från att först lyfta fram möjligheten för alla att bo centralt, till att snarare innebära att alla ska ha möjlighet att besöka platsen, säger Hannah Saldert, forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier.

I sin avhandling har Hannah Saldert följt planeringen och utförandet av Frihamnsprojektet för att bättre förstå hur sociala hållbarhetsmål aktualiseras i stadsplanering. Hon har intervjuat nyckelpersoner inom projektet, analyserat styrdokument och undersökt hur tjänstepersoner och externa aktörer har arbetat tillsammans i planeringsprocessen. 

– Social hållbarhet är ett av flera begrepp som används för att skapa målbilder för hur vi vill utveckla våra samhällen så att människor kan må bra där. Därför är det viktigt att kritiskt granska och förstå hur dessa begrepp tolkas och används i samhällsplaneringen, om vi faktiskt ska kunna nå de målbilder som sätts upp.

Utöver målet om socialt blandat boende, planerar Frihamnsprojektet också för kollektivtrafik för att knyta ihop Frihamnen med resten av Göteborg, och för gång- och cykeltrafik för att minimera behovet av bil. Det planeras också för att en stor del av Frihamnen ska bli allmän plats, med till exempel den delvis invigda stadsparken Jubileumsparken, som ska vara tillgänglig för alla och locka besökare från hela Göteborg.

– Men under planeringen uppkom konflikter mellan de olika initiativen. Det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling, som är markägare i Frihamnen, uppmärksammade svårigheten att genomföra alla initiativ inom den budget som var avsatt för området.

I årsskiftet 2017–2018 pausades därför detaljplaneringen. Under de följande två åren samlade projektet in kunskap för att ta fram en alternativ plan som var ekonomisk gångbar. Men kunskapsinsamlingen begränsades till tekniska och ekonomiska perspektiv. Och detta fick konsekvenser för hur den sociala aspekten omhändertogs, enligt Hannah Saldert.

I februari i år beslutade Göteborg stad att det ska vara upp till byggaktörerna i området att bestämma om de vill bygga hyresrätter eller bostadsrätter.

– Visionen och formuleringen om social hållbarhet som prioriterat mål är fortfarande ett av de viktigaste styrdokumenten i planeringsarbetet. Men det är nu stor risk att endast de som har råd att köpa en bostad kommer att kunna flytta till Frihamnen när de första etapperna av området är färdiga.

Avhandlingen visar att det inte räcker med utredningar, som till exempel sociala konsekvensanalyser, och medborgardialoger för att tillgodose kunskapsbehovet om social hållbarhet i samhällsplanering. För att få större förståelse för sociala utmaningar och samhällsutveckling behöver fler personer med samhällsvetenskaplig kompetens vara med i planeringsarbetet.

– Idag är det framför allt tekniska förvaltningar som aktivt deltar i samhällsplaneringen. Hade andra förvaltningar som till exempel social resursförvaltning också varit delaktiga hade det kanske gett nya perspektiv och lösningar på de konflikter som uppstod.

Kontakt: Hannah Saldert, telefon: 073−703 3969, e-post: [email protected]

Digital publicering av abstrakt: Under Construction. Making meaning of Social Sustainability in Strategic Planning Practice

Kontakta Hannah Saldert för att ta del av hela avhandlingen.

Linda Genborg
Kommunikatör
Tel: 031–786 14 28
E-post:
[email protected]

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Marknadsnyheter

Nordea Bank Abp: Återköp av egna aktier den 09.12.2022

Published

on

By

Nordea Bank Abp
Börsmeddelande – Förändringar i återköpta aktier
09.12.2022 kl. 22.30 EET

Nordea Bank Abp (LEI-kod: 529900ODI3047E2LIV03) har den 09.12.2022 slutfört återköp av egna aktier (ISIN-kod: FI4000297767) enligt följande:

Handelsplats (MIC-kod)

Antal aktier

Viktad snittkurs/aktie, euro*, **

Kostnad, euro*, **

XHEL

349 563

 9,92

3 466 860,97

CEUX

290 089

 9,93

2 880 588,25

TQEX

34 660

 9,95

 344 701,54

XSTO

290 262

 9,94

2 886 283,74

XCSE

35 411

 9,92

 351 188,09

Summa

 999 985

 9,93

9 929 622,58

* Växelkurser som använts: SEK till EUR 10,8811 och DKK till EUR 7,4375
** Avrundat till två decimaler

Den 18 juli 2022 tillkännagav Nordea ett program för återköp av egna aktier till ett värde av högst 1,5 md euro med stöd av det bemyndigande som gavs av Nordeas ordinarie bolagsstämma 2022. Återköpet av egna aktier utförs genom offentlig handel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 (marknadsmissbruksförordningen) och Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1052.

Efter de redovisade transaktionerna innehar Nordea 16 827 537 egna aktier för kapitaloptimeringsändamål och 6 073 651 egna aktier för ersättningsändamål.

Uppgifter om respektive transaktion finns som en bilaga till detta meddelande.

För Nordea Bank Abp:s räkning,
Citigroup Global Markets Europe AG

För ytterligare information:

Matti Ahokas, chef för investerarrelationer, +358 9 5300 8011
Group Communication, +358 10 416 8023 eller [email protected]

Continue Reading

Marknadsnyheter

KOMMUNIKÉ FRÅN THINC JETTY COLLECTIVES EXTRA BOLAGSSTÄMMA 2022

Published

on

By

REGULATORY

Thinc Jetty Collective AB (publ) har idag hållit extra bolagsstämma. Stämman beslutade i enlighet med de förslag som styrelsen lagt fram.

Stämman beslutade om:

  • godkännande av förvärv av aktier i Tigerton AB och förvärv av aktier i Kunskapskraft & Media AB.
  • om incitamentsprogram till ledande nyckelpersoner och anställda genom emission  av 10 000 000 teckningsoptioner enligt styrelsens förslag där lösenkursen fastställdes till 0,45 SEK per aktie.
  • ny bolagsordning genom om ändring av bolagets företagsnamn till Thinc Collective AB (publ)

Den extra bolagsstämman ägde rum genom poströstning.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Anders Wallqvist, VD Thinc Jetty Collective AB
[email protected]

Thinc Jetty Collective är verksamma inom kommunikationsbranschen och koncernen erbjuder en grupp av bolag inom system, kommunikation och struktur. Bolagen tänker ut och genomför idéer till sina kunder. Gruppens kompetensområden sträcker sig från data, analys, teknikutveckling och SaaS system till kommunikation, media, PR och brand experience. Koncernen riktar sig till kunder oavsett bransch med behov av sammanhållen kommunikation. Thinc Jetty Collective är verksamma inom Norden.

Läs mer på thinccollective.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Överenskommelse nådd i EU för Karlsbro (L)s batterilagstiftning

Published

on

By

Europaparlamentet, Kommissionen och Rådet har just enats om förslaget om en europeisk batteriförordning. Liberalernas Europaparlamentariker Karin Karlsbro som varit den liberala gruppens förhandlare är nöjd över resultatet av trialogförhandlingen som innebär en mer ambitiös lagstiftning än Kommissionens grundförslag. 

“Utan batterier och elektrifiering klarar vi inte våra ambitiösa klimatmål. Den nya lagen ställer höga krav både när det gäller batteriets klimat- och miljöpåverkan och ger konsumenten större möjlighet att enkelt göra egna klimatval. Jag är glad att både Rådet och Kommissionen gått parlamentet till mötes för se till att göra förslaget skarpare” säger Karlsbro.

Med batterier kan allt från små hushållsapparater till stora transportmedel och enorma industrier bryta sitt beroende av fossila bränslen. När efterfrågan på batterier ökar då vi ställer om från fossildrivna fordon och produktionsprocesser till el kommer batteriernas klimatpåverkan spela en allt större roll. Batteriförordningen är ett helt nytt sätt att lagstifta på miljöområdet som kommer att följa batteriet i alla faser – produktion, konsumtion och återvinning. 

“En cirkulär marknad skapas genom krav på att nya batterier måste innehålla en viss andel återvunnet material. För att garantera att vi inte producerar batterier i Europa på bekostnad av miljö och välstånd i andra länder kommer batterier på den europeiska marknaden att omfattas av så kallade “due diligence”- regler för att säkerställa skydd av mänskliga rättigheter och miljö genom hela produktionskedjan” säger Karin Karlsbro.

Karlsbro framhåller lagstiftningen som särskilt viktig för Sverige, som ligger i framkant av den växande industrin för hållbara batterier.  

“Hållbara batterier från EU behövs för energiomställningen och är ett sätt för oss att klippa beroendet av råvaror från odemokratiska fossilnationer. Sveriges batteriproduktion ger oss möjligheten att minska både den globala uppvärmningen och diktaturers maktposition i den globala ekonomin. Vi är, med EU:s hjälp, på god väg att bli Europas batteri-stormakt” avslutar Karlsbro.

För ytterligare kommentarer eller frågor kontakta:
Linnéa Bjärum
[email protected]
+46 73 427 56 92

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.