Connect with us

Marknadsnyheter

Expertlista med havsforskare inför Världshavsdagen 8 juni

Published

on

I morgon den 8 juni är det Världshavsdagen, en temadag som FN har instiftat för att uppmärksamma havens betydelse. Dagen till ära publicerar Göteborgs universitet en expertlista med forskare som kan svara på frågor om havet.

Göteborgs universitet sammanställer regelbundet expertlistor inom aktuella områden som en tjänst till journalister. Tanken med den nya havslistan är dels att hjälpa journalister hitta forskare som kan kommenterar och analysera havsfrågor, dels att ge uppslag till reportage och nyhetsartiklar.

Det finns en stor bredd av forskare med på listan. De kan bland annat uttala sig om ämnen som klimatförändringar, främmande arter, plast i havet, algodling, hållbar sjöfart och marin pedagogik.

Du hittar expertlistan på Göteborgs universitets webb:

Livet i havet

Biologisk mångfald och evolutionära processer
Kerstin Johannesson är föreståndare för Centrum för marin evolutionsbiologi och har lång erfarenhet av att arbeta med evolutionär anpassning hos marina arter. Hon kan svara på frågor om hur biologisk mångfald förändras och utvecklas genom evolutionära processer som exempelvis lokal anpassning. 
Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9611, e-post: kerstin.johannesson@gu.se

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Lars Gamfeldt kan svara på frågor om hur mänskliga aktiviteter påverkar organismer i havet, och om konsekvenserna för hur havet fungerar och de ekoystemtjänster som havet levererar. 
Lars Gamfeldt, universitetslektor i marin ekologi, telefon: 070–339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se, twitter @Gamfeldt

Biologisk mångfald
Allison Perrigo kan svara på vad som händer i naturen och havet när arter går förlorade till följd av exempelvis miljöförstöring eller klimatförändringar.
Allison Perrigoverksamhetsledare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC, telefon: 031-786 2529, e-post: allison.perrigo@bioenv.gu.se, twitter: @DrSlimeMold

Djurs fysiologi och anpassningar till olika miljöer
Kristina Snuttan Sundell är zoofysiolog, vilket innebär att hon arbetar med hur djuren fungerar inuti. Hon kan svara på frågor om hur djurens organ och systems fungerar var för sig och tillsammans, samt hur de kan anpassas till olika och föränderliga miljöer.
Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi och föreståndare för Nationellt kompetenscentrum för marint vattenbruk SWEMARC, telefon: 070–200 4108, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Fiskars reproduktion
Lotta Kvarnemo kan svara på frågor om hur marina fiskar fortplantar sig, särskilt frågor om fiskars yngelvård, och hur deras fortplantning har anpassats till salthalt.
Lotta Kvarnemo, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. Telefon: 070–486 3832, e-post: lotta.kvarnemo@bioenv.gu.se

Fiske och fiskgenetik
Carl André kan svara på frågor om uppdelning och lokala anpassningar hos olika bestånd av marina fiskar och skaldjur. 
Carl André, professor i marin ekologi, 076–622 6693, e-post: carl.andre@gu.se

Fiskars tillväxt och aptit
Elisabeth Jönsson Bergmans forskning handlar om hur fiskars tillväxt och aptit regleras av hormoner och hur dessa påverkas av olika faktorer i miljön, exempelvis av vad fisken äter. Elisabeth kan svara på frågor om hur fiskar påverkas av förändringar i miljön, som exempelvis ökade vattentemperaturer på grund av klimatförändringarna.
Elisabeth Jönsson Bergman, docent i zoofysiologi, telefon: 076–618 3684, e-post: elisabeth.jonsson@bioenv.gu.se

Havsöring
Johan Höjesjö svarar på frågor om havsöringens ekologi och dess rörelsemönster, både i havet och under lekvandringen till och från vattendragen. 
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon 031–786 3636, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se 

Havsförsurning
Sam Dupont kan svara på frågor om hur marina organismer påverkas när koldioxidhalten i havet ökar och hur arter kan anpassa sig till havsförsurning. Engelsktalande.
Sam Dupont, universitetslektor i marinekofysiologi, telefon: 031–786 9531, e-post: sam.dupont@bioenv.gu.se

Kommunikation med kemiska signaler
Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om makroalger (tång) och om hur alger och djur kommunicerar med hjälp av kemiska signaler. 
Henrik Pavia, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se  
Gunilla Toth, universitetslektor i marin kemisk ekologi, telefon 076–622 9614,  e-post: gunilla.toth@marine.gu.se

Krabbor och andra kräftdjur
Matz Berggrens forskning är inriktad mot marin biodiversitet bland högre kräftdjur som räkor, krabbor och trollhummer. Han kan även svara på frågor om utbredning och biologi hos invasiva främmande kräftdjur, exempelvis kinesisk ullhandskrabba, småprickig penselkrabba och blåskrabba. 
Matz Berggren, forskare i marin biodiversitet, telefon: 073–263 7489, e-post: matz.berggren@marine.gu.se

Maneter, giftiga algblomningar och plankton
Erik Selanders forskning handlar när och varför plankton producerar gift, hur blomningar uppkommer och hur det öppna havets födoväv fungerar. Han kan svara på frågor om maneter, giftiga algblomningar och plankton.
Erik Selander, forskare i kemisk ekologi, telefon: 076–618 2627, e-post: erik.selander@marine.gu.se

Ostron
Pierre De Wit kan svara på frågor om beståndsuppdelning och lokala anpassningar hos svenska ostron, både Stillahavsostron och Europeiska platta ostron. 
Pierre De Wit, forskare i marin evolution, 076–622 9550, e-post: pierre.de_wit@marine.gu.se  

Plankton
Peter Tiselius kan svara på frågor om plankton på västkusten och särskilt insatt i födovävens struktur.
Peter Tiselius, professor i djurplankonekologi, telefon: 076–622 9539, e-post: peter.tiselius@bioenv.gu.se

Sjögurkor och alger
Ellen Schagerström kan svara på frågor om sjögurkor, allt ifrån deras roll i havets ekosystem till odling och uppfödning. Hon svarar även på frågor om alger och tång, både i Östersjön och på västkusten. Driver också Tångbloggen.
Ellen Schagerström, forskare i marin ekologi, telefon: 031–786 9527, e-post: ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se

Svartmunnad smörbult och andra invasiva arter
Leon Green kan svara på frågor om invasiva främmande arter i svenska hav, särskilt den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult och hur arten sprider sig i svenska vatten. 
Leon Green, forskare i marin ekologi och evolution, telefon: 070–476 1480, e-post: leon.green@bioenv.gu.se

Svenska korallrev
Ann Larsson kan svara på frågor om svenska kallvattenkoraller och om biohydrodynamik (hur vattenrörelser påverkar organismer och det ekologiska samspelet i havet, till exempel larvsettling/bottenfällning, födotillgång och doftsignaler).
Ann Larsson, universitetslektor i biohydrodynamik, telefon: 031–786 9613, e-post: ann.larsson@marine.gu.se  

Ålgräs
Per-Olav Moksnes forskning handlar om interaktioner mellan djur och växter i grunda kustekosystem. Han arbetar i forskargruppen Zorro och kan svara på frågor om restaurering och skydd av ålgräsängar.
Per-Olav Moksnes, forskare i marin ekologi, telefon: 073–257 6224, e-post: per.moksnes@marine.gu.se

Ansvar för havet

Fiskeriförvaltning
Milena Arias Schreiber forskar om förvaltning av kustresurser och om social hållbarhet av ekosystembaserat fiske. Milena kan svar på frågor om sociala och kulturella värden i relation till fiskeriförvaltning och yrkesfiske.
Milena Arias Schreiber, forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: +49 15–237 77 42 11, e-post: milena-schreiber@gu.se

Fysisk planering och förvaltning av kustzonen
Andreas Skriver Hansen kan svara på frågor som rör fysisk planering och förvaltning av kustzonen.
Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi, telefon: 031–786 1391, e-post: andreas.hansen@geography.gu.se

Havsförvaltning och miljöekonomi
Håkan Eggerts forskning fokuserar på miljö-, beteende- och resursekonomi, ofta relaterat till fiske, marina frågor, handel och värdering.
Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4175, e-post: hakan.eggert@economics.gu.se

Miljöekonomi
Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi – särskilt fiske. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se

Miljökonflikter och valfångst
Benedict Singleton är expert på miljökonflikter och institutioner som hanterar fiskbestånd. Benedict har också forskat om politisk ekologi, miljökommunikation och specifikt på färöisk valfångst (grindadráp). Engelsktalande. 
Benedict Singleton, postdoktor i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–618 1689, e-post: benedict.singleton@gu.se

Samhällsvetenskapliga perspektiv på fiske och havsstyrning
Sebastian Linke studerar samspelet mellan vetenskap, politik och samhälle med fokus på fiske och havsstyrning på olika nivåer (globalt, EU, Sverige, lokala samhällen).
Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–573 6703, e-post: sebastian.linke@gu.se

Vatten- och havsjuridik
Lena Gipperth är miljöjurist och engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon kan svara på frågor om strandskydd och miljörätt. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet vid Göteborgs universitet.
Lena Gipperth, professor i miljörätt, telefon: 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se

Tekniken och havet

Industriell påverkan på haven
Thomas Dahlgren är expert på marin biodiversitet och studerar för närvarande effekterna av industriell påverkan på den marina miljön, till exempel: gruvbrytning i djuphaven, vindkraftverksparker, olje- och gasexploatering, och vattenbruk.
Thomas Dahlgren, universitetslektor marin biodiversitet, telefon: 070–3662042, e-post: thomas.dahlgren@marine.gu.se, twitter: @mucofloris

Insamling av data från havet
Torsten Linders koordinerar projekt där universitet samverkar med teknikföretag. Han kan svara på frågor om utveckling av nya metoder för att samla, sprida och analysera data från havet. Nya metoder kan vara vattengående drönare, undervattensrobotar och smarta sensorer, men även nya sätt att använda artificiell intelligens och medborgarforskning. 
Torsten Linders, projektsamordnare för Swedish Centre for Ocean Observing Technology (SCOOT), telefon: 076–618 2873, e-post: torsten.linders@marine.gu.se

Marin bioteknik och påväxt av havstulpaner
Anders Blomberg kan svara på frågor som rör marin bioteknik och hans forskning är framför allt inriktad mot studier av påväxt av havstulpan på båtar och konstruktioner i havet. Han arbetar också med marin genomik och har publicerat DNA sekvensering av genom från svenska marina arter. 
Anders Blomberg, professor i funktionsgenomik, institutionen för kemi och molekylärbiologi, telefon: 073–360 4624, e-post:anders.blomberg@cmb.gu.se

Människan och havet

Antibiotika och läkemedel i vattenmiljö
Joakim Larsson är internationellt framstående forskare med särskild expertis kring läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i vattenmiljön. Han är ledare för ett internationellt forskningsprojekt kring hur antibakteriella ämnen förorenar vattendrag och hav och riskerar bidra till antibiotikaresistens. Han är också föreståndare för CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.
Joakim Larsson, professor, institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, telefon: 070–962 10 68, e-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se

Bevarande av historiska skeppsvrak
Charlotte Björdal arbetar med bevarande och skydd av historiska skeppsvrak i havet och på land. Hon kan svara på frågor om konservering av arkeologiskt träfynd, samt hur svampar och bakterier i naturen bryter ner vårt gemensamma kulturarv av trä.
Charlotte Björdal, professor i kulturvård, telefon 076–618 4717, e-post: charlotte.bjordal@marine.gu.se

Det maritima kulturarvet
Bosse Lagerqvist är kulturvårdare med bebyggelseantikvarisk inriktning. Han kan svara på frågor om det maritima kulturarvet i form av varv, hamnar, kustsamhällen, båtar och fartyg ur ett kulturvårdande perspektiv.
Bosse Lagerqvist, universitetslektor i kulturvård, telefon: 073–346 7085, e-post: bosse.lagerqvist@conservation.gu.se

Förhistoriska båtar och sjöfart
Johan Ling kan svara på frågor om förhistoriska båtar och sjöfart. Han har studerat detta ämne under många år, speciellt med fokus på bronsåldern, men även andra förhistoriska tidsepoker.
Johan Ling, professor i arkeologi, telefon: 070-249 4574, e-post: johan.ling@archaeology.gu.se

Havets betydelse för människans försörjning
Per Hallén forskar kring hur människan nyttjat havet för sin utkomst via sjöfart, handel och fiske i ett långtidsperspektiv. Inom forskningsfältet ryms även undersökningar av havsisens betydelse för handeln under 1800-talet samt utvecklingen av friluftsliv och rekreation i skärgården.
Per Hallén, universitetslektor i ekonomisk historia, telefon: 031–786 4747, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Hälsoeffekter av luftföroreningar från sjöfart
Leo Stockfelt forskar på hälsoeffekter av olika miljöfaktorer, inklusive av utsläpp från sjöfart. Han kan svara på frågor om hälsoeffekter av luftföroreningar.
Leo Stockfelt, docent i arbets- och miljömedicin, 072–202 07 82, leo.stockfelt@amm.gu.se

Kemiska föroreningar och cocktaileffekter
Thomas Backhaus kan svara på frågor om kemiska föroreningar i havet. Han är särskilt specialiserad på cocktaileffekter, det vill säga vad som händer när flera olika kemikalier kombineras. Engelsktalande. 
Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi och föreståndare för Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, FRAM, telefon: 031–786 27 34, e-post: thomas.backhaus@bioenv.gu.se, twitter: @ThoBaSwe

Marin arkeologi
Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 6663, e-post: staffan.arbin@gu.se

Marin pedagogik
Géraldine Fauville har en bakgrund inom marinbiologi och är forskare inom utbildning, kommunikation och lärande. Hon kan svara på frågor som rör marin pedagogik, havsmedvetenhet (Ocean literacy) och användning av digital teknik för marin utbildning.
Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik, telefon: 070–710 4602, e-post: geraldine.fauville@gu.se

Maritim pedagogik och sjöfart
Charlott Sellbergs forskning rör framförallt sjöfartsutbildningens digitalisering, med fokus på simulatorträning inom bland annat navigering samt säkerhetsträning för ombordpersonal.
Charlott Sellberg, universitetslektor i tillämpad informationsteknoligi, telefon: 076–618 6557, e-post: charlott.sellberg@ait.gu.se

Miljögifter i havet
Ingela Dahllöf kan svara på frågor om effekter och spridning av miljögifter i havet, exempelvis vid skeppsvrak.
Ingela Dahllöf, professor i miljövetenskap, telefon: 031–786 9333, e-post: ingela.dahllof@bioenv.gu.se

Miljögifter och miljöövervakning
Joachim Sturve är ekotoxikolog och kan svara på frågor om hur olika kemikalier och nanopartiklar påverkar fiskar och andra organismer i havet. Han är även involverade i nationell och internationell miljöövervakning tillsammans med Naturvårdsverket samt ICES och HELCOM.
Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi, 076–618 3688, e-post: joachim.sturve@bioenv.gu.se

Miljöpolitik och miljörättvisa
Sverker Jagers är statsvetare och forskar brett inom området miljö- och klimatpolitik. Han kan svara frågor som handlar om miljöopinion, det vill säga vad medborgarna tycker om olika miljöfrågor, exempelvis gällande havsmiljö, och individers acceptans för miljöstyrmedel.
Sverker Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031-786 12 30, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se

Plast i havet
I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Hur påverkar mikroplaster fiskar, havet och ekosystemet?
Bethanie Carney Almroth, universitetslektor i ekotoxikologi, telefon: 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Martin Hasselöv, professor i marin nanokemi, telefon: 031–786 9050. e-post: martin.hassellov@gu.se

Sjömäns hälsa
Helena Eriksson och Karl Forsell forskar om faktorer i arbetsmiljön vid arbete ombord som kan påverka hälsan för sjömän inom handelssjöfarten. Exempel kan vara risker för insjuknande i astma eller cancer, eller orsaker kopplade till annan sjukdom eller dödsfall inom svensk sjöfart.
Helena Eriksson, forskare i arbets- och miljömedicin, telefon: 072–201 1728, e-post: helena.eriksson@amm.gu.se
Karl Forsell, forskare i arbets- och miljömedicin, telefon 090-785 2756, e-post: karl.forsell@amm.gu.se

Turism och friluftsliv vid kusten
Andreas Skriver Hansen kan svara på frågor om betydelsen av friluftsliv och turism för kustsamhället och kustmiljön.
Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi, telefon: 031–786 1391, e-post: andreas.hansen@geography.gu.se

Turismutveckling
Erik Lundberg har kunskap om hur turismutvecklingen påverkar våra kustsamhällen. Han kan svara på frågor om den här utvecklingen och hur pandemin väntas påverka den.
Erik Lundberg, universitetslektor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för turism, telefon 031–786 6188, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se  

Klimatet och havet

Antarktis smältande glaciärer
Anna Wåhlin har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis och kan svara på frågor om oceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar, topografisk styrning.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin

Havsförsurning
Sam Dupont kan svara på frågor om hur marina organismer påverkas när pH-halten i haven sjunker och hur arter kan anpassa sig till havsförsurning. 
Sam Dupont, universitetslektor i marinekofysiologi, telefon: 031–786 9531, e-post: sam.dupont@bioenv.gu.se

Havsströmmar, havsis och havsnivå
Céline Heuzé har varit på många expeditioner till Arktis och Antarktis men arbetar också med satellit fjärranalys och klimatmodellering. Hon kan svara på frågor omkring hur nuvarande klimatförändringar påverkar och påverkas av globala djupa havsströmmarna, smältande havsisen och glaciärer, samt havsnivåhöjning.

Céline Heuzé, docent i klimatologi, telefon: 031–786 2204, e-post: celine.heuze@gu.se, twitter: @ClnHz.

Glaciala landskap i förändring
Fotografen Tyrone Martinssons forskning handlar om vårt förhållande till naturen och de nordliga områdenas glaciala landskap i förändring. Han kan svara på frågor om utmaningar att skapa berättelser om ett smältande Arktis.
Tyrone Martinsson, professor i fotografi, HDK-Valand, telefon: 073–687 47 84, e-post: tyrone.martinsson@gu.se

Klimataktiva gaser i polarområden
Katarina Abrahamssons forskning rör ozonnedbrytande ämnen som bildas av organismer i havet med fokus på polarområden och havsisens betydelse. Katarina kan svara på frågor som rör klimataktiva gaser i polarområden och betydelsen för atmosfären.
Katarina Abrahamsson, professor i 
analytisk och marin kemi, 
telefon: 076–622 9051, e-post katarina.abrahamsson@gu.se

Klimatpåverkan på plankton och alger
Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se

Klimatpåverkan på fiskar i ishaven
Michael Axelsson har stor erfarenhet av klimatförändringarnas effekter i polarområdena, efter sju expeditioner till Antarktis och tre expeditioner till Grönland. Han studerar bland annat vilka förutsättningar som olika fiskarter har för att klara förändringar i sin miljö och hur de reglerar hjärta och kärl vid förändringar som kan vara naturliga eller inducerade av människan.
Michael Axelsson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3689, 073–390 3249, e-post: michael.axelsson@bioenv.gu.se

Klimatförändringar och marina arter
Jonathan Havenhand kan svara på frågor om hur klimatförändringarna påverkar marina arter. 
Jonathan Havenhand, forskare i marin ekologi, telefon: 076–622 9682, e-post: jon.havenhand@marine.gu.se

Klimatförändringar i urbana kustområden
Per Knutssons expertis omfattar frågor om klimatrisker, sårbarhet och anpassning till klimatförändringar i urbana kustområden i Sverige och Indien.
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Maten och havet

Antibiotikaanvändning i vattenbruk
Per Knutsson kan svara på frågor om politisk styrning av risker kopplade till användning av antibiotika i vattenbruk i Indien och Östafrika. 
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Konsumentattityder till sjömat
John Armbrechts forskning handlar om konsumentattityder och konsumentupplevelser. Han kan svara på frågor som rör ett konsumentperspektiv på odlad sjömat.
John Armbrecht, forskare i företagsekonomi, telefonnummer: 031–786 5122, e-post: John.armbrecht@gu.se

Odling av marina arter
Kristina ”Snuttan” Sundell kan svara på frågor om odling av fisk, skaldjur, alger och annan mat från havet. Hon är föreståndare på Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Swemarc.
Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3671, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se 

Odling av alger
Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om odling av svenska makroalger (tång).
Henrik Pavia, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se  
Gunilla Tothuniversitetslektor i marin kemisk ekologi,  telefon 076–622 9614,  e-post: gunilla.toth@marine.gu.se  

Odling av mikroalger
Angela Wulff kan svara på frågor om odling av mikroalger och recirkulerande, hållbara odlingssystem. Angela kan även svara på frågor om användande av kiselalger i olika industriella applikationer.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se  

Karl-Johan Nylén
Kommunikatör
Centrum för hav och samhälle
telefon: 031–786 3707, 076–618 37 07
e-post: karl-johan.nylen@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.