Marknadsnyheter

Klimakteriebehandlingar jämförs på Karolinska Universitetssjukhuset

Published

2 år ago

24 januari, 2023

Tanalys

Bioidentiskt progesteron har blivit ett populärt alternativ bland svenska kvinnor som del i behandlingen mot klimakteriebesvär. Men mår man verkligen bättre, jämfört med dagens hormonbehandling? Och är det mer eller mindre säkert ur cancersynpunkt? En ny studie ledd av Angelica Lindén Hirschberg på Karolinska Universitetssjukhuset ska ta reda på just detta.

– Det har inte gjorts någon liknande studie tidigare. Kunskapen är mycket efterfrågad inte bara i Sverige, utan i hela världen. Våra resultat har betydelse för alla kvinnor som behöver hormonbehandling mot sina klimakteriebesvär och förstås för alla läkare som förskriver den här typen av preparat, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska Institutet och medicinskt ansvarig för den högspecialiserade mottagningen i gynekologisk endokrinologi på Karolinska Universitetssjukhuset.

Hormoner och cancer – en balansgång

Trettio procent av alla svenska kvinnor i åldersgruppen 45-60 år har så svåra problem under klimakteriet att de önskar behandling.
Hormonbehandling mot klimakteriebesvär har funnits sedan 1970-talet i Sverige. Behandlingen har utvecklats över tid eftersom den visat sig vara något av en balansgång. Det är det kvinnliga könshormonet östrogen som hjälper mot klimakteriebesvär, men när det gavs ensamt visade det sig öka risken för livmodercancer. Ett tillägg till behandlingen av syntetiskt gulkroppshormon, så kallat gestagen, visade sig bromsa den risken. Men då uppstod ett annat problem, nämligen att den adderade effekten av gulkroppshormon och östrogen på sikt ökar risken för bröstcancer.

– Hormonbehandling ska inte ges lättvindigt, men det är heller inte något man ska vara överdrivet rädd för. Särskilt inte om kvinnan drabbas av svåra klimakteriebesvär som påverkar livskvalitén negativt, säger Angelica Lindén Hirschberg, som tror att det finns ett stort mörkertal av kvinnor som inte söker vård, trots att de har det besvärligt.

Syntetiskt jämförs med bioidentiskt

I den nya studien jämförs två varianter av gulkroppshormon som tillägg till östrogen; syntetiskt gestagen jämförs med så kallat bioidentiskt progesteron. Bäggedera är kemiskt tillverkade, men bioidentiskt progesteron ser likadant ut som kroppens eget gulkroppshormon. Syntetiskt gestagen, som av tradition används mest i Sverige, skiljer sig lite från det kroppsegna hormonet. Det innebär att de två varianterna troligen binder något olika till kroppens receptorer, det vill säga cellernas mottagare av hormon, och därför påverkar kroppen olika.

I flera andra europeiska länder är bioidentiskt progesteron det vanligaste och allt ﬂer svenska kvinnor efterfrågar det.
– Bioidentiskt progesteron har fått gott rykte delvis för att det har en lugnande effekt och kan ge bättre sömn om man tar tabletten på kvällen. Det finns också data som tyder på att bioidentiskt progesteron ger en mindre risk för bröstcancer än gestagen, men i stället ökar risken för livmodercancer efter längre tids behandling. Vi vill se om det verkligen finns någon skillnad, både vad gäller mående och cancerrisk, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Rekrytering av patienter pågår nu

Studien leds från Karolinska Universitetssjukhuset och inkluderar fler svenska sjukhus vilket gör att det är möjligt att delta som patient i andra regioner, till exempel Uppsala. Patienterna lottas till behandling med antingen syntetiskt gestagen eller bioidentiskt progesteron tillsammans med östrogen som del av klimakteriebehandlingen.
– Vi kommer att undersöka deltagarnas riskfaktorer för cancer i bröst och livmoder innan de inleder sin behandling och efter ett år, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Studien ska vara klar om fem år.
– Totalt kommer vi att behöva data från omkring 400 patienter för vår forskning. Studien är öppen för friska kvinnor 45-60 år som har tydliga klimakteriebesvär.

—————————————————————————————————————————————————————————————————————————————–

Om studien

Risken för cancer följs genom att mäta brösttätheten med mammografi och genom bröstbiopsier (vävnadsprov) för att se som det finns cellförändringar. Livmoderslemhinnans tjocklek, som också kan visa på förhöjd cancerrisk, mäts med ultraljud och med biopsi för att se om det finns några förstadier till cancer. Patienterna ska också svara på frågor om sitt mående i standardiserade frågeformulär,

Vare sig läkare eller deltagare vet till vilken behandling deltagaren lottas. Det här är en så kallad dubbelblind studie för att garantera den vetenskapliga kvaliteten på resultaten.

Om klimakteriebesvär och hormoner

Vallningar, en värmekänsla som sprider sig från bröstet och uppåt, samt ymniga svettningar, är de vanligaste besvären. Ofta kommer det nattetid vilket orsakar sömnproblem eftersom kvinnan vaknar, ibland flera gånger under samma natt.
Om besvären påverkar livskvaliteten negativt brukar de behandlas systemiskt med östrogentabletter i form av plåster, spray eller gel i kombination med någon form av gulkroppshormon för att skydda livmodern mot cellförändringar. Sköra och torra slemhinnor kan behandlas lokalt med östrogenkräm och ges utan gulkroppshormon.

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

presstjanst.karolinska@regionstockholm.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Taggar:

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.