Connect with us

Marknadsnyheter

Lunds universitet knyts till Marint centrum i Simrishamn för samarbete kring havs- och vattenforskning i Östersjön

Published

on

Lunds universitet och Simrishamns kommun skapar nu en gemensam forskningsmiljö på Marint centrum i Simrishamn för att ta sig an Östersjöns utmaningar.

I dag undertecknades ett samverkansavtal mellan Lunds universitets och Simrishamns kommun. Det är det första i sitt slag och handlar om etablering av en gemensam forsknings- och innovationsmiljö (FoI-miljö) på Marint centrum i Simrishamn.

Den övergripande målsättningen är att bidra till att lösa Hanöbuktens miljöproblem och stimulera en hållbar utveckling i regionen. Metoden är att skapa en tvärvetenskaplig plattform som genom forskning, samverkan och innovationsutveckling kan bidra till nya lösningar.

– Hav och marina resurser är ett av hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Lunds universitet har stora möjligheter att ta sig an dessa komplexa frågor genom den tvärvetenskapliga forskning som bedrivs. Det krävs också samverkan mellan många aktörer för att hitta lösningar. Marint centrum är ett mycket bra exempel på hur vi kan arbeta tillsammans med kommun, region och näringsliv mot det gemensamma målet att förbättra miljön i Hanöbukten, säger Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz.

Tydliga fokusområden

Satsningens fokusområden utgår från de behov som finns i Hanöbukten men även möjligheter till hållbar utveckling och ökad tillväxt i regionen är viktiga komponenter. Satsningen ligger också i linje med den forskning som bedrivs vid universitetet. De utpekade fokusområdena är:

  • Marin miljö & ekosystem
  • Marina näringar & kustbygd
  • Vatten

Inom dessa områden ska samarbetet stimulera kunskapsuppbyggnad, miljöåtgärder, innovation och utveckling. Samarbete ska utvecklas mellan universitetet och aktörer i hela Hanöbuktsregionen och det kan i praktiken röra sig om exempelvis kommundoktorander, industridoktorander eller projekt för examensarbeten.

– Syftet med samarbetet är att förbättra såväl det kommunala arbetet som näringslivets möjligheter och att i ett bredare perspektiv stärka regionens utveckling med avseende på hållbarhet, företagande, sysselsättning, attraktivitet och inflyttning, säger Simrishamns kommundirektör Diana Olsson.

Arbetet ligger i linje med flera av hållbarhetsmålen i Agenda 2030, särskilt mål 14 Hav och marina resurser och mål 6 Rent vatten och sanitet.

Marint centrum blir centrum

Marint centrum med arbetsplatser, möteslokaler och labb blir noden i verksamheten. Till det kommer annan infrastruktur inom Simrishamns kommun, som den testbädd som byggs vid kommunens avloppsreningsverk för avancerad rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar samt cirkulära vattenförsörjning.

Byggstenarna i arbetet är att utveckla gemensamma projekt och samarbeten, aktiviteter och arrangemang, samt stå för kunskapsspridning om den forskning som bedrivs samt om de lösningar som arbetas fram i ljuset av de utmaningar som identifierats.

– Detta är en milstolpe för Marint centrum, säger Madeleine Lundin, utvecklingsansvarig på Marint centrum. När vi startade 2010 hade vi ambitionen att inom tio år ha en varaktig akademisk verksamhet på plats – och nu är vi där!

Universitetet har förberett sig grundligt

Vid Lunds universitet har man utsett ett akademiskt råd bestående av forskare från olika vetenskapsområden. Bredden av kompetenser ska gynna nytänkande i arbetet med de utvalda problemområdena. Till rådets uppgifter hör att bidra till att utveckla projekt och vara ansvariga för att forskarstuderande och studenter får adekvat handledning. Rådets arbete leds Maria C. Hansson, docent vid Centrum för miljö- och klimatforskning.

Det finns i dag ingen verksamhet i södra Sverige där högkvalitativ forskning med fokus på Hanöbukten och södra Östersjön möter näringsliv och samhälle, säger Maria C. Hansson. Med tanke på de stora miljöproblemen i södra Östersjön känns det bra att vi nu etablerat en samverkan som kan bidra till att hitta lösningar på de utmaningar som finns. Vi ser också goda möjligheter att utveckla nya forskningsprojekt som kommer att stärka Lunds universitets position inom havs- och vattenforskning.

Verksamhetsstart med två projekt

Verksamheten startar den 1 oktober och två forskningsprojekt är redan klara.

Det första handlar om effekterna av invasiva arter på Östersjöns ekosystem. Fokus ska ligga på att analysera förekomst och spridning av den nyinflyttade arten svartmunnad smörbult i Hanöbukten, med utveckling av nya molekylära verktyg som kallas environmental DNA (eDNA). Projektets mål är att få en bättre förståelse om hur invasiva arter stör Hanöbuktens ekosystem och den biologiska mångfalden och att ta fram ny kunskap som bidrar till åtgärder som förbättrar miljön.

Det andra projektet sätter fokus på vattnet på land och handlar om samverkan mellan företag och offentliga verksamheter om gemensamma resursflöden, genom s.k. industriell symbios. Simrishamns kommunala avloppsreningsverk och företag i närområdet kommer på olika sätt att studeras och stimuleras att skapa symbiossamarbeten med cirkulär vattenförsörjning som utgångspunkt.

Bred finansiering bakom verksamheten

Finansieringen av FoI-miljön är en gemensam satsning från Lunds universitet, Simrishamns kommun och Region Skåne, de sistnämnda har tilldelat verksamheten 7 mnkr över en femårsperiod. Därutöver tillkommer projektfinansiering, hittills från LMK-stiftelsen i Lund och Energimyndigheten.

Fakta

Forsknings- och innovationsmiljön har arbetats fram i samarbete med Marint centrums rådgivande grupp, som består av personer från akademi, näringsliv, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne.

Det akademiska rådet vid Lunds universitet som knyts till Marint centrum består av:

Docent Maria C. Hansson (koordinator)

Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)

Docent Anders Persson
Biologiska institutionen

Docent Catherine Paul
Teknisk vattenresurslära LTH

Professor Åke Thidell

Internationella miljöinstitutet (IIIEE)

Professor Helena L. Filipsson

Geologiska institutionen

Kontakt

Frågor från media besvaras av:

Docent Maria C. Hansson

Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet

0706-35 32 44

maria.hansson@cec.lu.se

Madeleine Lundin
Utvecklingsansvarig Marint centrum, Simrishamns kommun
0414-81 91 24

madeleine.lundin@simrishamn.se

2019-09-11

Pressträff

Den 1 oktober kl. 11 hålls en pressträff på Marint centrum, Varvsgatan 2 i Simrishamn, med möjlighet att träffa forskare i det akademiska rådet samt de forskarstuderande inom de två projekten ”Invasiva arter” och ”Smart Symbios”. Anmäl ditt deltagande till madeleine.lundin@simrishamn.se.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.