Maktlöshet i mötet mellan flyktingar och myndigheter

| 5 maj, 2022 | 0 kommentarer

Ineffektiv handläggning och en upplevelse av maktlöshet präglade de första kontakterna mellan svensk byråkrati och flyktingar som kom till Sverige 2015. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Slutsatserna om vad som behöver förändras är viktiga om kriget i Ukraina leder till betydande invandring.

Mötet mellan myndigheternas handläggare och nyanlända invandrare utgör grunden för svensk integrationspolitik. I mötet fattas beslut om stöd och insatser som på olika sätt påverkar framtiden i det nya landet. Det handlar om till exempel arbetsförmedlare, SFI-lärare och socialsekreterare. Men beslutsprocesserna är långa och handläggningen skapar frustration.

För att inte upprepa misstag från 2015 behöver myndigheterna vara mer tydliga i hur de jobbar och bättre förstå de nyanländas förväntningar. Statsvetarna Isabell Schierenbeck och Andrea Spehar har tillsammans med en grupp forskarassistenter gjort cirka 150 intervjuer med handläggare och flyktingar främst från Syrien.

– Med tanke på det pågående kriget i Ukraina är slutsatserna från studien användbara och viktiga att reflektera över, säger Isabell Schierenbeck.

Studien utfördes mellan år 2015 och 2021, under en period med stor flyktinginvandring till Sverige.

Förväntningar infrias inte
I studien framgick att nyanlända ofta har stora förväntningar på att de kommer att stödjas och vägledas av myndigheterna under de första åren. Men förväntningarna minskade tydligt efter de inledande mötena.

– Upplevelsen av maktlöshet och frustration var återkommande hos båda parter. Många av flyktingarna saknade uppföljning och återkoppling, och tyckte att tjänstemännen i sitt bemötande kändes ointresserade och oengagerade, säger Andrea Spehar.

Både tjänstemän och nyanlända lyfte också fram problem med kommunikation och missförstånd.

– Trots tolkar handlar det till exempel om missförstånd på grund av språkförbristning som leder till att rykten lättare får fäste. Digitaliseringen kan också utgöra ett hinder, där en av konsekvenserna är färre möten ansikte mot ansikte, säger Isabell Schierenbeck.

Det handlar om tvåvägskommunikation
För att undvika att problemen från 2015 upprepas har forskarna identifierat insatser som är viktiga för att förbättra mottagandet. Det handlar till exempel om att öka kunskapen om vad de nyanlända kan förvänta sig från mötet och föreställningar om nyanlända hos tjänstemännen.

– De myndighetsanställda ska inte bara ge information, utan de måste också få information från den nyanlända. På så vis får de en större förståelse och intresse för flyktingarnas tidigare erfarenheter och liv, liksom för vilka mål som de hoppas förverkliga i Sverige, säger Andrea Spehar. 

Handläggarna måste försäkra sig om att de nyanlända förstår hur arbetsprocessen ser ut, samt vilket ansvar och vilken skyldighet som de nyanlända själva har i mötet med myndigheten.

– Det behövs ett arbetssätt som gör det möjligt att ta reda på om, och hur, informationen har landat. Det gäller att tydliggöra varför en arbetsförmedlare eller barnmorska ställer de frågor som de gör, säger Isabell Schierenbeck.

Fler möten för bättre uppföljning
Forskarna lyfter också fram vikten av kontinuerlig kontakt mellan parterna. Organisatoriska förändringar så som digitalisering och omorganisering i flera verksamheter har lett till färre möten mellan de myndighetanställda och flyktingar.

– Fortlöpande och direkt kontakt, gärna med samma person, är viktig för nyanlända. Och det är också en av de faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som avgörande för en framgångsrik myndighetsutövning, säger Andrea Spehar.

FAKTA
Intervjuerna med nyanlända och myndighetsanställda presenteras i boken
Integration i välfärdsstaten – att implementera integrationspolitik.

Forskarna hoppas att boken kan bidra med slutsatser som är användbara inför framtida möten mellan nyanlända invandrare och tjänstemän. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom till exempel offentlig förvaltning och socialt arbete, samt till de tjänstemän som möter invandrare inom olika verksamheter.

För mer information:

  • Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, telefon: 070–891 7518, e-post: [email protected]
  • Andrea Spehar, universitetslektor i statsvetenskap vid Statsvenskapliga institutionen, samt föreståndare för Centrum för global migration, vid Göteborgs universitet, telefon: 070–769 4850, e-post: [email protected]

Linda Genborg
Kommunikatör
Tel: 031–786 14 28
E-post:
[email protected]

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.