Marknadsnyheter
Mellanlagret för radioaktivt avfall i Studsvik i drift
Nu har mellanlagret för radioaktivt avfall i Studsvik tagits i drift. Upp till 10 000 m3 låg- och medelaktivt avfall från bland annat nedmonteringen av Ågestaverket utanför Stockholm respektive R2-anläggningen i Studsvik ska förvaras i mellanlagret tills slutförvaren för kärnavfall i Forsmark är utbyggda.
Det tog två år att bygga lagret och kostnaden landade på 141 miljoner kronor, vilket var enligt tidplan och cirka 30 miljoner kronor mindre än budget. Mellanlagret är byggt för att förhindra att radioaktivitet kommer ut till omgivningen, och tål även extrema väderförhållanden.
– Säkerheten kommer alltid först i kärnkraftssammanhang så jag är mest stolt över att lagret är säkert och att ingen skadade sig under byggtiden. Men det är klart att det också är roligt att vi kunde hålla den planerade byggtiden och göra ett bra ekonomiskt resultat, säger projektledaren Fredrik Wenström på Svafo som äger och ansvarar för mellanlagret.
Efter omfattande förstudier av mellanlager i Sverige och internationellt landade Svafo i att en gedigen, men byggnadstekniskt enkel konstruktion i delvis prefabricerad armerad betong, bäst fyllde syftet. Minutiös planering av alla steg i byggnationen och passande kontraktsformer med olika leverantörer ledde till hög säkerheten under byggnationen och att bygget klarade tidplan och budget.
Eftersom lagret ska innehålla radioaktivt avfall omgärdades byggnationen av strikta regelverk från Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I bygglovet från Nyköpings kommun fanns ytterligare regler samt att Svafo hade egna högt ställda krav på genomförande.
– Vi ser inte de strikta kraven som en begränsning utan snarare som en tillgång eftersom de gör målet oerhört tydligt. Med kraven som grund har de kompetenta och pragmatiska medarbetare som finns här på Svafo kunnat lösa de frågor som uppstår i olika moment på bästa sätt, säger Fredrik Wenström.
Efter genomgånget provprogram, i vilket man säkerställer att olika installationer som till exempel travers och olika övervakningssystem fungerar som de ska, har lagret nu tagits i drift. Mellanlagret är en viktig pusselbit i omhändertagandet av avfallet från nedmonteringen av de äldre anläggningarna R2 i Studsvik där forskning på kärnteknik bedrevs 1960-2005, och Ågestaverket utanför Stockholm som var Sveriges första kommersiella kärnkraft och var i drift 1964-1974.
I mellanlagret i Studsvik kommer låg- och medelaktivt avfall att förvaras, medan högaktivt använt kärnbränsle mellanlagras vid Svensk kärnbränslehanterings mellanlager Clab nära Oskarshamn. Rivningsmaterialet källsorteras så att icke radioaktivt material kan återvinnas och det radioaktiva materialet packas i strålsäkra emballage inför mellanlagring och senare slutförvar.
För ytterligare information kontakta:
Vattenfalls pressavdelning, telefon +46 8 739 50 10, e-post: press@vattenfall.com
Taggar:
Marknadsnyheter
Studie visar att styrketräning kan lindra depression
En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning
som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.
Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan
minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på
träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner
påverkar effekten av träningen på depressionen.
Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela
världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna
studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv
behandlingsstrategi för depression.
Marknadsnyheter
Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie
Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.
Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem.
En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.
Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna.
– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon.
Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.
Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått.
Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.
– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson.
Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.
– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson.
Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt.
Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).
Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras.
Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1.
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1
För mer information, kontakta:
Kari Johansson, docent
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26
Olof Stephansson, professor, överläkare
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: olof.stephansson@ki.se
Telefon: 070-748 78 25
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
Marknadsnyheter
Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie
Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.
Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem.
En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.
Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna.
– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon.
Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.
Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått.
Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.
– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson.
Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.
– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson.
Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt.
Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).
Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras.
Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1.
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1
För mer information, kontakta:
Kari Johansson, docent
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26
Olof Stephansson, professor, överläkare
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: olof.stephansson@ki.se
Telefon: 070-748 78 25
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
-
Analys från DailyFX8 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter1 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter4 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter5 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke
-
Marknadsnyheter6 år ago
Tudorza reduces exacerbations and demonstrates cardiovascular safety in COPD patients