Marknadsnyheter

Ny studie visar skillnader i njursjukvård mellan kvinnor och män

Published

2 år ago

1 augusti, 2022

Tanalys

Kvinnor med nedsatt njurfunktion fick i lägre grad än män i samma situation diagnosen kronisk njursjukdom. Kvinnorna hade också mindre chans att få sin njurfunktion följd, att träffa en njurläkare och använda rekommenderade behandlingar för kronisk njursjukdom. Det visar en svensk studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of the American Society of Nephrology.

– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Kronisk njursjukdom drabbar ungefär tio procent av befolkningen och kännetecknas av en stadig försämring av njurarnas funktion. Sjukdomen märks sällan på ett tidigt stadium, men kan skada många olika vävnader och organ i kroppen och är förknippad med en ökad risk för flera andra sjukdomar.

Det har visat sig finnas skillnader mellan könen i förekomst, utveckling och utfall av kronisk njursjukdom. Detta skulle kunna förklaras av biologiska skillnader mellan kvinnor och män, men även av skillnader i kvalitet på den vård som ges. Rekommendationerna för hur personer med risk för kronisk njursjukdom eller bekräftad sådan sjukdom ska diagnostiseras, följas och behandlas är desamma oavsett kön.

I den aktuella svenska studien har forskarna undersökt skillnader mellan män och kvinnor i rutinvården för kronisk njursjukdom.

Studien omfattade över 220 000 personer, identifierade när de för första gången uppvisade nedsatt njurfunktion definierat som ett så kallat eGFR-värde mindre än 60 ml/min/1,73 m². Data hämtades från projektet Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM), som innehåller information om alla personer i Region Stockholm som lämnat blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatininprover används tillsammans med faktorer som ålder och kön för att beräkna eGFR, den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, vilken ger ett mått på njurarnas funktion.

Studien omfattade personer över 18 år som lämnat kreatininprov 2009–2018. Deltagarna följdes från första gången ett lågt eGFR-värde påträffades för att undersöka könsskillnader i diagnos av kronisk njursjukdom, hur njurfunktionen följdes, besök hos njurspecialist och läkemedelsanvändning.

För att undersöka utvecklingen över tid gjordes analyserna också en gång för varje kalenderår 2009–2018. Vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.

Inom de följande arton månaderna fick färre kvinnor än män diagnosen kronisk njursjukdom; åtta respektive tre procent. Skillnaden mellan könen noterades oavsett njursjukdomens stadium.

Det var ungefär dubbelt så sannolikt för män att komma till en njurläkare inom 18 månader efter att den nedsatta njurfunktionen identifierades. Detta gällde oavsett njursjukdomens stadium, förekomsten av albumin i urinen eller skälet till remittering.

– Det här är personer med trolig kronisk njursjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till njurspecialist och för att andra läkare blir medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Hos en hög andel av deltagarna, 91 procent av männen och 87 procent av kvinnorna, hade njurfunktionen följts genom att kreatininvärdet mättes minst ytterligare en gång inom de kommande 18 månaderna. Andelen där albumin i urinen mättes var lägre; 34 procent bland männen och 28 procent bland kvinnorna.

Skillnaderna mellan könen minskade men kvarstod när forskarna justerade för samsjuklighet, läkemedel och utbildningsnivå, och sågs även bland personer med bekräftad kronisk njursjukdom efter upprepad testning.

Generellt använde en högre andel av männen läkemedel av typen RASi (renin-angiotensin-systeminhibitorer), som är de huvudsakliga läkemedlen för att bromsa sjukdomen – 56 procent av männen jämfört med 47 procent av kvinnorna gjorde det. 38 procent av männen och 29 procent av kvinnorna hämtade ut statiner, läkemedel som rekommenderas för att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer.

Användningen var högre i sjukdomsgrupper där det finns riktlinjer som starkt rekommenderade behandlingen, men även där var andelen kvinnor som tog ut läkemedlen lägre.

– Vi kan inte säga vad den här möjliga underbehandlingen av kvinnor beror på, om den kan förklaras av läkarens eller patientens ageranden eller skillnader i sjukvårdsprocesserna. Men vår studie visar på ett problem som går att rätta till, och att göra det bör vara vårt nästa drag, säger Juan Jesus Carrero.

Det är inte säkert att fynden kan generaliseras till andra sjukvårdssystem, men enstaka observationer i andra rapporter tyder på att det finns liknande könsskillnader även i Storbritannien, Kanada och USA.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet. Vissa av forskarna har fått anslag samt kompensation för föreläsningar och rådgivning från privata bolag utanför ramen för den här studien.

Publikation: ”Sex Differences in the Recognition, Monitoring and Management of Chronic Kidney Disease in Health Care”. Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser, Ylva Trolle-Lagerros, Marie Evans och Juan Jesus Carrero. Journal of the American Society of Nephrology, 29 juli, 2022, doi: 10.1681/ASN.2022030373

För mer information, kontakta:
Juan Jesus Carrero, professor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 073-963 6948
E-post: juan.jesus.carrero@ki.se

Oskar Swartling, doktorand
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Telefon: 073-5091133
E-post: oskar.swartling@ki.se

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Marknadsnyheter

Attana påbörjar det tredje året av ett femårigt service och supportkontrakt från ett ledande hälsoinstitut i USA

Published

13 minuter ago

25 april, 2024

Tanalys

Kontraktet går nu in på sitt tredje år och det är en viktig del i bolagets plan på att etablera starka referenskunder i USA. Det gångna året har flera användare tränats i Attanas teknik och förnärvarande pågår studier av T-cellers interaktioner med animala cancerceller. Förhoppningen är att data från experimenten kommer kunna publiceras under hösten och att projektet därefter även utförs på cancerbiopsier.

Värdet på serviceavtalet är drygt 200kkr per år och till det tillkommer försäljning av sensorchip och tillhörande förbrukningsvaror.

Kunden är en viktig del i att etablera starka referenskunder i USA. Projektens karaktär är valda så att de vid slutförandet tydligt kommer att belysa Attana teknikens fördelar och värdeskapande jämfört med traditionella metoder. Eftersom experimenten hos den aktuella kunden går hand i hand med kliniska studier och djurförsök löper projektet totalt över fem år och är nu ungefär halvvägs.

För ytterligare information, kontakta:

Teodor Aastrup

VD Attana AB
ir@attana.com

+46 708862300

Styrelsen för Attana AB bedömer att informationen i detta pressmeddelande ej är av kurspåverkande karaktär men att det alltjämt är av betydande vikt att enhetligt via offentliggörandet kommunicera informationen till bolagets intressenter.

Om Attana

Attana AB grundades 2002 med idén att effektivisera forskning och utveckling av nya läkemedel genom biologisk interaktionskarakterisering i realtid. Baserat på sina patenterade teknologier säljer bolaget uppdragsforskning och egenproducerade analysinstrument samt ett in vitro diagnostiskt (IVD) verktyg, Attana Virus Analytics (AVA), till läkemedelsbolag, bioteknikföretag och akademiska institutioner. Mer information om Attanas forskningstjänster och produkter finns på www.attana.com eller kontakta sales@attana.com

Marknadsnyheter

Stockholm tar över stafettpinnen för Yrkes-SM

Published

26 minuter ago

25 april, 2024

Tanalys

Nu står det klart att Yrkes-SM för första gången kommer till Stockholm. Den 4 – 6 maj 2026 på Stockholmsmässan i Älvsjö ska hundratals yrkesskickliga ungdomar tävla mot varandra.

Yrkes-SM har sedan 2004 vartannat år samlat tusentals besökare på olika platser runt om i Sverige. Under tre dagar tävlar hundratals yrkesskickliga ungdomar om titeln svensk mästare. Det finns totalt cirka 50 yrken att bli svensk mästare i, exempelvis: målare, träarbetare, plattsättare, it-tekniker, webbutvecklare, automationstekniker, svetsare, frisör, kock, undersköterska eller fordonslackerare.

– Vi i Region Stockholm är glada och förväntansfulla att tillsammans med World Skills Sweden, Stockholms stad och övriga 25 kommuner i vårt län få arrangera Yrkes-SM 2026. Vi arbetar redan intensivt med att stärka yrkesutbildningens roll och status, detta går helt i linje med det, säger Aida Hadžialić (S), finansregionråd, Region Stockholm.

Evenemanget skapar intresse för yrkesutbildningar, främjar samverkan mellan skola och arbetsliv och visar utbildningens betydelse för Stockholms utveckling som helhet. Region Värmland och Karlstad var värdar för Yrkes-SM 2024. Vid en avslutningsceremoni under torsdagen lämnades den symboliska stafettpinnen över till Region Stockholm och Stockholm Stad.

– Det känns oerhört roligt att Stockholm 2026 kan stå värd för Yrkes-SM, och att unga från hela Sverige kan komma hit och visa upp alla färdigheter de har. Förhoppningsvis kan evenemanget också inspirera fler unga stockholmare att framöver välja yrkesgymnasium. Vi har en arbetsmarknad som skriker efter yrkesutbildad arbetskraft, och i dessa yrken finns så mycket att hämta, säger Emilia Bjuggren (S), skol-, arbetsmarknads-, och personalborgarråd i Stockholms stad.

Under Yrkes-SM möts mellanstadie- högstadie- och gymnasieelever, jobbsökande, yrkesväxlare och allmänt intresserade. Inträdet är fritt och besökare kan titta på tävlingarna, ställa frågor och själva prova på olika yrken.

FAKTA

Yrkes-SM har arrangerats vartannat år sedan 2004 på olika platser runt om i Sverige. Evenemanget lockar tusentals besökare och är öppet för alla med är fritt inträde. Publikrekordet är från Växjö 2022 med 22 403 besökare.
På plats kan man följa när Sveriges yrkesskickligaste ungdomar gör upp om SM-titlarna inom en mängd olika yrken. Besökare har möjlighet att upptäcka, utforska och prova på yrken och yrkesmoment.
Exempel på medverkande yrken är målare, träarbetare, plattsättare, it-tekniker, webbutvecklare, automationstekniker, svetsare, frisör, kock, undersköterska, fordonslackerare med flera.
Under Yrkes-SM utses Sveriges yrkesskickligaste ungdomar som sedan har möjligheten att ta en plats i Sveriges viktigaste landslag – Yrkeslandslaget.
Syftet med Yrkes-SM är att öka kunskapen och kännedomen om vilka olika karriärvägar som finns inom yrkesutbildningsområdet samt att höja dess status

Presskontakt
Naomi Grossman
076 122 92 53
naomi.grossman@stockholm.se

Marknadsnyheter

Dedicare uppdaterar lönsamhetsmålet inför 2024

Published

55 minuter ago

25 april, 2024

Tanalys

Dedicare har haft ett finansiellt lönsamhetsmål om att rörelsemarginalen (EBIT-marginal) ska överstiga 7,0 procent. Styrelsen i Dedicare har beslutat att ändra lönsamhetsmålet till en EBITA-marginal om 7,0 procent över tid.

Dedicares strategi är tillväxt genom förvärv. Anledningen till förändringen är att kunna följa lönsamhetsutvecklingen utan påverkan av förvärvsrelaterade tillgångar. Övergången till ett EBITA-baserat mått är också i linje med hur andra större bemannings- och konsultbolag följer upp sina lönsamhetsmål, vilket därmed ökar jämförbarheten mot andra bolag på den europeiska marknaden.

Denna information är sådan information som Dedicare AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om värdepappersmarknaden. Informationen lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 25 april 2025 kl 15:00.

Krister Widström, Koncernchef och VD, 070-526 79 91
Anette Sandsjö, CFO, 073-343 44 68

Ringvägen 100, uppgång E, 10 tr
118 60 Stockholm
Tel: 08-555 656 00
www.dedicaregroup.com
Org.nr: 556516–1501

Kort om Dedicare

På Dedicare brinner vi för att tillföra kompetens till vård, life science och socialt arbete. Vår drivkraft är att på ett ansvarsfullt och hållbart sätt bidra till människors hälsa, utveckling och livskvalitet. Dedicare grundades 1996 och är Nordens största rekryterings- och bemanningsföretag inom vår sektor. Vi har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland, och sedan hösten 2022 finns vi även i Storbritannien och på Irland. Dedicare är noterade på Nasdaq Stockholm och omsatte 1,7 miljarder 2022. På en daglig basis har vi över 2 000 anställda ute på uppdrag. Vi ser Europa som vår framtida marknad med en vision att på sikt växa till ett av Europas ledande rekryterings- och bemanningsföretag inom vård, life science och socialt arbete.
Läs mer om Dedicare på dedicaregroup.com