För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen och se till att inflationen återgår till målet efter en tid behöver Riksbanken agera med penningpolitiken. Vid det penningpolitiska mötet den 27 april beslutade Riksbankens direktion därför att höja reporäntan från noll till 0,25 procent och att under andra halvåret i år sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper så att innehavet börjar minska.

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störning som pandemin inneburit och till detta kommer konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Ledamöterna konstaterade att inflationen har stigit snabbt i både omvärlden och Sverige. De poängterade att uppgången i den svenska prisökningstakten nu är bred och inte bara drivs av snabbt stigande energipriser. Även bortsett från energipriser är inflationen på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Flera ledamöter framhöll den stora upprevideringen av inflationsprognosen och att inflationen bedöms vara fortsatt hög under ytterligare en tid. Man betonade också de risker som den höga inflationen medför. Ledamöterna var eniga om att penningpolitiken behöver agera för att förhindra att den höga inflationen uppfattas som bestående och därmed ger avtryck i inflationsförväntningarna och i pris- och lönesättningen. Alla stod bakom beslutet att höja reporäntan från noll till 0,25 procent och att minska takten i Riksbankens köp av värdepapper.

Prognosen för reporäntan innebär att den höjs ytterligare två till tre gånger i år och ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden. Ledamöterna påtalade att osäkerheten kring inflations- och tillväxtutsikterna i såväl Sverige som omvärlden nu är ovanligt stor. Men alla ledamöter betonade samtidigt att de är beredda att höja räntan snabbt om det skulle visa sig vara nödvändigt för att i ett rimligt tidsperspektiv säkerställa att inflationen återförs till inflationsmålet.

https://www.riksbank.se/

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00