Connect with us

Marknadsnyheter

RayStation 11B erbjuder nya funktioner för adaptiva arbetsflöden, brachybehandlingar och strålbehandlingar med joner

Published

on

RaySearch Laboratories AB (publ) lanserar RayStation®* 11B, den senaste versionen av företagets avancerade dosplaneringssystem. Den nya versionen innehåller innovativa nya funktioner samt flera allmänna förbättringar.

En viktig funktionalitet i RayStation 11B är förbättrad precision vid dosberäkning för fotoner på dagliga bilder. Så kallade cone beam CT-bilder (CBCTs), som tas dagligen, avspeglar patientens anatomi vid behandlingstillfället bättre jämfört med en konventionell CT, som tas tidigt i processen och används för att planera hela behandlingen. För att bedöma om omplanering behövs, är det viktigt att kunna beräkna dosen utifrån CBCT-bilderna. Kvaliteten på CBCT-bilder är dock generellt sett lägre än för CT-bilder och därför inte lämpade för direkt dosberäkning. I RayStation 11B är detta problem löst genom att två nya och avancerade algoritmer har inkluderats. Dessa skapar syntetiska CT-bilder, baserade på den ursprungliga CT-bilden och de dagliga CBCT-bilderna, vilket ger bättre precision i dosberäkningen och är avgörande för att etablera ett mer tillförlitligt arbetsflöde för adaptiv strålbehandling.

En annan betydelsefull funktion i RayStation 11B är möjligheten att omvandla en fysikalisk dos till den biologiska ekvivalenta dosen EQD2. Detta är viktigt för att kunna förbättra planering och utvärdering av kombinerade behandlingar av olika modaliteter och separata fraktioneringssystem. Ett värdefullt användningsområde är när brachybehandling, där höga doser per fraktion används, kombineras med konventionell behandling som levereras i många fraktioner med relativt låga doser per fraktion.

RayStation 11B är marknadens första dosplaneringssystem som stödjer utvärdering av linjär energiöverföring (LET) för behandlingar med protoner och andra joner. LET är en kvantitet som i kombination med dosen ger information om strålningens biologiska effekt. I områden av kroppen som bestrålas med hög dos och förhöjd LET blir celldöden högre, vilket är önskvärt i tumören men skadligt för normal vävnad.

Ett nytt användbart verktyg för att finjustera resultaten från den ursprungliga optimeringen av behandlingsplanen har också inkluderats i RayStation 11B. Detta är viktigt för att ytterligare förbättra kvaliteten på behandlingsplanen och därmed resultatet för patienten.

Flera förbättringar inom maskininlärning, patientmodellering och planering för foton- och brachybehandling har också tillkommit, varav många är baserade på användarnas behov och önskemål. Utöver det har integrationen med onkologiinformationssystemet RayCare®* förbättrats ytterligare.

Johan Löf, grundare och vd, RaySearch: “Förbättringar för adaptiv strålbehandling och uppgraderade verktyg för kombinerade behandlingar är två betydande funktioner som tänjer på gränserna för vad som är möjligt inom strålbehandling. Det faktum att RayStation 11B är marknadens första dosplaneringssystem som stödjer klinisk utvärdering av LET för protoner och andra joner är ytterligare ett bra exempel på vårt långsiktiga mål att ständigt erbjuda både patienter och läkare nya och värdefulla fördelar.”

Om RaySearch 
RaySearch Laboratories AB (publ) är ett medicintekniskt företag som utvecklar innovativa mjukvarulösningar för att förbättra cancervården. RaySearch marknadsför RayStation®* dosplaneringssystem (TPS) och onkologiinformations-systemet (OIS) RayCare®*. De senaste tilläggen i RaySearchs produktlinje är RayIntelligence® och RayCommand®. RayIntelligence är ett molnbaserat analyssystem för onkologi (OAS) som cancerkliniker kan använda för att samla in, strukturera och analysera data. Behandlingsstyrsystemet (TCS) RayCommand är utformat som en länk mellan behandlingsmaskinen och systemen för dosplanering och onkologiinformation. 

Programvara från RaySearch används på omkring 2 600 kliniker i över 65 länder. Företaget grundades år 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 2003. Mer information finns på raysearchlabs.com. 
 
Om RayStation 
RayStation®* är ett flexibelt, innovativt dosplaneringssystem som används av många ledande cancercenter världen över. Det kombinerar unika funktioner för adaptiv terapi, flermålsoptimering och marknadsledande algoritmer för optimering av behandlingsplaner för HDR-brachyterapi och extern strålbehandling med fotoner, elektroner och protoner samt heliumjoner och koljoner. RayStation har stöd för ett stort antal behandlingsmaskiner. Det möjliggör att all behandlingsplanering kan göras i ett och samma system och att befintlig utrustning kan utnyttjas maximalt. RayStation kan integreras fullständigt med RayCare®*. Genom att harmonisera behandlingsplaneringen skapas bättre vård för cancerpatienter över hela världen. 

Om RayCare
RayCare®* onkologiinformationssystem (OIS) är utformat som ett stöd för alla de komplexa logistiska utmaningar som uppstår på moderna cancerkliniker. RayCare är nära integrerat med RayStation och ger en smidig tillgång till alla de kraftfulla planeringsverktyg som finns i RayStation och RayCommand. Systemet koordinerar effektivt de olika aktiviteterna inom strålbehandling och erbjuder avancerade funktioner för automatisering av det kliniska arbetsflödet och adaptiv strålbehandling. RayCare möter klinikernas krav på ett mer användarvänligt och arbetsflödesfokuserat informationssystem som stödjer framtidens cancervård.

* Regulatoriskt godkännande krävs på vissa marknader. 

För mer information vänligen kontakta: 
Johan Löf, grundare och vd, RaySearch Laboratories AB (publ) 
Tel: +46 (0)8 510 530 00 

johan.lof@raysearchlabs.com

Torbjörn Wingårdh, CFO, RaySearch Laboratories AB (publ) 
Tel: +46 (0) )72 582 55 63

torbjorn.wingardh@raysearchlabs.com 

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Studie visar att styrketräning kan lindra depression

Published

on

By

En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning

som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.

Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan

minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på

träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner

påverkar effekten av träningen på depressionen.

Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela

världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna

studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv

behandlingsstrategi för depression.

Källa: https://www.psypost.org/streng…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.