Connect with us

Marknadsnyheter

Sommarens ABC: uppdaterad expertlista

Published

on

Lagom till årets sommar har vi uppdaterat vår populära expertlista Sommarens ABC. Här hittar du som är journalist experter som kan svara på frågor om allt från hållbar turism, semesterläsning och sommarekonomin till hur vi påverkas av fästingar, pollen och värmeböljor.

Du hittar expertlistan nedan och på Göteborgs universitets webb:

Observera att vi inte garanterar att de som finns med på listan alltid går att komma i kontakt med. Se listan som en uppslagsbank med förslag på personer som om de har möjlighet svarar på frågor.

Pressjour
Göteborgs universitets pressjour håller öppet alla vardagar under sommaren mellan klockan 9:00 och 15:00. Information om pressjouren kommer att finnas i vårt pressrum.

Fler expertlistor
I Expertarkivet har vi samlat fler expertlistor med kontaktuppgifter till forskare vid Göteborgs universitet, både inom aktuella och mer tidlösa ämnen. Här hittar du bland annat listorna Kriget i Ukraina och Val, politik och opinion.

Bilder
På ett en del av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange Göteborgs universitet som källa vid publicering.

Sommarens ABC

Arkeologi, historia & kulturvård

Marin arkeologi
Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 6663, e-post: 
staffan.arbin@gu.se  

Vandringar i stadsnära naturområden och historiska spår
Under sommaren är det många som besöker våra naturområden för motion och kanske bad. Men inbäddad i grönskan finns även mycket historia att upptäcka, i exempelvis Delsjö- och Kåsjöområdet samt Vättlefjäll finns rikligt med spår efter årtusenden av mänsklig aktivitet. Dessutom har friluftslivet i dessa områden också en historia som få känner till. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, 
per.hallen@econhist.gu.se

Göteborgs ekonomiska historia
Överallt omkring oss pågår i dag stora byggprojekt som avspeglar de senaste årens kraftiga tillväxt i staden. Men staden består av många lager av berättelser kring vår ekonomiska historia. På några få platser syns ännu 1600-talet medan senare århundraden är lättare att observera. En vandring genom Göteborgs centrala delar berättar mycket om inte bara stadens utveckling utan också om landets och i vissa fall världens ekonomiska förändring. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, 
per.hallen@econhist.gu.se

Kulturvård
Runt midsommar vill vi ut på landet och det gjuts liv i gamla hembygdsgårdar runtom i Sverige. Gamla byggnader och historiska miljöer är en del av vårt gemensamma kulturarv. Anneli Palmsköld är experten som kan berätta med om dessa gamla hus och miljöer.
Anneli Palmsköld, professor i etnologi, telefon: 031–786 4709, e-post: 
anneli.palmskold@conservation.gu.se

Astronomi

Sommarhimlen är mestadels så ljus att det är svårt att se stjärnor, planeter och andra himlafenomen. Men när jorden skär banan för kometen Swift-Tuttle i augusti varje år hamnar vi i ett meteorregn kallat Perseiderna, som har störst aktivitet runt den 12 augusti. ”Rymd-Maria” Sundin kan berätta mer om Perseiderna och allt annat som sker i rymden.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 070–252 4050, e-post:  
maria.sundin@physics.gu.se

Barn & nätet

En mörk sida av internet – grooming under sommar och pandemi
Kontakter med barn i sexuellt syfte online, så kallad grooming, har ökat under pandemin. Samtidigt är sommarlovet en tid när många barn umgås på nätet och i sociala medier. Hur ser möjligheterna ut till internetfiltrering och tekniska begränsningar? Hur fungerar lagen och vad kan föräldrarna göra?
Marie Eneman, universitetslektor i informatik, telefon: 070–975 8844, e-post: 
marie.eneman@ait.gu.se

Förhindra kränkningar och mobbning på nätet
Många barn far illa på grund av kränkningar och mobbing på nätet. Under sommarledigheten kommer de dessutom spendera många timmar per dag med sina mobiltelefoner bortom föräldrarnas och skolans kontroll. Hur ska vuxna prata med barnen i sommar för att lära dom använda tekniken på ett etiskt sätt? Anita Grigic Magnusson forskar på mobiltelefonanvändning bland skolbarn och i klassrummet.
Anita Grigic Magnusson, doktorand i tillämpad IT, telefon: 070–982 9102, e-post: 
anita.magnusson@ait.gu.se

Beteenden i sommartider

Fästingar, beteende och friluftsliv
Hur påverkar förekomsten av fästingar, TBE och borrelia svenskarnas friluftsliv? Daniel Slunge har studerat samhällskostnaderna för TBE, människors riskuppfattning och skyddsbeteende kopplat till fästingar och fästingburna sjukdomar och hur oron för dessa ändrar beteendet i skog och mark.
Daniel Slunge, doktor i nationalekonomi, mobil: 076–622 9205, e-post: 
daniel.slunge@gu.se

Generositet och samarbete
Sommaren ger många möjligheter att hjälpa andra, från att vattna grannens blommor till att skänka tid eller pengar till ett för oss viktigt ändamål. Men vad är det som triggar oss att hjälpa till och vad är det mer allmänt som gör att vi ibland agerar i snävt egenintresse och ibland agerar för samhällets eller andras bästa? Olof Johansson Stenman har bland annat forskat om samarbete och generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: 
olof.johansson@economics.gu.se

Djur på land & i vatten

Identifiera fiskar och andra arter i havet
På sommaren är det många som badar och rör sig ute på havet. Då ökar chansen att få se någon ovanlig art. Våra experter kan hjälpa dig att identifiera en ovanlig fisk, krabba eller annan art i vattnet.

Havsöring och andra laxfiskar
Många tycker att det är roligt och avkopplande att fiska under semestern. Och kanske är fiske den perfekta pandemisysselsättningen eftersom det är lätt att hålla avstånd till andra sittandes i en eka en tidig sommarmorgon. Napp kanske inte alltid är det viktigaste, men ibland händer det att det fastnar något på kroken. Och skulle det vara en fisk i familjen lax kan Johan Höjesjö berätta mer. Han är expert på alla sorters laxfiskar.
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon: 031–786 3636, e-post: 
johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Småkryp i skog och mark
Sommaren är en aktiv tid för allehanda insekter och andra småkryp. Oskar Gran forskar på vedlevande skalbaggar och kan svara på frågor om småkryp och biologisk mångfald.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: 
oskar.gran@bioenv.gu.se

Evenemang, turism och konsumtion

Turism och hållbarhet – klimatsmartsemester.se
Sommarens ledigheter gör att många reser utomlands och inom Sverige för att besöka nära och kära eller gå på något av alla evenemang som erbjuds. Hur hållbar är egentligen turismen och hur kan den göras mer hållbar? Erik Lundberg är en av forskarna bakom plattformen klimatsmartsemester.se. På plattformen går det att klimatberäkna semestern både när det gäller resande, boende och deltagande i olika aktiviteter. Dessutom finns där färdiga klimatberäknade semestertips och mer kunskap om turism och hållbarhet
Erik Lundberg,doktor i företagsekonomi, mobil: 070–419 4402, e-post: 
erik.lundberg@handels.gu.se

Turism och marknadsföring av platser (place branding)
Sommaren är en tid då många svenska kommuner arbetar hårt för att locka besökare.  Emma Björner forskar kring place branding och inkluderande turism, och nyligen publicerades hennes studie kring hur en liten tätort som Dals Långed i Bengtsfors kommun framgångsrikt arbetat med marknadsföring.  
Emma Björner, forskare vid Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, e-post: 
emma.bjorner@gu.se

Evenemang och ekonomiska effekter
Under sommaren är det många som deltar i evenemang och går på festivaler. Tommy Andersson bedriver forskning om evenemangs ekonomiska effekter på kort och lång sikt. 
Tommy Andersson, senior professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, mobil: 070–684 9147, e-post: 
tommy.andersson@handels.gu.se

Event Management
John Armbrecht bedriver forskning inom evenemangsledning, konsumenters upplevelser och samhällsekonomisk analys. John är särskilt intresserad av att förstå värdet som skapas av evenemang och evenemangsupplevelser och hur det kan bidra till livskvalitet för besökare och lokalbefolkning.
John Armbrecht, docent i företagsekonomi, telefon: 070–698 8868, e-post: 
john.armbrecht@handels.gu.se

Sommarekonomin
Vad gör att semesterpengarna rullar iväg snabbt för vissa, medan andra kan spara under semestern? Psykolog Magnus Jansson om mekanismerna bakom vår hantering av pengar.  
Magnus Jansson, fil. dr i psykologi, telefon: 031–786 5612, e-post: 
magnus.jansson@gri.gu.se

Konsumtion
För många är shopping en del av sommaren. Men hur ser den privata konsumtionen ut i Sverige och hur har den förändrats under pandemin? Det kan John Magnus Roos, som är redaktör för den årliga Konsumtionsrapporten svara på. Han har också kunskap om köpberoende samt hur personlighet och känslor påverkar människors konsumtion. 
John Magnus Roos, doktor i psykologi, telefon: 073–048 2227, e-post: 
magnus.roos@cfk.gu.se

Pandemins effekter på shopping och realisation
Under pandemin har våra kläd- och skoinköp minskat kraftigt. Det här har fått olika konsekvenser för modebranschens strategier vad gäller att locka till konsumtion. Hur kommer sommarrean att påverkas? Återupptar vi våra tidigare köpvanor i takt med att allt fler har vaccinerats? Konsumtionsforskaren Gabriella Wulff studerar modebranschen och hållbarhet, och arbetar nu med forskningsprojektet Realisation inom klädföretag.
Gabriella Wulff, konsumtionsforskare, telefon: 031–786 1469, e-post: 
gabriella.wulff@handels.gu.se

Funktionshinder & trafikolyckor

Sommar för funktionshindrade
Sommar, sol och värme innebär att många ger sig ut för att upptäcka nya platser. För den som är funktionshindrad är dock många vägar stängda och bristen på tillgänglighet kan bli extra tydlig. Jörgen Lundälv bedriver forskning om trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättningar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Trafikforskning, trafikoffer, invaliditet
Sommaren är trafikintensiv vilket ökar risken för olyckor i trafiken. Jörgen Lundälv forskar bland annat på hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående och vilket stöd som samhället kan ge när det värsta inträffar. Här ingår akut krisstöd, kommunikation och vilka stödresurser som finns i samhället.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Litteratur & språk

Barn- och ungdomslitteratur/lättläst samt feministiska serier
På sommaren hinner barn och unga läsa riktigt mycket, ibland hela dagar eller nätter. Men vad ska de läsa? Anna Nordenstam är expert på barn- och ungdomslitteratur och lättläst litteratur och forskar även om feministiska tecknade serier.
Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap, telefon: 070–834 9248, 031–786 4187, e-post:  
anna.nordenstam@lir.gu.se

Semesterläsning
Under semestern finns det oftast lite mer tid än vanligt att läsa de där böckerna man inte hinner med annars. Yvonne Leffler kan berätta om skräck- och kriminalfiktion, såväl svensk som internationell, både inom litteraturen och inom filmen.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5294, e-post:  
yvonne.leffler@lir.gu.se

Semesterläsning – populärlitteratur/krim
Under en regnig sommar tar många flykten in i böckernas värld. Men vem ska man välja av Jens Lapidus och Leif GW Persson? Vad är det i Camilla Läckbergs böcker som gör henne så populär? Och vad läste folk på sommaren förr i tiden? Dag Hedman är expert på populärlitteratur och kriminalromaner.
Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–130 076, e-post:  
dag.hedman@lir.gu.se

Uppfattningar om god litteratur för flickor
Ledighet kan innebära mer tid för läsning. Sara Andersson är expert på nutida och historiska uppfattningar om vad som betraktas som god läsning för barn och unga, och framför allt hur dessa idéer konstruerar flickskap.
Sara Andersson, lektor i sociologi, telefon: 070–949 6601, e-post: 
sara.andersson@gu.se

Motion

Motion skyddar mot stress
Sommartid kan ge utrymme för hälsosam utevistelse. Magnus Lindwall forskar bland annat om motivation och beteendeförändring, främst kopplat till livsstil som fysisk aktivitet och träning. Även expert inom pseudovetenskap och populärpsykologi som myter och produkter som säljs på ovetenskapliga grunder.
Magnus Lindwall, professor i hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: 
magnus.lindwall@gu.se

Löpning och skador
För att hålla sig i trim är det många som löptränar under sommaren. Forskning visar dock att upp till varannan motionslöpare skadar sig under ett år. Jonatan Jungmalm forskar om skador i samband med motionslöpning och kan svara på frågor om vilka skador som är vanligast och hur de kan förebyggas.
Jonatan Jungmalm, forskare i idrottsvetenskap, telefon: 070–658 59 98, e-post: 
jonatan.jungmalm@gu.se

Pollen

Ek, gräs och gråbo är tre växter som orsakar pollenallergi under sommarmånaderna. Åslög Dahl är forskare och ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet. Laboratoriet har sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen, och utfärdar bland annat prognoser till allmänheten, media och sjukvården.
Åslög Dahl, forskare i botanisk systematik och evolution, telefon: 031–786 2664, 070–755 6962, e-post: 
aslog.dahl@bioenv.gu.se

Resor och besök

Guidebokens historia
Varför ser den ut som den gör, guideboken som vi håller hårt i handen när vi ger oss iväg till sommarens okända resmål, och vad händer med själva guideboken som form i den digitala eran? Anna Blennow, forskare i latin, har forskat om guidebokens historia med fokus på staden Rom, och spårat guidebokens ursprung och utveckling i medeltidens och den tidigmoderna periodens texter.
Anna Blennow, docent i latin, e-post:  
anna.blennow@sprak.gu.se

Sommarens museibesök
Nya städer ska besökas – och då ofta stadens olika museum. Alexandra Fried och Alexandra Herlitz, forskare i konst- och bildvetenskap, har tillsammans den populärvetenskaplig podden Konsthistoriepodden där de fokuserar på ett konstverk per avsnitt.

Språkliga landskap
Sommar och semester. Många ger sig ut på vägarna och besöker främmande platser. Titta då en extra gång på skyltarna som visar vägen, upplyser om var du är och vad du ser. De språk, typsnitt, färger och material som används i skyltarna avslöjar oftast något mer om platsen du befinner dig på än vad vi vanligtvis tänker på. De berättar om de människor som lever där och deras historia, men också om de ekonomiska och politiska krafter som verkar på platsen.
Johan Järlehed, lektor i spanska, telefon: 031–786 1777, e-post:  
johan.jarlehed@sprak.gu.se  

Seder & bruk

Midsommar och kräftskiva i digitaliseringens tid
Sommaren är en tid då många har möjlighet att umgås och ha det trevligt tillsammans. Samtidigt har digitaliseringen gjort att många ständigt är uppkopplade via mobil och dator trots att vi är lediga. Vilka blir konsekvenserna för det fysiska mötet? Hur påverkas vår närvaro i stunden? Nanna Gillberg forskar kring digitaliseringens effekter och har bland annat skrivit boken ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld”. Hon ser stora förändringar i vårt sätt att mötas ansikte mot ansikte.
Nanna Gillberg, samhällsvetenskaplig forskare, telefon: 031–786 5609, e-post: 
nanna.gillberg@gu.se

Allsång
Att sjunga tillsammans är stort och viktigt för många människor. Inför varje sändning av Allsång på Skansen (SVT) och Lotta på Liseberg (TV4) flockas människor utanför grindarna för att få de bästa platserna. Alf Björnberg svarar gärna på varför så många svenskar gillar att sjunga allsång. Han är också duktig på andra typer av ”sommarmusik”.
Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 070–328 7911, e-post:  
alf.bjornberg@gu.se

Bröllop i sommartid
Sommartid är bröllopstid. Enligt SCB var det på grund av pandemin betydligt färre som gifte sig 2020 än på många år. Men liksom tidigare var det även förra året populärast att gifta sig en lördag i juni, juli eller augusti. Eva Knuts kan svara på hur bröllopsederna förändrat sig över tid.
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: 
eva.knuts@gu.se

Seder och bruk i Sommarsverige
Eva Knuts kan svara på frågor som har med svenska sommarseder att göra. Vilka seder som är gamla respektive nya och vilka som är svenska och vilka vi tagit till oss från andra kulturer. Hon vet bland annat varför vi dansar kring midsommarstången. Och hur är det med semester och fritid – är det en del av det moderna Sverige, eller fanns det även förr?
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: 
eva.knuts@gu.se

Sjukdomar

Virusrelaterade infektionssjukdomar, inklusive covid-19
(För fler experter om covid-19 se: Experter: Coronapandemin och covid-19)

Magnus Gisslén är övergripande ansvarig för den kliniska forskningen om covid-19 och hiv inom Sahlgrenska akademin, kliniskt ansvarig för covid-19 och hiv på universitetssjukhuset. Han svarar gärna på frågor om covid-19, hiv och apkoppor.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–641 22 60, e-post: 
magnus.gisslen@infect.gu.se

Ali Harandi är vaccinexpert, med pågående forskning inom slemhinneimmunitet och vaccinimmunologi, inklusive covid-19, ebola och fattigdomsrelaterade sjukdomar.
Ali Harandi, docent i klinisk immunologi, telefon: 073-346 6967, e-post: 
ali.harandi@microbio.gu.se

Förgiftning
Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, vet vilka droger som är mest förekommande just nu och hur människor påverkas. Han svarar också på frågor om akut förgiftning av alkohol, maneter, svampar, ormbett, insektssting, kolmonoxid med mera.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 6600, e-post: 
kai.knudsen@aniv.gu.se

Könssjukdomar och preventivmedel
Sommartid ökar normalt spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar. Ian Milsom är expert på könssjukdomar, vilka preventivmedel som finns och hur långt forskningen kommit med att få fram nya.
Ian Milsom, professor i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: 
ian.milsom@gu.se

Urinvägsinfektion
Smärta och upprepade toalettbesök, många känner igen symtomen på en urinvägsinfektion. Men hur uppstår den, spelar det någon roll om man går omkring i blöta badkläder, eller är det andra saker som påverkar?
Ian Milsom, professor i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: 
ian.milsom@gu.se

Så hanterar du värmen
Hur påverkar en värmebölja oss människor? Intressanta fysiologiska frågor när temperaturen stiger kan vara vätskebalans, cirkulation och temperaturreglering. Henrik Sjövall vet detta och mycket annat inom fysiologin.
Henrik Sjövall, professor emeritus i fysiologi, telefon: 070–744 4691, e-post: 
henrik.sjovall@medfak.gu.se

Stress & sömn

Stress
Ekorrhjulet snurrar fort under året, och förväntningarna inför sommarens långledighet kan vara högt ställda. Men kanske är det så att för stora förväntningar på och under semestern leder till stress? Ingibjörg Jonsdottir kan svara på frågor om stress.
Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 070–305 2891, e-post:  
ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Sömn
Sömnvanorna förändras vid ledighet och vad händer när vi börjar jobba igen? Vilka effekter har sommarljuset på vår dygnsreglering? Hur anpassar jag dygnet vid resor? Jan Hedner kan svara på det mesta om sömn och sömnproblem.
Jan Hedner, professor i lungmedicin, telefon: 031–342 7199, 073–500 2077, e-post:  
jan.hedner@lungall.gu.se.

Sol

Solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter
Var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Därför är det viktigt att minimera inblandningen av allergena ämnen i solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter. Anna Börje är kemist med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar. 
Anna Börje, docent i kemi, telefon 031–786 9012, e-post: 
anna.borje@gu.se

Hud och sol
I åratal har vi fått höra att vi ska sola smart, använda solkrämer eller kläder som täcker kroppen, annars kan vi drabbas av hudcancer. Men solens strålar är inte bara negativa, de behövs också för att vi ska kunna bilda det nödvändiga D-vitaminet. Olle Larkö kan allt som har med sol och hud att göra – positivt som negativt.
Olle Larkö, professor i dermatologi, telefon: 070–632 1230, e-post:  
olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Väder & klimat

Stadsklimat
Het sommar i stan? Fredrik Lindberg studerar stadens klimat, till exempel vad klimatförändringarna gör med våra städer.
Fredrik Lindberg, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 2606, e-post: 
 fredrikl@gvc.gu.se

Väder – hur påverkas vi?
Hur påverkar vädret hur vi mår, hur vi upplever en plats och hur vi använder en plats beroende på vilket väder vi har? Fredrik Lindberg vet.
Fredrik Lindberg, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 2606, e-post: 
 fredrikl@gvc.gu.se

Väder
Klimat, temperaturer, översvämning, oväder … klart vi pratar väder under sommaren. Hans Linderholm kan både dagens väderfenomen och klimat, liksom klimatvariationer över tid.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–574 8483, e-post:  
hansl@gvc.gu.se

Mikroplaster i havet
På sommaren är vi många som ser att det i våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur dessa så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet. 
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673,  e-post:  
bethanie.carney@bioenv.gu.se

Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 3404, 073–404 2021
e-post: thomas.melin@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Påskhälsningar från Attana

Published

on

By

Det är med många nya idéer som jag är åter vid rodret av Attana.

Från sensommaren fram tills nu har jag haft möjligheten att ägna mig nästan uteslutande åt det som jag är bäst på och som bygger värde åt Attana; Att tillsammans med mina kollegor samverka med våra kunder för att öka användningen av vår teknik hos dem, men också att samla in deras idéer om hur vi kan göra vårt erbjudande ännu bättre, givet den unika teknik vi har.

Daniel Wallinder, som är den som kan Attanas instrument utan och innan allra bäst, har tillsammans med mig besökt flera kunder och samlat in deras feedback. Daniel har utvecklat en beta-version av ny mjukvara som knyter samman instrument med utvärdering på ett effektivt sätt. Den kommer att öka användarvänligheten och effektiviteten signifikant. Koncepten kommer från flera håll men är till stor del baserat på det förenklade användandet som vi använt inom diagnostiken med våra immunitetsprofiler. Jag är övertygad om att detta kommer att generera merförsäljningen till våra befintliga kunder och bidra till ökad nyförsäljning.

 

En annan viktig lärdom under åren har varit att säkerställa flera användare hos kunderna. Vi ser att detta ökar nyttjandegraden av instrumenten och därigenom värdet av Attanas teknik ute hos våra kunder. Ahmed Ibrahim, som är ansvarig för våra applikationer, har lett vårt arbete med förbättrad online utbildning, som också inkludera flertalet instruktionsvideor. Som ett resultat har vi under det senaste halvåret breddat användandet hos våra viktigaste kunder. Detta har redan genererat merförsäljning av sensorchip och vi ser positiva tendenser att öka försäljningen av serviceavtal.

 

För att möta den ökade efterfrågan av sensorchip är vi mitt i en process att skala upp produktionen. Även här har Daniel och Ahmed tillsammans med Prasad Anaspure genomfört viktiga förbättringar som kommer att sänka produktionskostnaderna av förbrukningsvaror och förenkla logistiken vid kundleveranser.

 

Prasad är placerad i Kalmar och leder utvecklingen av immunitetsprofiler i samverkan med Prof. Ian Nicholls vid Linneuniversitetet. Vi har riktigt lovande resultat på gång inom flera sjukdomar, men framför allt vill jag lyfta fram hepatit B och borrelia, där vi ser att vi kommer kunna göra skillnad i närtid. Det leder oss också vidare till att vi har identifierat kommersiella samarbetspartners för våra immunitetsprofiler. Vi hoppas att under hösten komma i gång i mindre kommersiell skala i ett europiskt land som visat stor kommersiell mognad för immunitetsprofiler. Då det är många aktörer involverade för att få hela kedjan att fungera på ett affärsmässigt skalbart sätt, blir det en av mina huvuduppgifter det kommande halvåret.

 

Thomas Ljungberg, vår säljchef, har strukturerat processen kring våra kunder i USA. Vi har haft utmaningar med transporter och logistik till USA under och efter pandemin, men nu har vi löst det, vilket bl.a. exemplifieras av den uppgraderingsordern om 1,5MSEK vi fick nu i mars 2024 från en av våra USA-kunder. Thomas och teamet har gjort en fantastisk insatts här och vi räknar med flera positiva nyheter från USA inom 12 månader. Som ett led i detta börjar Sebastin Santosh Martin i april som applikationsspecialist med inriktning på USA. Sebastin tar även med sig ett bra nätverk i Sverige och kommer att ansvara för ett projekt tillsammans ett svenskt universitet som är under uppstart.

 

Vi har haft mycket bra och täta dialoger med många kunder och det finns inte utrymme att nämna alla i denna påskhälsning, men som en liten blänkare inför påsken är det värt att lyfta fram att vår italienska kund, Mario Negri institutet, som utför riktigt spännande forskning med hjälp av Attanas teknik. Jag hoppas på att inom kort återkomma med mer information från dem.

 

Glad Påsk!

Teodor Aastrup

Grundare och VD Attana AB

 

 

För ytterligare information, kontakta:

Teodor Aastrup

VD Attana AB
ir@attana.com

+46 708862300

Styrelsen för Attana AB bedömer att informationen i detta pressmeddelande ej är av kurspåverkande karaktär men att det alltjämt är av betydande vikt att enhetligt via offentliggörandet kommunicera informationen till bolagets intressenter.

Om Attana

Attana AB grundades 2002 med idén att effektivisera forskning och utveckling av nya läkemedel genom biologisk interaktionskarakterisering i realtid. Baserat på sina patenterade teknologier säljer bolaget uppdragsforskning och egenproducerade analysinstrument samt ett in vitro diagnostiskt (IVD) verktyg, Attana Virus Analytics (AVA), till läkemedelsbolag, bioteknikföretag och akademiska institutioner. Mer information om Attanas forskningstjänster och produkter finns på www.attana.com eller kontakta sales@attana.com

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.