Möt Peter Koski, kommersiell direktör MiTek och Klas Hagberg, vd Acouwood och adjungerad professor i akustik vid Luleå tekniska universitet på Byggmaterialscenen, Nordbygg fredag 26 april kl 10:30.

Hybridsystem är en spännande teknik som kombinerar olika material för att dra nytta av deras bästa egenskaper, till exempel när det gäller akustik och ljud. Det är dessutom överlägset när det gäller effektiv resursanvändning. 

Genom hybridsystem, där olika material kombineras i en byggkomponent, kan vi skapa system som överträffar de enskilda materialens prestanda och förmågor. 

– Effektiviteten hos hybridsystem ligger i deras förmåga att optimera materialanvändningen. I vårt golvbjälklag Posi-Joist, bidrar exempelvis stål med styrka och spännvidd, och trä för tex dess vikt, värmeisolering och förnybarhet, förklarar Peter Koski, kommersiell direktör på MiTek, som tillverkar komponenter till byggindustrin.

Peter kommer att berätta mer om detta i en föreläsning under Nordbygg tillsammans med Klas Hagberg, vd Acouwood och adjungerad professor i akustik vid Luleå tekniska universitet.

Maximerad prestanda

Peter Koski jämför hybridsystemet, även kallade kompositer, med att arbeta i ett effektivt team där varje medlem bidrar med sin styrka för att uppnå bästa resultat:

– Genom att välja rätt material för varje komponent kan vi maximera prestandan samtidigt som onödig vikt eller volym minimeras, ett golv kan till exempel blir lättare och tunnare samtidigt som vi säkerställer en hög ljudisolering, säger Peter Koski. 

Goda akustiska egenskaper

Professor Klas Hagberg kommer under föreläsningen att berätta om hur dessa hybridsystem kan skapa strukturer som har utmärkt akustisk isolering och som dämpar ljudvågor i golv och väggar. Detta är särskilt viktigt för att minimera ljudöverföring i byggnader mellan lägenheter. 

– I Posi-Joist, där trä och stål kombineras, skapas tunna och lätta golv med optimal ljudisolering. Eftersom att stålkomponenten placeras diagonalt tas vibrationer upp och ljud absorberas. Det ger en behagligare miljö för dem som befinner sig på våningen ovanför, säger Klas Hagberg.

Resurseffektivitet

Ur hållbarhetssynpunkt är det också överlägset att optimera materialanvändningen. Man använder bara så mycket stål och trä som behövs, vilket kan minska vikt och volym jämfört med traditionella material som betong.

Möt MiTek i monter 03:30 i hall C på Nordbygg, Stockholmsmässan. 

Peter Koski

Affärs- och marknadschef, MiTek

+46 73-807 05 59

peter.koski@mii.com

MiTek Industries är en del av MiTek Europa/Afrika, med vårt moderbolag MiTek Inc. baserat i St. Louis, USA. MiTeks produktionsanläggningar i Sverige, Finland, England, Tjeckien och Sydafrika förser de regionala marknaderna med certifierade och kvalitetssäkrade komponenter för byggindustrin.

Taggar:

Under våren har en rad olika personer presenterats i sina arbetsroller på Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport i Swedavias sociala och digitala kanaler. Reportageserien Vi på flygplatsen är uppskattad och lockar intresserade till de hundratals tjänster som Swedavia just nu rekryterar inför sommarens högtryck på Sveriges största flygplatser.

Inför sommaren då många vill flyga anställer flygplatserna mycket extra personal och rekryteringarna är i full gång. Det handlar både om säsongsanställningar för att möta upp ett ökat resande i kombination med semestertider även för flygplatspersonalen, men också om fasta anställningar. Hittills har närmare 200 säsongsanställda medarbetare till sommarsäsongen rekryterats, varav de flesta till Arlanda och Landvetter.

– Vi ser ett fortsatt ökat intresse för att arbeta på flygplats vilket vi förstås tycker är jätteroligt. Många är lockade av de spännande serviceroller som våra flygplatser kan erbjuda, men också av tjänster inom drift, underhåll, logistik och teknik. Serien Vi på flygplatsen väcker intresse och stärker bilden av de olika karriärmöjligheter och varierade vardag som våra flygplatser erbjuder och skapar stolthet och gemenskap hos de som redan arbetar hos Swedavia eller hos partners på flygplatsen, säger Marie Wiksborg, direktör Affärsstöd Swedavia.

Parallellt med de pågående rekryteringarna har reportageserien Vi på flygplatsen börjat visas på Swedavias sociala och digitala kanaler under våren med ett nytt medarbetarporträtt per flygplats och vecka. Serien är uppskattad av både befintliga flygplatskollegor och av de som lockas av en karriär på möjligheternas arbetsplats. Här presenteras flygplatsmedarbetare på Sveriges två största flygplatser som berättar om sitt arbete, de varierade arbetsdagarna och vad som gör det roligt att gå till jobbet varje dag. Gemensamt för flygplatskollegorna, som arbetar inom service, IT, säkerhetsövervakning, utryckning, logistik och koordinering, är att de uppskattar att inte en dag är den andra lik.

Swedavias fokuserade arbete på att attrahera nya och befintliga medarbetare ger resultat. Karriärföretagen utsåg Swedavia till ett Karriärföretag 2024 och har även tilldelat Swedavia pris för Bästa Sociala Medier och Årets karriärsida 2023. Dessutom visade utsåg Karriärföretagens undersökning av topp 10 mest attraktiva arbetsgivare Swedavia som en av de mest attraktiva arbetsgivarna, framröstat av kategorin högskoleingenjörer.

– Det är glädjande att vårt arbete med att synliggöra Swedavia som arbetsgivare ger fint gensvar och det är verkligen något visst med att arbeta i flygplatsmiljön. Många av de som arbetat på flygplats tidigare söker sig tillbaka efter att ha provat på andra branscher och yrken. Förutom det spännande arbetet i olika operativa roller på flygplatsen, allt från tekniska roller till olika typer av service, finns möjligheter till en spännande karriär inom IT, datadriven utveckling, innovation och hållbarhet där Swedavia har väldigt många projekt som pågår och är på gång, avslutar Marie Wiksborg.

För mer information, kontakta Swedavias presstjänst på telefon 010-109 01 00 eller press@swedavia.se

Taggar:

Kulturrådet fördelar nu årets bidrag till 277 kommuner för att stärka utvecklingen i landets musik- och kulturskolor. Totalt fördelas 95 miljoner kronor till utvecklingssatsningar för kommunala kulturskolor, dels till enskilda kommuners satsningar, dels till utvecklingssatsningar där två eller flera kommuner samverkar.

Kulturrådet har regeringens uppdrag att fördela utvecklingsbidrag till musik- och kulturskolor. Bidraget riktas särskilt till aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättningar, i glesbygd och i områden med socioekonomiska utmaningar. Medel beviljas även för att genomföra insatser för att nå nya målgrupper, för att erbjuda elever möjligheter till fördjupad undervisning och för verksamhet särskilt riktad till nationella minoriteter.

Utvecklingsbidraget gör det möjligt för kommunerna att nå barn och unga som inte tidigare varit med i kulturskolan. Över 80 procent av kommunerna söker i år medel för aktiviteter riktade mot nya målgrupper. Det kan handla om att starta nya ämnen som kulturläger på skollov, orkesterverksamhet och film-, spel och musikproduktion. Många kommuner vill också satsa på öppen verksamhet som inte kräver anmälan eller avgift.

– Genom att testa eller införa nya konstformer, nya mötesplatser och nya metoder breddas deltagandet och ger fler barn tillgång till kultur. Statsbidraget utgör ofta den enda möjligheten för kulturskolorna att utveckla sin verksamhet. Vi är glada över att regeringen har valt att förlänga bidraget, säger Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet. 

Det är tydligt att många kommuner vill utveckla sin ordinarie verksamhet och ägna sig åt fördjupad undervisning. I de fallen kan det handla om att göra lektionerna längre, göra dem mer avancerade eller komplettera med teori inom konstområdet. Utvecklingsbidraget betyder mycket för kommunernas möjligheter att utveckla kulturskolan och ge fler barn och unga möjlighet att pröva och utöva kulturella och konstnärliga aktiviteter. Det märks både i de uppföljningar som görs och inte minst i omfattningen av antalet ansökningar. 

– Kommunerna söker för nästan tre gånger så mycket medel som vi har att fördela så utvecklingsbehovet är stort. Vi hoppas att utvecklingsbidraget till landets musik- och kulturskolor även fortsättningsvis kan bidra till att barn och ungas möjlighet till en kulturundervisning av hög kvalitet, ökar, säger Kajsa Ravin.

I ansökningarna syns många satsningar för att främja hälsa och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i kulturskolan. Ofta planeras satsningarna tillsammans med skolans organisation för elevhälsa. Ett exempel på satsningar med kultur och välmående i fokus är konceptet dans för hälsa.

Fler satsningar inom Kulturskolan
Under nästa år införs regeringens satsning på fritidskort för barn och unga. Kulturrådet kommer att ha en viktig roll i satsningen för att göra det möjligt för fler barn och unga att ägna sig åt konst och kultur på fritiden. I förberedelserna för fritidskortets lansering har Kulturrådet fått i uppdrag att stärka kapaciteten i den kommunala kulturskolan. Kulturrådet får använda 32 miljoner kronor för uppdraget. 

Mer information
Kulturrådet fördelar 95 miljoner i utvecklingsbidrag till kommuner som bedriver musik- och kulturskolor. Musik- och kulturskolorna sökte för nästan 285 miljoner, Det går att söka för att genomföra satsningar i den egna kommunen och även för att genomföra satsningar i samverkan med andra kommuner. Totalt får 257 kommuner dela på ca 80 miljoner för satsningar i den egna kommunen. Satsningarna som görs av kommuner i samverkan får dela på 15 miljoner kronor och involverar sammanlagt 209 kommuner. Totalt kommer bidraget att bidra till mer konst och kultur för barn och unga i 96 procent av landets kommuner.

Läs mer
Beviljade enskilda projekt
Beviljade samverkansprojekt

Ytterligare information
Jenny Löfström Ellverson
Processledare
08 519 264 29
jenny.lofstrom@kulturradet.se

Helene Oljons
Pressansvarig
08 519 264 25
helene.oljons@kulturradet.se