Tre framgångsfaktorer och två problem för framtidens städer

| 30 juni, 2022 | 0 kommentarer

Allt fler har upptäckt att arbetet kan skötas på distans. Efterfrågan på bostäder med fler funktioner och krav på närservice i området har ökat. Den sociala hållbarheten ökar i betydelse och bilens plats i städerna ifrågasätts alltmer med krav på fler bilfria ytor. Det var några slutsatser när framtidens städer diskuterades på ett seminarium arrangerat av BRABO och ÅWL Arkitekter.

De nya beteendemönstren i samband med pandemin innebär nya förutsättningar för både stads- och bostadsutvecklingen. Dessa hänger intimt samman och bostadsutvecklare måste engagera sig i stadens utveckling, inte minst kring de sociala förhållandena för boende och besökare.

-Samhällsutvecklingen idag gör att det i framtidens stads- och bostadsutveckling kommer bli än viktigare med kunskapsdelning mellan de inblandade aktörerna – arkitekter, kommuner, entreprenörer och byggbolag, för att lyckas, säger Patrik Ericson, affärsutvecklingschef på BRABO.

Under seminariet ”Stadens framtid efter pandemin” arrangerat av BRABO och ÅWL Arkitekter framskymtade tre tydliga framgångsfaktorer – och två problem – alla baserade på forskning. Slutsatserna presenterades av Anders Parment och Alexander Ståhle. Anders Parment är Föreläsare, författare, forskare på Stockholms universitet och en välkänd röst när det gäller att förstå konsumenter och framtidens samhälle. Alexander Ståhle är stadsforskare, stadsplanerare och doktor i stadsbyggnad på KTH och vd för arkitektkontoret Spacescape.

De menade att framtidens städer måste byggas utifrån tre olika faktorer för att vara framgångsrika:

Framgångsrika städer byggs inifrån och ut. Medborgarna är medskapare och de värden vi uppskattar och som städer sedan lyckas utveckla och förvalta, de vinner. Och det skapar positiva spiraleffekter som innebär att de städerna drar till sig nya invånare och därmed ökade skatteintäkter, som i sin tur kan användas på satsningar på nya initiativ som drar till sig både näringsliv och nya medborgare. En levande stadsmiljö är en sådan parameter. Hotellbranschen och konceptet ”all inclusive”, lyftes fram som något stadsutvecklare också kan kan lära en del av. I konceptet ingår att bli bemött med gästvänlighet, att vara del av och nära en gemenskap och att förenkla för boende och besökare att förflytta sig mellan inne och ute. För att förstå dessa drivkrafter kan man arbeta med ett så kallat stadslivsindex med ett antal parametrar, såsom lätt att nå (tillgänglighet), mycket att göra (aktivitet) samt härligt att vara (upplevelse).

Slutsatsen är att framgångsrika städer byggs inifrån och ut. Det behövs en gemensam syn från politikerhåll och hos medborgarna för att bli framgångsrik och nämnde Berlin som ett exempel på när det fungerar bra.

Den sociala hållbarheten kommer växa i betydelse. Det växande intresset hos dagens unga för hållbarhet, klimat och miljö resulterar i att delningsekonomin ökar – att hyra istället för att äga, är en växande trend – från bilar till trädgårdsredskap. Det innebär att hyresrätten borde se en stärkt framtid, även om bostadsrätten ännu regerar. Den sociala hållbarheten kommer växa i betydelse, att genom samhällsutvecklingen styra mot en ökad inkludering, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, hälsa och välmående för alla.

Blandstäder mest framgångsrika. Statistiken visar att det ökade hemarbetandet korrelerar med fler besök på lunchrestauranger i områden där även bostäder finns. Studierna visar också att platser där man kan bedriva stadsliv dygnet runt är de mest attraktiva, dvs så kallade blandstäder där det finns både bostäder och kontor. Tittar man på var kunskapsintensiva bolag såsom advokatbyråer och arkitektkontor gärna förlägger sin verksamhet, så är det ofta i blandstäder.

Men det finns också tydliga utmaningar för en bra samhällsutveckling och två lyftes fram under seminariet:

En växande polarisering. Media har här en viktig roll, men förstås också alla medborgare i form av hur vi konsumerar media. Online är det vi nås av kurerat utifrån vad vi brukar ta del av, vilka vänner vi har och vad de tar del av. Tryckta medier skapar en större bredd, där alla får ta del av samma information. Slutsatsen han drog är att mediebilder ibland skymmer fakta och gör att vi pratar om samma saker. Vi behöver därför alla bli mer vidsynta och inlyssnande.

Biltrafiken vs andra trafikslag. Är det hållbart att vi fortfarande bygger så mycket för bilen i våra städer, till exempel? Här menade panelen att vägen framåt kring bilen är att ta efter till exempel Tokyo. I Sverige är bilen som ett ”lördagsgodis”, dvs parkeringskostnaderna är inte marknadsprissatta och därför förhållandevis billiga. Skulle man sätta marknadspris på den offentliga yta som bilar tar i anspråk skulle kostnaden bli väsentligt högre och bilarna minska i antal. Det har man sett i Tokyo, vilket gjort att bara 12 procent tar bilen där (mot exempelvis 92 procent i Detroit).

För mer information:

Patrik Ericson, affärsutvecklingschef BRABO
070-932 83 04 |
[email protected]

BRABO Stockholm AB är ett helägt dotterbolag till Mattssons Fastighetsutveckling AB, ett familjeföretag grundat i Norrköping 1930. BRABO utvecklar bostadsrätter och hyresrätter för långsiktig förvaltning i Stockholm, Solna, Huddinge, Upplands Väsby, Vaxholm och Norrköping och har för närvarande en projektportfölj om ca 2 000 bostäder.

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.