ons, mar 24, 2021 08:23 CET

Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma – ett spektrum av sjukdomar svåra att fastställa. Genom att mäta biomarkörer i urinprov visar forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden att det går att avgöra vilken typ av astma en patient har och hur svår den är. Upptäckten kan på sikt leda till bättre och mer individanpassad behandling, framför allt av patienter med svår astma.

– Studien är den hittills största i världen i sitt slag och kan innebära ett steg mot framtida precisionsbehandlingar. Urinprov är dessutom enkla att använda för diagnostik, vilket gör metoden extra användbar inom primärvården där merparten av astmapatienterna behandlas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. 

Astma kännetecknas av en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor med symtom som hosta och andnöd. Mellan 15 och 25 procent av de som har astma uppnår inte en bra kontroll av sin sjukdom trots medicinering. Cirka sju procent av Sveriges barn har astma. Sjukdomen är egentligen ett spektrum av olika sjukdomar och enkla metoder för att fastställa vilken typ av astma en patient har saknas fortfarande. Vilket försvårar valet av behandling, framför allt vid svår astma.

Den aktuella studien är baserad på data från ett av de största projekten i sitt slag, den europeiska U-BIOPRED-studien om svår astma. Totalt ingick 411 deltagare med svårkontrollerad astma som ofta kräver behandling med kortisontabletter, 86 personer med lindrigare former av astma och 100 friska kontrollpersoner, samtliga i åldrarna 18 till 79 år.

Med hjälp av så kallad masspektrometri har forskarna identifierat små biomolekyler i urin som kan användas för att beskriva en viss undergrupp av astma – allergisk astma med typ 2-inflammation. Resultaten visar även på en koppling mellan nivån av biomolekyler och svårighetsgraden av astma. Höga nivåer hos personer med svår astma påvisades även efter att de behandlats med kortison, vilket visar på behovet av andra behandlingar för patientgruppen.

– Enkla metoder för att fastställa vilken typ av astma en patient har, är speciellt viktiga för att kunna välja rätt behandling för de mest svårhanterade formerna av astma. Nu vill vi undersöka fler biomolekyler för att identifiera olika undergrupper av astma. Målet är att kunna identifiera alla olika typer av astma med ett enkelt urinprov, säger Craig Wheelock, docent i lungmedicin vid Karolinska Institutet som leder studien.

Med hjälp av data från en studie på 95 barn och ungdomar i åldrarna 10 till 16 år med svår astma, kunde forskarna bekräfta sina fynd. Även i barn- och ungdomsgruppen uppvisade barnen med svårast astma förhöjda värden av de aktuella biomolekylerna i urin. 
 

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
– Craig Wheelock, docent i lungmedicin vid Karolinska Institutet.
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
 

Om studien 

Namn och länk: Urinary Leukotriene E ₄ and Prostaglandin D ₂ Metabolites Increase in Adult and Childhood Severe Asthma Characterized by Type 2 Inflammation. A Clinical Observational Study 

Tidskrift: American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 1 januari 2021 

Fakta om astma Källa: Hjärt-Lungfonden

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.
 
Symptom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Drabbade i siffror: Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma. Mellan 15 och 25 procent av dessa uppnår inte en god astmakontroll, vilket kan innebära stora problem i vardagen. Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Närmare 150 personer avlider i astma varje år.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med närmare hälften sedan millennieskiftet. 

Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för astmapatienter samt att utveckla råden kring levnadsvanor för astmasjuka.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Mer från Hjärt-Lungfonden:
– Ge en gåva till forskningen
– Gilla oss på Facebook
– Följ oss på Twitter
– Följ oss på Instagram
– Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.
 

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se