Connect with us

Marknadsnyheter

WWF: Helsingborg, Lund och Stockholm finalister i internationell klimatutmaning

Published

on

Helsingborg, Lund och Stockholm är svenska finalister i WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge. I slutet på maj offentliggörs vilken stad som blir Årets klimatstad i Sverige 2022 och vilka städer som tar hem den prestigefyllda utmärkelsen globalt.  

rets finalister i WWFs internationella klimatutmaning r Gteborg Lund StockholmFoto Gteborg stad Lunds kommun Stockholm stad

De tre finalisterna i WWFs klimatutmaning 2o22 är Helsingborg, Lund och Stockholm. Foto: Helsingborg stad, Lunds kommun och Stockholm stad. 

–  Det finns ingen tid att spilla nu när den globala utsläppskurvan måste vända nedåt. Kommunerna måste snabbt minska sina utsläpp, satsa på klimatsmarta transporter och bostäder. Människor måste också ges förutsättningar att konsumera klimatsmart. Våra tre finalistkommuner kan inspirera och driva på klimatagendan både i Sverige och internationellt, säger Gustaf Lind, WWFs generalsekreterare.  

WWFs One Planet City Challenge utmanar världens städer att visa vägen till en klimatsäker framtid. I årets omgång deltar 280 städer från 50-talet länder, varav 20 svenska kommuner. Nu har tre finalister gått vidare från Sverige och tävlar om titeln Årets klimatstad 2022.  

Stadsutmaningen är ett sätt för städer att få feedback, dela erfarenheter och sporra varandra. Och det är bråttom. Världens länder måste nå nollutsläpp senast 2050 och här behöver rika länder som Sverige nå nollutsläpp betydligt tidigare för att Sverige ska göra sin rättvisa del av Parisavtalet, menar WWF. Varje tiondels grad spelar roll för att klimatsäkra framtiden. Som påpekat i FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport är åtgärder i världens städer av avgörande betydelse och skapar möjligheter för att markant minska utsläppen.   

Stadsutmaningen är ett spännande internationellt sammanhang där WWF märker av en tydlig rörelse både mot skarpare mål, bättre grundanalys och mer action i världens städer. Men både städerna och deras länder behöver öka takten rejält, dela med sig av lösningar och arbetsmodeller och driva på klimatagendan tillsammans.  

– Årets finalister är exempel på städer i framkant i Sverige. De har tydliga klimatmål, breda åtgärdspaket och ett helhetsgrepp i klimatarbetet. Det betyder inte att de är perfekta eller klara med jobbet. Alla aktörer i samhället måste ta krafttag om vi ska klara 1,5 gradersmålet. Dessa finalistkommuner kan agera föregångare, kravställare och inspiratörer, säger Sabina Andrén, programsamordnare på WWF.  

  
FAKTA Så här jobbar årets finalister:  

Helsingborg 

Helsingborgs mål är att nå netto-noll utsläpp 2030 och stadens åtgärder har god spridningspotential. Exempel är arbetet med att minska matsvinnet i stadens skolor och förskolor, där svinnet halverades och matens klimatpåverkan minskade med 25 procent på tre år. 

I den nya stadsdelen Oceanhamnen görs en spännande strukturförändring inom vatten och avlopp. Toavatten separeras från bad- och tvättvatten och en kvarn för matavfall finns i alla lägenheter. De tre rören ut från lägenheterna kommer att öka återcirkuleringen av fosfor tre gånger och kväve sju gånger. 
 
Sedan 2018 är två av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör elektrifierade. 2021 tog Helsingborgs hamn nästa steg med elektrifierade dragbilar och utvecklingen fortsätter mot elektrifierade, självstyrande containerlastare. Dessutom inviger stadens avfallsbolag en anläggning för att producera biokol och skapa ett lokalt kretslopp som binder in koldioxid. 

Lund  

Lunds mål är att vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun år 2030 och klimatpositiv senast 2045 då utsläppen ska vara nära noll. Kommunen ska utveckla kolsänkor inom sina egna gränser. Lund har redan nått sitt förra klimatmål om att halvera utsläppen mellan 1990 och 2020.   
 
Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år, i dialog med hyresgästerna i 70-talsområdet Linero, arbetat framgångsrikt med renovering och energieffektivisering med så låg påverkan på hyrorna som möjligt. På Brunnshög utvecklar kommunen världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar. 

Lunds klimatarbete bygger på brett samarbete och medborgarengagemang. Ett oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd med representanter från universiteten granskar omställningen och ger rekommendationer. 

Stockholm  

Stockholms mål är att inte bara vara fossilfritt utan också klimatpositivt senast år 2040. Staden har redan mer än halverat sina utsläpp sedan 1990. Målen kompletteras med en siffersatt budget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd växthusgaser för 2020-2040, vilket tydliggör utrymmet. I Stockholms nya klimathandlingsplan 2020-2023 finns en bredd av konkreta åtgärder. Klimateffekten av åtgärderna är beräknad, vilket är föredömligt. Det gör att Stockholm kan se att de håller sin klimatbudget. 

Bland åtgärderna utmärker sig den nya storskaliga sorteringsanläggningen för plast för ökad materialåtervinning och lägre utsläpp från fjärrvärme- och kraftproduktionen. Stockholm jobbar aktivt med utvecklingen av metoder för minus-utsläpp. Ett sätt är produktion av biokol, som både ger fjärrvärme och blir en kolsänka som jordförbättringsmedel till stadens träd. 

I slutet på maj offentliggörs den svenska och de globala vinnarna som firas vid en prisceremoni i samband med den internationella konferensen Urban Future 2022 den 2 juni i Helsingborg.  

FAKTA Stadsutmaningen: Årets 20 svenska kommuner som deltar 

Borlänge, Botkyrka, Falköping, Göteborg, Helsingborg, Järfälla, Kristianstad, Linköping, Lund, Lycksele, Malmö, Mora, Skövde, Stockholm, Trelleborg, Umeå, Uppsala, Uppvidinge, Vallentuna, Växjö.   

FAKTA Globala stadsutmaningen: Varifrån kommer städerna som deltar?  

Städerna kommer från ett 50-tal länder såsom Argentina, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Filippinerna, Guatemala, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Norge, Peru, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Thailand, Turkiet, Uganda, USA och Vietnam.  

FAKTA Bakgrund: WWFs stadsutmaning  

WWFs One Planet City Challenge vill utmana världens städer att ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig.   

Städerna rapporterar in sitt klimatarbete på en standardiserad dataplattform, som möjliggör internationell jämförelse. Utvärderingen omfattar en rad aspekter inklusive klimatmål, handlingsplan och klimatanpassning. Metoden för bedömning av vetenskapligt baserade klimatmål för städer är godkänd av Science Based Target Network (SBTN). Till finalister kvalificerar sig de städer som presterar bäst när det gäller såväl mål och ambitioner, som åtgärder. Städerna bedöms av en internationell expertjury.  

Genom WWFs utmaning får svenska kommuner möjlighet att ta del av en internationell arena, få strategisk feedback och engagera sig i kunskapsutbyten för att flytta fram positionerna i klimatarbetet.  

FAKTA Städer  
• Över 55 procent av världens befolkning bor idag i städer och de står för omkring 70 procent av världens utsläpp av växthusgaser.    
• Omkring två tredjedelar av världens befolkning beräknas bo i städer år 2050.   

• Städer har en nyckelroll för att klara klimatet och den biologiska mångfalden och det finns en stor potential till lösningar.  

WWFs tips om klimatledarskap i kommunerna  

De svenska kommunerna ligger överlag bra till i den internationella jämförelsen. Men mer behöver göras! Flera kommuner använder WWFs utmaning som en hävstång för att vässa klimatarbetet. Generellt behöver kommunerna skärpa målen till 2030 och takten i åtgärderna måste öka. I arbetet med One Planet City Challenge har WWF samlat på sig lärdomar kring ett lokalt klimatledarskap:  

  • Använd koldioxidbudget som verktyg för att säkra att omställningen håller måttet.  

  • Axla ett ledarskap för hela kommunens omställning – inte bara kommunorganisationen.  

  • Satsa på åtgärder som gör stor skillnad och som är uppskalningsbara.  

  • Bygg lokala samarbetsarenor med näringsliv och organisationer och möt medborgarnas engagemang.  

  • Samarbeta med andra kommuner och delta i den nationella och internationella mobiliseringen. 

För mer information: se wwf.se/citychallenge  

Kontakt:
Sabina Andrén, programsamordnare Hållbara städer WWF, 070-34 05 137 sabina.andren@wwf.se  
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, 0735-862622 nina.schmieder@wwf.se  

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.