Genom att satsa på hållbara lösningar för jordbruk, fiske, skog och infrastruktur kan världens länder motverka systemkollaps i naturen och klimatkris. Om 500 miljarder dollar – som motsvarar ett års miljöskadliga subventioner – omdirigeras till hållbara satsningar skulle 39 miljoner gröna jobb kunna skapas globalt. Det skulle gynna naturen och snabba på den nödvändiga omställningen till en hållbar produktion och konsumtion.

Betesdjur i Brasilien Foto: WWF Brasilien

Det visar en ny WWF- rapport (Halve Humanity’s Footprint on Nature to Safeguard our Future), som släpps i samband med de pågående FN-förhandlingarna i Colombia (23 augusti till 3 september) och högnivåmötet 30 augusti om biologisk mångfald.

– Världens länder har ett ansvar för att avvärja hoten mot naturen och klimatet. Dagens utkast till globalt avtal inom FN-konventionen om biologisk mångfald innehåller många bra element, men behöver bli betydligt mer ambitiöst för att vända den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Avtalet måste på allvar ta itu med drivkrafterna bakom naturförstörelsen – inte minst handlar det om att få en hållbar produktion och konsumtion, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige.

Dagens regeringar spenderar varje år minst 500 miljarder US-dollar på naturskadliga subventioner till produktion och konsumtion, inte minst av livsmedel. Det får stora konsekvenser för naturen, samhället och ekonomin. Exempelvis kan avskogning av tropiska regnskogar skapa instabila vädermönster som leder till ökad vattenbrist och förstörelsen av korallrev tränger undan viktiga reproduktionsplatser för fiskbestånd.

Om de här pengarna för bara ett enda år omfördelades till gröna satsningar så skulle 39 miljoner nya hållbara jobb kunna skapas som gynnar naturen – inom nyckelsektorer som jordbruk, mat, fiske, skog, cirkulär ekonomi och infrastruktur.

De pågående förhandlingarna för ett nytt globalt ramverk inom konventionen om biologisk mångfald (CBD) ger en unik möjlighet att styra om i rätt riktning och skapa en säker och hälsosam framtid för människor och planeten. WWF uppmanar därför världens ledare och förhandlare att säkra ett starkt avtal.

– Vi uppmanar Sverige att driva på för att inkludera ett mål om att halvera vårt globala fotavtryck från produktion och konsumtion till 2030. Sektorer som jordbruk, skogsbruk, fiske och infrastruktur behöver ställas om. Därför bör finansiella flöden styras till sådant som är bra för naturen och regeringarna behöver fasa ut eller styra om alla miljöskadliga subventioner, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare på WWF.

WWF välkomnar även målet i nuvarande utkast om att skydda 30 procent av land och hav till 2030, där urbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter respekteras.

Mål krävs också för att stoppa artförlusten som orsakas av människan. Lika viktigt är att säkra förutsättningarna för att målen faktiskt kan nås. WWF efterlyser resurser för att genomföra ramverket, både i Sverige och globalt, och ökat stöd till utvecklingsländer. Dessutom krävs effektiva mekanismer för att genomföra målen som håller länderna ansvariga.

Fakta: FN-förhandlingar pågår för att ta fram ett nytt ramverk för biologisk mångfald inom CBD, Konventionen om biologisk mångfald. Ramverket skulle ha tagits på COP15 i Kunming i Kina i oktober 2020, men pandemin har försenat processen. Delar av COP15 ska genomföras den 11-24 oktober 2021, medan den slutliga förhandlingen klubbas våren 2022.

I juli 2021 släpptes ett första utkast, vilket kommer att utgöra underlaget för de fortsatta förhandlingarna. Läs WWFs reaktion här: https://wwfint.awsassets.panda.org/downloads/wwf_response_to_first_draft_of_the_post_2020_gbf.pdf

Länk till fotavtrycksrapporten ”Halve humanity´s footprint”: https://wwfint.awsassets.panda.org/downloads/halve_humanity_s_footprint_on_nature_to_safeguard_our_future_final_report_2021_1.pdf

För frågor, kontakta:

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-52 53 571

Åsa Ranung, senior policyrådgivare WWF, 070-66 99 290

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77