Connect with us

Marknadsnyheter

3D-mammografi minskar antalet fall av intervallcancer

Published

on

I jämförelse med traditionell mammografi (2D) minskar 3D-mammografi antalet bröstcancerfall som diagnostiseras mellan screeningtillfällena, så kallad intervallcancer. Det visar nya resultat från en stor screeningstudie genomförd vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Fynden är publicerade i tidskriften Radiology.

– Få fall av intervallcancer tyder på att 3D‑mammografi, så kallad brösttomosyntes, upptäcker cancerfall som annars hade diagnostiserats senare vid ett eventuellt mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, och dessutom medlem i forskargruppen LUCI, Lund University Breast Cancer Imaging Group.

I en stor prospektiv screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö (Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial) deltog mellan åren 2010 och 2015 närmare 15 000 kvinnor som fick både 3D‑mammografi och traditionell mammografi. Redan 2018 publicerade forskarna resultat från studien som visade att 3D‑mammografi upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med vanlig 2D‑mammografi.

Denna gång har forskarna jämfört intervallcancer hos kvinnor i två grupper i Malmö. Kvinnorna i studien, som fick 3D‑mammografi, matchades i ålder och datum för screening med två kvinnor i en kontrollgrupp som under samma tidsperiod screenades med vanlig mammografi. Totalt ingick 13 369 kvinnor i studien och 26 738 kvinnor i referenspopulationen.

Mått på metodens effektivitet

Antalet intervallcancerfall kan användas som mått för att visa på screeningmetodens effektivitet att upptäcka cancer, och ett av de viktigaste utfallsmåtten att ta hänsyn till vid diskussioner om att eventuellt byta till 3D‑mammografi som screeningmetod. Förutom antalet intervallcancer jämförde forskarna även vilka olika typer av bröstcancer och spridningsgrad intervallcancerfallen bestod av.

– Bland studiedeltagarna som fick 3D‑mammografi såg vi att det var mindre troligt, 40 procent lägre odds, att få intervallcancer jämfört med gruppen som screenades med vanlig mammografi. Intervallcancerfall har generellt en relativt aggressiv biologisk profil med mer snabbväxande tumörer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer. I studien visades dock inga stora skillnader mellan grupperna avseende intervallcancrarnas biologiska profil.

Kristin Johnson förtydligar att kvinnorna i studiegruppen som screenades med både 3D‑mammografi  och mammografi i och med det fick två radiologiska bedömningar, till skillnad mot kontrollgruppen. Detta kan i viss mån ha påverkat de färre fallen av intervallcancer i studiegruppen.

Screeningrekommendationer varierar

3D-mammografi används inte i dag inom bröstcancerscreeningen i Sverige, men metoden används på många håll i landet för att följa upp och utreda misstänkt bröstcancer som kvinnan känt själv eller efter en screening med misstänkta fynd som utreds vidare. Socialstyrelsen har aviserat att de snart ska se över rekommendationerna för bröstcancerscreening. Flera europeiska studier har visat att 3D‑mammografi bidrar till att hitta fler fall av bröstcancer i screening, fast det vetenskapliga underlaget för att använda 3D‑mammografi i screening bedöms som svagt, mycket på grund av tidigare avsaknad av data om intervallcancer. Därför är dagens övergripande europeiska riktlinjer ännu vaga. För övrigt skiljer sig riktlinjerna för screeningprogrammen åt mellan länder inom såväl som utanför Europa.

Forskarna menar att deras nya resultat, som hitintills är de enda publicerade som visar på en sänkt intervallcancerfrekvens, ytterligare stöder att 3D‑mammografi kan komplettera eller ersätta mammografi i screening. I förlängningen kan de även bidra till att stärka den europeiska rekommendationen att komplettera eller ersätta mammografi i screening.

– Screening med 3D‑mammografi visar potential att minska andelen intervallcancer. Vi behöver dock se fler studier som pekar i samma riktning.

Av: Tove Gilvad

Publikation

Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST), i tidskriften Radiology:

https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.2021204106

Författare: Kristin Johnson, Kristina Lång, Debra M Ikeda, Åkesson, Anna Åkesson, Ingvar Andersson, Sophia Zackrisson. Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST).

Studien är finansierad med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Crafoordska stiftelsen, Gunnar Nilssons cancerstiftelse, Sus Fonder, Region Skåne (genom så kallade ALF-medel), Södra sjukvårdsregionen (regionala forskningsmedel), Allmänna sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer och Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid universitetssjukhuset MAS.

Kontakt

Kristin Johnson, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, kristin.johnson@med.lu.se, 0739-03 23 33

Kristin Johnsons profil I Lunds universitets forskningsportal

Kortfakta om studien

Ämne: Bröst, massundersökning, brösttumörer, mammografi, screening, intervallcancer, immunhistokemi.

Forskningsområde: Klinisk forskning

Typ av publicering: Peer review-granskad publikation

Studiedesign: Kvantitativ studie, tillämpad forskning

Observationsstudie: Prospektiv, retrospektiv. Prospektiv studie med delvis retrospektiv insamling av data.

Patientgrupp/er: Två patientgrupper. 13 369 kvinnor ingick i studien och 26 738 i kontrollgruppen.

Patientgrupp/er diagnos: Kvinnor screenade för bröstcancer i Malmö under åren 2010–2015.

Studien är baserad på Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial, en stor screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan åren 2010 och 2015. I denna studie medverkade knappt 15 000 kvinnor som fick 3D mammografi, så kallad brösttomosyntes, och traditionell mammografi. Forskarna publicerade 2018 huvudresultaten från studien som visade att 3D mammografi, upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med mammografi.

FAKTA BRÖST- OCH INTERVALLCANCER

Bröstcancer är i Sverige den vanligaste cancerformen hos kvinnor med näst flest dödsfall. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. För att tidigt kunna diagnostisera bröstcancer och minska dödligheten rekommenderar Socialstyrelsen screening med mammografi, och i Sverige screenas alla kvinnor mellan 40 och 74 år för bröstcancer med mammografi ungefär vartannat år. Tiden mellan screeningstillfällena kan variera utifrån kvinnans ålder. Drygt 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom screeningen. En del av resterande cancerfall upptäcks i intervallet mellan två screeningtillfällen, och kallas därför för intervallcancer. Oftast är det kvinnan själv som i mellantiden märker av förändringar eller symtom. Intervallcancer är generellt allvarligare med sämre prognos än cancer som upptäcks vid screening. Förekomsten av intervallcancer kan även användas som indikator för att utvärdera screeningmetodernas olika fördelar.

Källa: Kristin Johnson

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
: Sara Liedholm, 040/391239, 072/552 57 38, sara.liedholm@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Peter Kullgren besöker Småland

Published

on

By

Under helgen 25–26 maj besöker landsbygdsminister Peter Kullgren Småland för att bland annat göra studiebesök och delta i en bygdegårdsträff.

Under lördagen kommer landsbygdsministern att besöka Skullaryd Älgpark i Eksjö för att delta i en bygdegårdsträff med två av Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupper. Dagen avslutas med ett studiebesök på Sands Maskinstation.

Under söndagen gör landsbygdsministern ett gårdsbesök samt deltar på Jordägareförbundets årsmöte i Växjö.

Presskontakt
Frida Bramstedt
Politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren
076-267 34 14
frida.bramstedt@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.