Connect with us

Marknadsnyheter

90% av företagsanställda anser att covid-19 innebär en risk för affärsetiken enligt ny global rapport

Published

on

När företag globalt börjar blicka bortom covid-19-krisen visar EY:s Global Integrity Report 2020 på delade uppfattningar om effekterna av pandemin på affärsetik och organisationskultur. 90 procent av respondenterna uppfattar att covid-19 och dess effekter innebär en risk med avseende på affärsetik och beteenden. 43 procent av företagens styrelseledamöter tror att pandemin kan leda till förbättrad affärsetik medan bara 21 procent av övriga anställda delar uppfattningen. 55 procent av företagens styrelseledamöter har förtroende för företagsledningens förmåga att agera med integritet medan bara 37 procent av övriga anställda delar uppfattningen.

Resultaten kommer från en undersökning med nästan 3 000 respondenter från företag i 33 länder (inklusive Sverige) i början av 2020, innan pandemin. Därefter har undersökningen kompletterats med frågor till ytterligare 600 personer i sex länder (Kina, Tyskland, Italien, Indien, Storbritannien, USA) under april, mitt under covid-19-krisen.

I Sverige omfattar undersökningen 100 respondenter från företag med mer än 1 000 medarbetare. Flera olika branscher och sektorer har varit representerade i undersökningen. De enskilda respondenterna har tillhört fyra kategorier av personer med olika roller i företagen: styrelseledamöter, företagsledning, andra chefer och övriga anställda.

Att agera med integritet lönar sig i Sverige

Bland personerna som tillfrågats i Sverige innebär att agera med integritet att agera ansvarsfullt gentemot kollegor, kunder, leverantörer och andra intressenter (45 %), att följa lagar och regler (41 %), och att göra det rätta, även när ingen ser det (36 %). De främsta fördelarna av ett sådant agerande anges vara att bibehålla kompetenta medarbetare (46 %), bibehålla kunder eller klienter (43 %), och att förbättrade finansiella resultat (37 %).

Svaren från respondenterna i Sverige ligger i linje med svaren i andra länder. Internationellt framhålls stärkande av renommé (50 %), attraherande av nya kunder (41 %), och förmåga att bibehålla kompetenta medarbetare (40 %) som de tre främsta fördelarna av att agera med integritet. Att minimera ingripanden från myndigheter förefaller vara ett mindre viktigt skäl att agera med integritet för svenska företag (18 %) än för företag i resten av världen (31 %).

Delade uppfattningar om effekterna av covid-19

Majoriteten (90 %) av respondenterna som tillfrågats under krisen uppfattar att pandemin innebär en risk för försämrad affärsetik och beteenden. Det finns dock olika uppfattningar i styrelserummet, hos företagsledningen, och övriga anställda om vad effekterna faktiskt kommer att bli. Bland styrelseledamöterna och representanterna från företagsledningar är 43 procent respektive 37 procent av uppfattningen att pandemin kan leda till förändring och en förbättring av affärsetik och organisationskultur, dock delar bara 21 procent av övriga anställda den uppfattningen.

– Den globala ekonomin genomgår nu en förändring som både går snabbare än någonsin tidigare, och helt utan möjlighet till förberedelser. Samtidigt är situationen i företag världen över pressad; i många fall ska mer arbete utföras av färre anställda, samtidigt som kraven från olika intressenter är högre än vanligt. Detta kan leda till att ökade risker där företagen riskerar att släppa blicken från den etiska kompassen och agera på sätt som normalt inte ansetts förenligt med god moral, säger Erik Skoglund, ansvarig för EY Forensic & Integrity Services i Norden.

Undersökningen visar också att det redan före pandemin funnits olika uppfattningar om etik och kultur på olika nivåer av organisationerna. Mer än hälften (55 %) av styrelseledamöterna uppfattar att företagsledningen agerar med integritet, men bara 37 procent av övriga anställda delar den uppfattningen. I Sverige har 75 procent av respondenterna sagt att de har fullt förtroende för att ledningen agerar med integritet. Därtill tror mer än hälften (55 %) av styrelseledamöterna globalt att det finns chefer i företaget som skulle sätta kortsiktiga resultat före att agera etiskt korrekt. Av de svenska respondenterna anser totalt 53 procent att detta gäller i deras företag.

– Styrelser och ledningsgrupper måste kunna förlita sig på att anställda verkar med största möjliga integritet. Samtidigt som tonen från toppen är extremt viktig, ser vi att anställda inte har fullt förtroende för att styrelsen och ledningsgruppen fattar korrekta beslut. Det är därför hög tid att säkerställa att företagsledare agerar på ett sätt som klart och tydligt visar, för samtliga intressenter, att de är fast beslutna att göra både rätt saker, och att göra saker rätt, i dag, i morgon, och i framtiden, kommenterar Erik Skoglund.

Bristande tillit och dataskydd försvårar för företagen

En majoritet av tillfrågade övriga anställda globalt (53 %) svarade innan pandemin att de inte har fullt förtroende för att företagsledningen följer aktuell lagstiftning, uppförandekoder, och branschregler. Totalt svarade 28 procent av de respondenterna i Sverige att de inte har fullt förtroende för företagsledningen i dessa frågor.

Undersökningen visar att 13 procent av alla respondenter, och 20 procent av styrelseledamöterna, är beredda att bortse från oegentligheter hos tredje part om det gynnar dem själva karriärmässigt eller genom högre ersättning. För respondenterna i Sverige är motsvarande siffra, för samtliga respondenter 16 procent.

Hela 12 procent av tillfrågade styrelseledamöter och medlemmar av företagsledningar globalt säger sig vara villiga att ta emot mutor, att jämföra med 3 procent av övriga anställda. 14 procent av styrelseledamöter och 15 procent av medlemmar av företagsledningar säger sig vara villiga att vilseleda externa parter såsom tillsynsmyndigheter. Totalt skulle 13 procent av respondenterna i Sverige kunna tänka sig att vilseleda externa parter såsom revisorer och tillsynsmyndigheter, och 10 procent skulle kunna tänka sig att ge eller ta en muta.

Undersökningen visar också att företag har en övertro på effekten av sina dataskyddspolicys. 86 procent av de tillfrågade uppger att deras företag gör allt som krävs för att skydda sina kunders data. Trots detta anger en majoritet (59 %) att de inte tillhandahåller sina medarbetare någon utbildning i tillämpliga dataskyddsregler, såsom GDPR. Det svenska resultatet överensstämmer med det som gäller globalt.

– Brist på förtroende och integritet var en utmaning redan innan covid-19. I spåren av pandemin har dock flera av de redan befintliga riskerna ökat. Det är nu oerhört viktigt att företag hanterar dessa risker på ett korrekt sätt, agerar handlingskraftigt, och implementerar en relevant kontrollstruktur. Undersökningen visar också att svenska företag på intet sätt är förskonade från de utmaningar som företag i andra länder ställs inför vad gäller affärsetiska frågor och dilemma, säger Erik Skoglund.

Vissa av dessa utmaningar växer i spåren av pandemin. Bortsett från sviktande marknader svarade 33 procent av respondenterna som tillfrågats under pandemin att frångåendet av traditionella arbetssätt och en ökning av distansarbete utgör det största hotet mot etiskt agerande i och av företaget. Ytterligare risker och hot mot affärsetiken som identifierats genom undersökningen är störningar i leverantörskedjor (28 %) och minskade ersättningar till anställda (24 %).

– I samband med att företag och organisationer omstrukturerar sin organisation och sättet att arbeta på för att möta framtida situationer och krav, måste de använda pandemin som en katalysator för att genomföra rätt och nödvändiga förändringar.  Företagsledningar måste säkerställa att fokus i detta arbete läggs på, och hänsyn tas till, riskerna för oegentligheter. Företagen måste även utvärdera den kultur som finns inom företaget, och hur väl kontrollerna av regelefterlevnad efterföljs. Företag som är fast beslutade att göra rätt saker, även när ingen ser på, kommer, när dammet har lagt sig, att vara starkare och mer enade än innan pandemin bröt ut, förklarar Erik Skoglund.

Om Global Integrity Report 2020
Mellan januari och februari 2020 genomförde det globala undersökningsföretaget Ipsos MORI 2 948 intervjuer på det lokala språket med styrelseledamöter, ledande befattningshavare, chefer och anställda i ett urval av de största företagen i 33 länder i världen. Ytterligare 600 intervjuer genomfördes i april 2020 med samma respondentprofil i Kina, Tyskland, Indien, Italien, Storbritannien och USA under covid-19-pandemin. För mer information, besök: www.ey.com/integrityreport

Three key actions

För mer information och mer statistik, vänligen kontakta:
Erik Skoglund, ansvarig för EY Forensic & Integrity Services i Norden, 070-318 99 39 erik.skoglund@se.ey.com
Stina Gustafsson, PR-chef, EY i Sverige, 073-3550631, stina.gustafsson@se.ey.com

Om EY
EY är världsledande inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. www.ey.com/se

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

on

Två säljare studerar siffror

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

on

Pratar i mobil på kontoret

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

on

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna:

  • Tredje AP-fonden
  • SEB Asset Management
  • Swedbank Robur
  • Protean (fondbolaget)
  • Kramerica Industries (Caspar Callerström)
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys