Marknadsnyheter

Bättre hälsa efter borttagning av amalgam

Published

4 år ago

1 april, 2021

Tanalys

tor, apr 01, 2021 09:51 CET

Amalgamets hälsorisker mörkas i vården. Alltför många är fortsatt sjuka av kvicksilver från sina amalgamfyllningar. Särkilt mycket frigörs vid tuggning och intag av varm dryck eller då man sitter vid datorn. Socialstyrelsen tar inte sitt informationsansvar på allvar utan låter både patienter och tandvårdspersonal utsättas för alltför stora hälsorisker vid amalgamarbeten.

I programmet Malou efter tio redovisar tandläkaren och professorn Björn Klinge amalgamfyllningar hos olika åldersgrupper. Av bilderna framgår att personer 40 år och äldre har amalgam i tänderna och ju äldre man blir desto fler och större amalgamfyllningar. Detta stämmer med Tandhälsoförbundets (Tf:s) uppfattning. Hälften av åldersgruppen över 40 år har kvar amalgam i tänderna. Amalgamet kommer att finnas kvar under minst 15-20 år till om inte fyllningsbyte uppmuntras och subventioneras.

Ångan giftigast

Hälften av amalgamfyllningen består av kvicksilver, vilket är ett av de giftigaste ämnena vi känner. Värst är den kvicksilverånga som ständigt frigörs från fyllningen. Avgivning av kvicksilver ökar så fort man rör vid en amalgamfyllning, äter varm mat eller intar heta drycker. I lungorna tas 80 procent av kvicksilvret upp i blodet och kan i värsta fall förgifta hela kroppen.

En liten fyllning kan innehålla mellan 0,6 till 1 gram kvicksilver, en normalstor omkring 2 gram och en stor fyllning eller en amalgamkrona minst 3-4 gram av den giftiga tungmetallen. Personer över 65 år kan ha 10 gram kvicksilver eller mer i sina tänder. Känsligheten är dock olika och att ha många amalgamfyllningar behöver därför inte betyda att man är sjukare än en person med färre sådana.

Att ständigt utsättas för kvicksilver kan orsaka kroniska sjukdomar. Vanliga symtom är sveda i tungan, metallsmak, extrem trötthet, värk i muskler och leder, mag- och tarmproblem, huvudvärk, minnesproblem, humörsvängningar, slemhinneförändringar intill fyllningarna och synbesvär. Även neurologiska problem kan uppkomma..

– Symtomen är kända effekter av kvicksilverförgiftning och WHO konstaterar att amalgamfyllningar är den största källan till kvicksilver. Ändå mörkar svenska myndigheter att kronisk förgiftning kan orsakas av amalgam i tänderna, säger Ann-Marie Lidmark Tandhälsoförbundets ordförande.

Doktorn hittar inget fel

Doktorn hittar sällan någon orsak till besvären och tandläkaren viftar oftast bort patientens oro över amalgamfyllningarna. En till fem procent av befolkningen kan vara känsliga för kvicksilver och har sannolikt olika kroniska sjukdomar med diagnoser som fibromyalgi, ME eller i värsta fall ALS.

Det handlar om mellan 25 000 och 125 000 personer om man räknar med att hälften av dem över 40 år har amalgam i tänderna (enligt professor Klinges redovisning) och att 1-5 procent kan vara extra känsliga exempelvis genom att ha dålig genetisk förmåga att utsöndra kvicksilver.

Tandhälsoförbundet har länge försökt påverka Socialstyrelsen att ta ansvar och upplysa vården om hur man diagnostisterar tungmetallförgiftning liksom att evidensbasera amalgamsanering för att folk inte ska bli ännu sjukare när de tar bort sina fyllningar.

Varje vecka hör flera personer av sig till Tf för råd om amalgamsanering eller bara för att få veta mer om vilka symtom som kan kopplas till kvicksilver i tänderna. Allergier går att mäta, men symtom orsakade av en smygande förgiftning är svårt att koppla till amalgamet och därför behöver diagnosmetoder utvecklas. Alltför många är i dag sjuka helt i onödan och vården ger ingen hjälp.

Till intressant forskningsartikel från biverkningsgruppen vid universitetet i Bergen

Läs också om

Sofia som blev allvarligt sjuk efter borttagning av en amalgamfyllning.

Ann-Marie Lidmark
ordförande
lidmark@tf.nu

Tel 070 7427957

Tandläkare Karin Öckert, som behandlat många amalgamsjuka
tel 076 211 66 65

Tandhälsoförbundet (Tf) är medlem i Funktionsrätt Sverige och arbetar för en mer jämlik och hälsosammare tandvård. Medlemmarna har besvär av dentala material, rotfyllningar, tandlöshet eller andra problem som har sitt ursprung i tänderna. Många har svåra funktionshinder.

Taggar:

Marknadsnyheter

40 nya arbetstillfällen när Responda Group etablerar sig i Ebbepark

Published

1 timme ago

14 november, 2024

Tanalys

Kundserviceföretaget Responda Group väljer Linköping och Ebbepark för etableringen av sitt nya produktionskontor. Kontoret, som väntas invigas i januari 2025, innebär initialt cirka 40 nya arbetstillfällen inom kundservice och på sikt förväntas kontoret växa till omkring 100 medarbetare.

Det svenska bolaget Responda Group är en ledande aktör inom outsourcad kundservice. De väljer nu att etablera sig i Linköping för att stärka sin lokala närvaro och bättre kunna serva sina kunder i regionen.

– Vi valde Linköping på grund av dess starka arbetsmarknad och stadens centrala läge i Mellansverige. Att det sen fanns tillgängliga, moderna lokaler i Ebbepark med strategiskt läge mellan universitetet och stadskärnan och goda kommunikationer, stärkte beslutet ytterligare, säger Marcus Lindqvist, vd på Responda Group.

Att Responda Group valt just Linköping ses som ett styrkebesked för stadens attraktivitet och utveckling som regionalt centrum.

– Att Responda Group väljer att etablera sig i Linköping är ett tydligt bevis på vår starka position som ett naturligt nav i regionen. Närheten till universitetet ger företaget en attraktiv rekryteringsbas, vilket ytterligare understryker stadens fördelar för framgångsrika verksamheter, säger Louise Felldin, näringslivsdirektör i Linköpings kommun.

40 nya arbetstillfällen

Responda Groups nya kontor är beläget i Norra fabriken i Ebbepark, en fastighet som ägs och förvaltas av Sankt Kors. Kontoret, som kommer att husera de omkring 40 nya medarbetarna, omfattar cirka 470 kvadratmeter och kan utökas för att rymma den planerade framtida expansionen.

– Vårt uppdrag är att driva på näringslivets tillväxt i Linköping och skapa möjligheter för företag att etablera sig och växa här. I fallet med Responda Group är vi glada över att ha kunnat bidra till deras beslut att välja Linköping genom att snabbt erbjuda en lokal som mötte deras behov, säger Anna-Maria Jakobsson, vd på Sankt Kors.

Med Responda Group som ett av de senaste tillskotten i Ebbepark fortsätter området att växa som en kreativ och dynamisk mötesplats för företag och verksamheter i Linköping.

För mer information vänligen kontakta:

Marcus Lindqvist, vd Responda Group
E-post: marcus.lindqvist@respondagroup.com

Anna-Maria Jakobsson, vd Sankt Kors
E-post: anna-maria.jakobsson@sanktkors.se

Om Sankt Kors

Sankt Kors är ett kommunägt bolag med uppdrag att främja utveckling och tillväxt i Linköping. Genom att bygga kreativa företagsmiljöer, stimulera till samverkan och investera i innovativa projekt bidrar Sankt Kors aktivt till näringslivets utveckling.

Marknadsnyheter

40 nya arbetstillfällen när Responda Group etablerar sig i Ebbepark

Published

1 timme ago

14 november, 2024

Tanalys

Att Responda Group valt just Linköping ses som ett styrkebesked för stadens attraktivitet och utveckling som regionalt centrum.

40 nya arbetstillfällen

Med Responda Group som ett av de senaste tillskotten i Ebbepark fortsätter området att växa som en kreativ och dynamisk mötesplats för företag och verksamheter i Linköping.

För mer information vänligen kontakta:

Marcus Lindqvist, vd Responda Group
E-post: marcus.lindqvist@respondagroup.com

Anna-Maria Jakobsson, vd Sankt Kors
E-post: anna-maria.jakobsson@sanktkors.se

Om Sankt Kors

Marknadsnyheter

Ju mer alkohol – desto mer nikotin

Published

2 timmar ago

14 november, 2024

Tanalys

Den nya rapporten Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2023 visar att nikotinanvändning är närapå dubbelt så vanlig bland de som dricker alkohol jämfört med de som inte dricker. Och ju mer alkohol, desto större sannolikhet att nikotinprodukter används.

Rapporten från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) beskriver hur alkoholvanorna utvecklats från 2004 fram till 2023 i olika befolkningsgrupper. Till grund ligger vuxnas självskattade uppgifter. Årets rapport innefattar en specialanalys av nikotinanvändning i förhållande till alkoholvanorna. Analysen visar att andelen som använder nikotinprodukter ökar med stigande alkoholkonsumtion.

– Samtliga nikotinprodukter, dvs cigaretter, vejps, och snus, är vanligare hos dem som dricker alkohol. Detta gäller i synnerhet vitt snus som är 2,4 gånger så vanligt jämfört med de som inte dricker, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN och författare till rapporten.

– Om vi tittar på nikotinanvändning i förhållande till hur mycket man dricker, så ser vi att förekomsten av snusning ökar i takt med stigande alkoholkonsumtion, oavsett om det gäller traditionellt tobakssnus eller nikotinsnus, säger Ulf Guttormsson.

För rökning och vejping syns en ökad förekomst framför allt bland dem som dricker allra mest. Eftersom snusning är vanligare än rökning blir helhetsbilden ändå att nikotinanvändningen ökar relativt linjärt med alkoholkonsumtions storlek.

I den tiondel med allra högst alkoholkonsumtion använder närmare hälften (44 procent) nikotin dagligen. Relaterat till samtliga respondenter utgör det 4,5 procent, eller motsvarande 370 000 personer.

– Daglig cigarettrökning kombinerat med att tillhöra den tiondel som dricker mest torde utgöra den mest riskabla alkohol- och nikotinkombinationen. Ett sådant konsumtionsmönster uppgavs av cirka 70 000 personer, säger Ulf Guttormsson.

Rapporten visar även att alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit sedan 2004. Minskningen rör främst män, medan kvinnornas konsumtion varit förhållandevis oförändrad. Dock dricker män fortfarande nästan dubbelt så mycket som kvinnor. Sett till åldersgrupper är det framför allt hos 17—29-åringar som nedgången är framträdande och vad gäller regionala mönster är det i storstadskommuner som minskningar skett.

Den frågeundersökning som används omfattar 18 000 personer varje år. Undersökningen pågår kontinuerligt under året. Urvalet av respondenter är individbaserat, slumpmässigt och representativt för personer mellan 17–84 år som bor i Sverige. Undersökningen genomförs både med hjälp av en självadministrerad webbenkät och via telefonintervjuer. Totalt har ca 400 000 personer deltagit sedan starten.

Läs rapportenSjälvrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2023

Kontakt:

Ulf Guttormsson
Avdelningschef
072-371 43 19
ulf.guttormsson@can.se

Sara Kristensson
Kommunikationschef
072-371 43 21
sara.kristensson@can.se

CAN är ett nationellt kompetenscentrum som tar fram och sprider kunskap om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Vi följer konsumtions- och skadeutvecklingen genom undersökningar och forskning. Myndigheter och organisationer använder kunskap från CAN som underlag för beslut och insatser. Vi är en del av civilsamhället och i vår styrelse finns representanter för våra medlemsorganisationer. Där finns även olika myndigheter representerade.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – www.can.se