fre, apr 09, 2021 10:27 CET

I jämförelse med traditionell mammografi (2D) minskar 3D-mammografi antalet bröstcancerfall som diagnostiseras mellan screeningtillfällena, så kallad intervallcancer. Det visar nya resultat från en stor screeningstudie genomförd vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Fynden är publicerade i tidskriften Radiology.

– Få fall av intervallcancer tyder på att 3D‑mammografi, så kallad brösttomosyntes, upptäcker cancerfall som annars hade diagnostiserats senare vid ett eventuellt mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, och dessutom medlem i forskargruppen LUCI, Lund University Breast Cancer Imaging Group.

I en stor prospektiv screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö (Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial) deltog mellan åren 2010 och 2015 närmare 15 000 kvinnor som fick både 3D‑mammografi och traditionell mammografi. Redan 2018 publicerade forskarna resultat från studien som visade att 3D‑mammografi upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med vanlig 2D‑mammografi.

Denna gång har forskarna jämfört intervallcancer hos kvinnor i två grupper i Malmö. Kvinnorna i studien, som fick 3D‑mammografi, matchades i ålder och datum för screening med två kvinnor i en kontrollgrupp som under samma tidsperiod screenades med vanlig mammografi. Totalt ingick 13 369 kvinnor i studien och 26 738 kvinnor i referenspopulationen.

Mått på metodens effektivitet

Antalet intervallcancerfall kan användas som mått för att visa på screeningmetodens effektivitet att upptäcka cancer, och ett av de viktigaste utfallsmåtten att ta hänsyn till vid diskussioner om att eventuellt byta till 3D‑mammografi som screeningmetod. Förutom antalet intervallcancer jämförde forskarna även vilka olika typer av bröstcancer och spridningsgrad intervallcancerfallen bestod av.

– Bland studiedeltagarna som fick 3D‑mammografi såg vi att det var mindre troligt, 40 procent lägre odds, att få intervallcancer jämfört med gruppen som screenades med vanlig mammografi. Intervallcancerfall har generellt en relativt aggressiv biologisk profil med mer snabbväxande tumörer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer. I studien visades dock inga stora skillnader mellan grupperna avseende intervallcancrarnas biologiska profil.

Kristin Johnson förtydligar att kvinnorna i studiegruppen som screenades med både 3D‑mammografi  och mammografi i och med det fick två radiologiska bedömningar, till skillnad mot kontrollgruppen. Detta kan i viss mån ha påverkat de färre fallen av intervallcancer i studiegruppen.

Screeningrekommendationer varierar

3D-mammografi används inte i dag inom bröstcancerscreeningen i Sverige, men metoden används på många håll i landet för att följa upp och utreda misstänkt bröstcancer som kvinnan känt själv eller efter en screening med misstänkta fynd som utreds vidare. Socialstyrelsen har aviserat att de snart ska se över rekommendationerna för bröstcancerscreening. Flera europeiska studier har visat att 3D‑mammografi bidrar till att hitta fler fall av bröstcancer i screening, fast det vetenskapliga underlaget för att använda 3D‑mammografi i screening bedöms som svagt, mycket på grund av tidigare avsaknad av data om intervallcancer. Därför är dagens övergripande europeiska riktlinjer ännu vaga. För övrigt skiljer sig riktlinjerna för screeningprogrammen åt mellan länder inom såväl som utanför Europa.

Forskarna menar att deras nya resultat, som hitintills är de enda publicerade som visar på en sänkt intervallcancerfrekvens, ytterligare stöder att 3D‑mammografi kan komplettera eller ersätta mammografi i screening. I förlängningen kan de även bidra till att stärka den europeiska rekommendationen att komplettera eller ersätta mammografi i screening.

– Screening med 3D‑mammografi visar potential att minska andelen intervallcancer. Vi behöver dock se fler studier som pekar i samma riktning.

Av: Tove Gilvad

Publikation

Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST), i tidskriften Radiology:

https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.2021204106

Författare: Kristin Johnson, Kristina Lång, Debra M Ikeda, Åkesson, Anna Åkesson, Ingvar Andersson, Sophia Zackrisson. Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST).

Studien är finansierad med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Crafoordska stiftelsen, Gunnar Nilssons cancerstiftelse, Sus Fonder, Region Skåne (genom så kallade ALF-medel), Södra sjukvårdsregionen (regionala forskningsmedel), Allmänna sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer och Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid universitetssjukhuset MAS.

Kontakt

Kristin Johnson, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, kristin.johnson@med.lu.se, 0739-03 23 33

Kristin Johnsons profil I Lunds universitets forskningsportal

Kortfakta om studien

Ämne: Bröst, massundersökning, brösttumörer, mammografi, screening, intervallcancer, immunhistokemi.

Forskningsområde: Klinisk forskning

Typ av publicering: Peer review-granskad publikation

Studiedesign: Kvantitativ studie, tillämpad forskning

Observationsstudie: Prospektiv, retrospektiv. Prospektiv studie med delvis retrospektiv insamling av data.

Patientgrupp/er: Två patientgrupper. 13 369 kvinnor ingick i studien och 26 738 i kontrollgruppen.

Patientgrupp/er diagnos: Kvinnor screenade för bröstcancer i Malmö under åren 2010–2015.

Studien är baserad på Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial, en stor screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan åren 2010 och 2015. I denna studie medverkade knappt 15 000 kvinnor som fick 3D mammografi, så kallad brösttomosyntes, och traditionell mammografi. Forskarna publicerade 2018 huvudresultaten från studien som visade att 3D mammografi, upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med mammografi.

FAKTA BRÖST- OCH INTERVALLCANCER

Bröstcancer är i Sverige den vanligaste cancerformen hos kvinnor med näst flest dödsfall. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. För att tidigt kunna diagnostisera bröstcancer och minska dödligheten rekommenderar Socialstyrelsen screening med mammografi, och i Sverige screenas alla kvinnor mellan 40 och 74 år för bröstcancer med mammografi ungefär vartannat år. Tiden mellan screeningstillfällena kan variera utifrån kvinnans ålder. Drygt 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom screeningen. En del av resterande cancerfall upptäcks i intervallet mellan två screeningtillfällen, och kallas därför för intervallcancer. Oftast är det kvinnan själv som i mellantiden märker av förändringar eller symtom. Intervallcancer är generellt allvarligare med sämre prognos än cancer som upptäcks vid screening. Förekomsten av intervallcancer kan även användas som indikator för att utvärdera screeningmetodernas olika fördelar.

Källa: Kristin Johnson

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Sara Liedholm, 040/391239, 072/552 57 38, sara.liedholm@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Läs fler nyheter på Ingång för media | Lunds universitet Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets drygt 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. Också ett sammandrag av de senaste nyheterna på lu.se ingår.

Taggar: