Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.

 – Som forskare har vi ett moraliskt ansvar. Detta måste dokumenteras, annars går minnet av olika ursprungsbefolkningars sätt att leva förlorat, säger Guy Jackson, postdoktor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Han är en av författarna till en litteraturstudie som belyser hur klimatförändringar riskerar att radera inhemsk kunskap och kulturarv hos olika, redan utsatta grupper och ursprungsbefolkningar världen över.

Kulturarv – mer än bara historiska byggnader
Litteraturstudien, som omfattar 100 vetenskapliga artiklar, varav de flesta baseras på Nordamerika eller norra polcirkeln, visar att kulturarv i första hand ses som något med materiellt värde, som en arkeologisk lämning eller en historisk byggnad. Vidare ses det som något som kan bli ett problem i framtiden, trots att vi vet att mycket av detta pågår redan idag. 

– Forskningen måste helt klart breddas vad gäller geografisk omfattning. Det är talande att så få studier tittar på förlust av kulturarv på små önationer, som ju riskerar att helt försvinna i och med havsnivåhöjningarna, säger Guy Jackson.

Han fortsätter: – Vi måste ifrågasätta hur vi värderar, och i förlängningen dokumenterar, förlust av kulturarv och inhemsk kunskap. Det är problematiskt att det fortfarande är det materiella kulturarvet som är i fokus inom akademin. En alltför snäv syn riskerar dessutom att missa hur traditioner och kunskapssystem formar både individuell identitet och gruppidentitet.

Det immateriella kulturarvet är tätt sammankopplat med naturliga miljöer 
Studien visar också på en tydlig koppling mellan förlust av ursprungsbefolkningars immateriella kulturarv och förändringar i den naturliga miljön. Exempelvis förändras sånger och arbetssätt när grupper inte längre kan ägna sig åt traditioner kopplade till en fysisk plats. En vetenskaplig artikel lyfter fram att för inuiterna i Kanada, är kunskap och kulturell identitet tätt sammankopplat med miljön: ”Vi inuiter är havsismänniskor. Om det inte finns mer havsis, hur kan vi då vara havsismänniskor?”

Enligt Guy Jackson är utvecklingen oroväckande av många anledningar. Dels kan förlust av inhemsk kunskap leda till minskad social sammanhållning, dels kan det leda till att ursprungsbefolkningar blir sämre rustade att hantera klimatförändringar eftersom de förlorar kontakten med sina traditionella sätt att leva. 

–  Vår studie visar hur snabbt inhemsk kunskap kan förändras eller gå förlorad, och hur starkt den påverkas av förändringar i den fysiska miljön. Bortsett från att enskilda gruppers kultur hotas att utraderas av klimatförändringarna, lyfter det frågan om i vilken utsträckning vi kan förvänta oss att ursprungsbefolkningar ska kunna fortsätta att skydda och bevara regnskog och andra viktiga ekosystem.

Riktad forskning tillsammans med ursprungsbefolkningar behövs
Guy Jackson och hans medförfattare hoppas att litteraturstudien kan mana både till eftertanke och mer riktad forskning i nära samarbete med ursprungsbefolkningar. Speciellt vill de se ett större forskningsfokus på hur dessa grupper kan hantera, minimera och motverka framtida förluster.

Om studien
Litteraturstudien, ‘Climate-drive losses to Indigenous and local knowledge’, publicerades i Anthropocene Review. Den är författad av Jasmine Pearson, Leuphana University Lüneburg, Guy Jackson, LUCSUS, och Karen McNamara, University of Queensland.

Den omfattar 100 vetenskapliga artiklar som belyser hur klimatförändringar har orsakat förlust av inhemsk kunskap och kulturarv hos olika ursprungsbefolkningar. Dessa grupper är redan sårbara för stigande temperaturer, smältande glaciärer, havsnivåhöjningar, torka och översvämningar – på grund av historisk kolonialisering, samt pågående industrialisering och ofrivillig migration. 

Ladda ner artikeln på sagepub.com 

Tio kulturarv som hotas av klimatförändringarna

1. Begravningsplatser, exempelvis i Mikronesien, som försvinner på grund av havsnivåhöjningar.
2. Waraofolkets territorium och kulturella resurser försvinner på grund av havsnivåhöjningar i Orinocodeltat i Venezuela.
3. Förlust av skogar i det indianska territoriet Diné Nation i USA på grund av minskad nederbörd, ökande temperaturer och bränder.
4. Förlust av glaciärer och våtmarker – bofedales – i de bolivianska Anderna. Aymara-samhällen som bor nära är beroende av dessa.
5. Havsnivåhöjning, fler stormar och ökad kusterosion har påverkat möjligheterna för Gullah Geechee-samhällena i sydöstra USA att leva på sitt hantverk.
6. Förändrade säsonger och väder påverkar kunskap och kulturell identitet i ö-samhällen i Torresundet, Australien.
7. Förlust av havsis i Arktis påverkar identitet, lokal kunskap och jaktmönster bland inuiter.
8. För kazakiska herdar i Altai-bergen i västra Mongoliet har kulturella traditioner – musik, konsthantverk, arbetsmetoder och ceremonier – störts på grund av klimatförändringarna.
9. Ofrivillig migration i Stilla havet leder till förlust av kulturell identitet, se exempelvis byar i Vunidogoloa, Fiji.
10. Många materiella kulturarv påverkas av havsnivåhöjningar, ökad luftfuktighet och skiftande nederbördsmönster i Europa, till exempel Dublin Castle på Irland och ruiner på Cypern.

Kontakt
Guy Jackson
Email: guy.jackson@lucsus.lu.se
Telefon: +61 459967059 (talar engelska, kan nås mellan 07.00 – 13.00, är på fältarbete i Australien).
Läs mer om Guy Jacksons forskning på lucsus.lu.se