Andelen svenskar som är positiva till AI är fortsatt på en rekordlåg nivå. Istället ökar oron för att AI ska ta felaktiga beslut om oss. Det visar en ny, riksomfattande undersökning om svenskarnas attityder till AI som genomförts för sjunde året i rad.

Undersökningen ”Svenska Folket och AI” baseras på svar från 1000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år. Den är framtagen av Insight Intelligence tillsammans med Integritetsskyddsmyndigheten, Myndigheten för digital förvaltning, eSamverkansprogrammet och Bonus Copyright Access. Resultaten visar hur 37 procent av svenskarna säger sig vara positiva till hur AI påverkar dem som privatperson, vilket är en minskning med 17 procentenheter sedan toppåret 2021, då majoriteten (54 %) sa sig vara positiva.

Istället kan vi nu se hur allt fler oroar sig för att AI ska ta felaktiga beslut om en eller ge en felaktiga rekommendationer. Nästan varannan svarar att det är deras främsta AI-relaterade oro (47 %), vilket är en ökning med hela 18 procentenheter under det senaste året. Det är endast två procent som säger sig vara bekväma med att AI tar självständiga beslut om dem. Allt fler oroas också över att AI gör intrång i den personliga integriteten, nästan fyra av tio rankar det som sin främsta oro (38 %).

— I takt med att nya AI-tjänster blivit allt mer tillgängliga för gemene man, har magin kring AI klingat av. Den initiala AI-entusiasmen har lagt sig och gått över till en större skepticism, säger Lukas Berg, VD på Insight Intelligence.

Trots den minskade AI-optimismen svarar majoriteten att deras användande av AI har ökat under de senaste tre åren. Det är handlar framför allt om generativa AI-tjänster (skapande AI-tjänster som exempelvis ChatGPT, musikredigering eller bildredigering). Var tredje svarar nu att generativa AI-tjänster är det som man har mest nytta av i sin vardag, vilket är en ökning med 14 procentenheter under det senaste året. Varannan svarar i år att de använder Chat GPT, vilket nästan är dubbelt så stor andel som för ett år sen.

Undersökningen visar också att:

• Översättning av språk är för första gången den AI-baserade tjänst som flest säger sig ha nytta av i sin vardag.

• Sex av tio tycker att upphovsmän bör få ersättning när AI tränats med deras verk.

• Var fjärde tycker inte att det spelar någon roll om en människa eller AI har skapat den underhållning som de konsumerar (24 %).

Undersökningen baseras på svar från 1000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år som under oktober 2024 intervjuats av Verian genom Sifopanelen som är en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Samtliga resultat finns sammanfattade i rapporten ”Svenska Folket och AI 2024”. För mer information om undersökningen och rapporten kontakta Theodor Crawford på 0723 95 56 55 eller theodor.crawford@strandberghaage.se

När traditionell asfalt jämförs med asfalt med det alternativa bindemedlet lignin vinner den klimatförbättrade blandningen.

– Asfaltblandningen med lignin fick bättre resultat i våra tester och överträffade förväntningarna, säger Lars Jansson, biträdande laboratoriechef vid Peab Asfalt.

I den vinnande asfalten har en del av bindemedlet bitumen bytts ut mot lignin, det material som håller samman fibrer i trä.

Testet har pågått sedan maj 2021, alltså i drygt tre år, och utförts på en 300 meter lång sträcka längs högtrafikerade Skälbyvägen i Järfälla i nordvästra Stockholm. På teststräckan har en del av det fossila bindemedlet bitumen bytts ut mot lignin, ett alternativt material som är en förnybar resurs.

Försöket har följts upp årligen, efter vintertiden, och resultaten har då jämförts med den övriga sträckningen av Skälbyvägen som underhållsasfalterats med traditionell beläggning.

Testerna har bland annat omfattat kontroll av hålrummen i beläggningen.

– Det är en av de viktigaste aspekterna, säger Lars Jansson. Vi jämför både mot vad regelverket kräver och mot den vanliga asfalten som lagts på den här vägen.

Även beständigheten mot vatten kontrolleras. Det går till så att man borrar upp så kallade asfaltpuckar, där hälften läggs i vatten och hälften förvaras torrt. Sedan trycks puckarna sönder och man får genom specifika mätningar fram en vattenkänslighet.

– Det viktiga här är att de puckar som förvarats i vatten inte får försämras mer än 25 procent, säger Lars Jansson.

Så kallade Prall-test utförs också i laboratoriet då slitage från dubbdäck simuleras genom att stålkulor får studsa mot ytan av uppborrade provkroppar från beläggningen.

Totalt sett visar nu testerna inte på någon som helst försämring för den asfaltbeläggning som blandats med lignin – snarare en liten förbättring.

– Det är ingen stor skillnad, men testresultaten överträffade förväntningarna, säger Lars Jansson.

För mer information kontakta Anna-Karin Svantesson, kommunikatör Peab Asfalt:
anna-karin.svantesson@peab.se eller 0733-84 86 31.

Peab Asfalt är ett av Nordens största specialiserade beläggningsföretag med tillverkning och utläggning av varm, halvvarm och kall asfalt. Vi erbjuder även tankbeläggning samt fräsning av vägar. Peab Asfalt bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland och har cirka 2000 anställda. Peab Asfalt ingår i Peabkoncernen.

Storskogen presenterar nya finansiella mål och strategiska prioriteringar på sin kapitalmarknadsdag i Stockholm den 27 november 2024.

Under kapitalmarknadsdagen kommer Christer Hansson, vd, och övriga talare att presentera Storskogens strategiska prioriteringar och finansiella mål för 2025–2027.

”Under 2024 har vi gjort betydande framsteg inom våra prioriterade områden, med starka kassaflöden och förbättrad lönsamhet. När vi nu går in i Storskogens nästa fas är vi fast beslutna att generera både organisk och förvärvad vinsttillväxt för att ytterligare stärka vår diversifierade bolagsgrupp”, säger Christer Hansson.

Målen för perioden är:

Justerad EBITA-tillväxt: en genomsnittlig årlig tillväxt (CAGR) om 15 procent

Justerad EBITA-marginal: över 10 procent (LTM)¹

Justerad kassagenerering: över 70 procent (LTM)¹

Skuldsättningsgrad: räntebärande nettoskuld genom justerad RTM² EBITDA om 2,0–3,0 ggr

Utdelningspolicy: 0–20 procent av koncernens årliga nettovinst

¹ LTM – Senaste tolv månaderna
² RTM – Rullande tolv månader (justerad för förvärv och avyttringar)

Om kapitalmarknadsdagen
Kapitalmarknadsdagen äger rum den 27 november kl. 09:00 – 13:00 på Epicenter, Malmskillnadsgatan 44a i Stockholm och livesänds digitalt. Registreringen öppnar kl. 08:30 för deltagare som närvarar fysiskt vid evenemanget på Epicenter. Evenemanget genomförs på engelska och deltagare har möjlighet att ställa frågor både digitalt och på plats.

För att se evenemanget online, vänligen registrera dig via länken nedan:
https://ir.financialhearings.com/storskogen-group-cmd-2024/register

En inspelning av evenemanget samt presentationerna kommer att tillgängliggöras på Storskogens hemsida i efterhand.

För mer information, vänligen kontakta:
Andreas Lindblom, Head of Investor Relations
+46 72 506 14 22
andreas.lindblom@storskogen.com

För medieförfrågningar, vänligen kontakta:
Michael Metzler, Head of Communication
+46 73 305 59 55
michael.metzler@storskogen.com 

Detta pressmeddelande innehåller insiderinformation som Storskogen Group AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades för offentliggörande av ovanstående kontaktperson den 27 november 2024 kl. 07.30 (CET).

Om Storskogen
Storskogen är en internationell företagsgrupp inom handel, industri och tjänster. Som långsiktiga ägare är vi positionerade att identifiera, förvärva och utveckla marknadsledande företag med hållbara affärsmodeller. Storskogen skapar värde genom att tillhandahålla kapital och strategisk rådgivning kombinerat med aktiv styrning och en decentraliserad operativ modell. Storskogen har cirka 11 000 anställda i en diversifierad grupp av bolag med en nettoomsättning på 35 miljarder kronor (LTM) och är noterat på Nasdaq Stockholm.