Plantering av träd har setts som en effektiv åtgärd för att kunna binda kol när koldioxidhalterna stiger i atmosfären. Men nu varnar forskare från bland annat Göteborgs universitet för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras så minskar upptaget av CO₂ och dessutom riskerar varje ny skogsplantering att frigöra ytterligare kol ur marken.

Växternas förmåga att kunna binda kol är en nyckelfaktor för att beräkna klimatförändringarnas effekter när koldioxidhalten stiger i atmosfären. Nu har forskare mätt hur mycket biomassan växer i en koldioxidrikare luft och resultatet visar att inga träd kan växa till himlen. Tillväxten klingade av när växterna stod i mager jord, i vissa fall efter bara tio år.

– Den totala biomassan som binder kolet stimulerades inte extra av den ökade halten koldioxid i försöken på lång sikt. Exakt när det inträffade berodde på olika faktorer, men en viktig sak var hur mycket kväve jorden innehöll, säger Louise Andresen, forskare vid Göteborgs universitet.

Mer nyanserad bild

Andra faktorer som tidigare inte tagits med i beräkningen är att vissa träd dör och då upphör att binda koldioxid. I stället frigörs kolet i förtid. Storleken på skogarnas förmåga att dämpa växthuseffekten har varit omdiskuterad tidigare, den här studien i den ansedda vetenskapliga tidskriften Global Change Biology bidrar till en mer nyanserad bild.

– Nu vet vi att människan inte kan döva sitt samvete bara genom att plantera skog, på längre sikt hjälper det inte. Det enda som hjälper är att mänskligheten drar ner på sina utsläpp av växthusgaser, säger Louise Andresen.

Forskarna varnar också för att själva planteringen av skog kan få stora negativa effekter. En hed eller tundralik mark är en bra kolfälla som den är. Om maskiner rullar in för att bereda marken inför en plantering är det stor risk att kolet som är bundet i marken frigörs till atmosfären.

Mängden kväve i marken avgörande

Den förhärskande tesen har tidigare varit att en höjd koldioxidhalt leder till en ökad tillväxt av biomassa. På samma sätt som att det ska vara bra att prata med sina krukväxter för att de växer bättre då. Vid utomhusexperiment i bland annat USA, Schweiz och Danmark har skogar, gräs och annan växtlighet utsatts för en manipulerad mängd koldioxid i luften och därefter har forskarna mätt tillväxten av biomassa. I de fall jordmånen hade en liten mängd kväve så kunde forskarna se att biomassan slutade öka efter några års tillväxt.

– Det är inga roliga nyheter, med tanke på att halten koldioxid i jordens atmosfär har ökat från 380 ppm till över 410 ppm bara de senaste 20 åren. Efter dessa mycket långvariga försök vet vi mera om hur vegetationen reagerar på ökade halter koldioxid. Om hela ekosystemet, jordens bördighet och hela växtens livscykel beaktas kommer många ekosystem inte att öka sin kolsänka, säger Louise Andresen.

Artikeln i Global Change Biology: Links across ecological scales: Plant biomass responses to elevated CO2

Kontakt: Louise C. Andresen, forskare på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0721-84 06 53, E-post: louise.andresen@gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: