Marknadsnyheter

Ökad inkludering på arbetsmarknaden ger 67 miljarder kronor per år i samhällsekonomisk vinst

Published

2 år ago

28 mars, 2023

Tanalys

Olika omvärldsfaktorer och en föränderlig arbetsmarknad gör att det finns behov av kompetent och diversifierad arbetskraft. Det finns tydliga vinster genom att skapa ett samhälle där olikheter samt unika förmågor värdesätts. En ny rapport från EY och Prinsparets Stiftelse visar att en bättre inkludering av neurodivergenta personer på arbetsmarknaden skulle skapa en årlig samhällsekonomisk vinst på ungefär 67 miljarder per år.

Rådgivnings- och revisionsföretaget EY har tillsammans med Prinsparets Stiftelse tagit fram rapporten ”Värdet av att få vara sig själv – Vilken potential finns i en mer inkluderande skola och arbetsplats?” (bifogad pdf). Enligt rapporten är ett aktivt arbete med mångfald och inkludering en viktig faktor för att skapa hållbara organisationer, bättre ekonomisk utveckling och i många fall bidrar diversifiering till högre innovationstakt.

Det finns en outnyttjad potential bland neurodivergenta personer, vilket innefattar neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF (t.ex. ADHD, autism, Tourettes symptom, språkstörning, dyslexi). Antalet diagnosticerade ökar i samhället, samtidigt är det endast 48 procent av personer med NPF som är i arbete jämfört med 73 procent av befolkningen i övrigt. Rapporten visar att samhället inte tar vara på den diversifierade arbetskraften.

Beräkningar i rapporten visar att en bättre inkludering av neurodivergenta på arbetsmarknaden skulle kunna skapa en samhällsekonomisk vinst på 67 (± 17) miljarder kronor årligen. Summan omfattar uteblivna kostnader samt det produktionsvärde som neurodivergenta kan bidra med vid samma sysselsättningsnivå som neurotypiska. Utöver dessa monetära vinster bidrar ökad inkludering även positivt inom flera viktiga områden såsom till exempel ökat psykiskt välmående vilket inte inkluderats i den ekonomiska beräkningen.

– Vår rapport visar att det behövs större kunskap och mer fokus på inkludering så att neurodivergenta kan känna sig bekväma att berätta om sin diagnos. Att bygga skola, arbetsliv och samhälle på en premiss där olikheter ses som normen kan bidra till att individer uppnår sin fulla potential. Det finns stora styrkor med olikheter och många neurodivergenta personer besitter just de förmågor som många organisationer har stort behov av idag. En ökad inkludering och tillvaratagande av denna potential skulle göra att värde skapas för både organisationer och samhället i stort, säger Daniel Brämhagen, delägare på EY och ansvarig för Sustainability inom People Advisory Services.

Resultatet i rapporten baseras på offentlig data samt intervjuer och visar bland annat att det är vanligt att undanhålla sin diagnos under rekryteringsprocesser samt även sedan på jobbet. 88 procent av de intervjuade i rapporten väljer att inte berätta om sin diagnos för sin arbetsgivare. Varje arbetsgivare är skyldig att erbjuda anpassningar till neurodivergenta, men endast under förutsättning att arbetsgivarna är medvetna om deras behov.

– Rapporten har fått namnet ”Värdet av att vara sig själv” just för att den så tydligt påvisar det samhälleliga och individuella värdet av att skapa ett mer inkluderande samhälle. En ökad inkludering av neurodivergenta i skola och arbetsliv är en framtidsinvestering för en föränderlig värld och för de utmaningar vi som samhälle står inför. Men, det är också en framtidsinvestering i barn och ungas möjlighet att vara sig själva, och i varje människas rätt att uppnå sin fulla potential utifrån sina unika förutsättningar. säger Kim Waller, generalsekreterare för Prinsparets Stiftelse.

Rapporten Vrdet av att f vara sig sjlv

Om rapporten: Värdet av att få vara sig själv
Syftet är att bidra med kunskapsunderlag för beslutsfattare i olika led inom skola och arbetsliv, för att bättre inkludera neurodivergenta och utnyttja deras potential. Den ska också bidra till debatten kring frågor som påverkar neurodivergenta. Neurodiversitet innefattar neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) som ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörning. Neurodiversitet innefattar även diagnoser som dyslexi och dyskalkyli.

Rapporten har undersökt personer med neurodivergens och stödjande kringfunktioners upplevelse av skolgång och arbetsliv, och identifierat utmaningar och förbättringsområden. Resultatet har baserats på kvalitativ information insamlat via intervjuer samt kvantitativa analyser och utgått ifrån huvudfrågan: Vilken potential finns i en mer inkluderande skola och arbetsplats?

För mer information eller intervju med Daniel Brämhagen, kontakta:
Stina Gustafsson, PR-chef, EY i Sverige, 073-3550631, stina.gustafsson@se.ey.com

Om EY
På EY arbetar vi varje dag för att uppfylla vårt syfte ”Building a better working world” och skapa långsiktigt värde för kunder, medarbetare och samhället i stort. Med stöd av data och teknik bygger vi förtroende på finansmarknader och hjälper våra kunder att växa och utvecklas. Vi samarbetar inom våra tjänsteområden revision, redovisning, affärsrådgivning, skatt, strategi och transaktioner. Tillsammans kan vi ställa bättre frågor för att hitta nya svar på de komplexa utmaningar som världen står inför i dag.

EY syftar på den globala organisationen och kan referera till ett eller flera av medlemsföretagen inom Ernst & Young Global Limited som vart och ett är en separat juridisk enhet. Ernst & Young Global Limited, ett bolag registrerat i Storbritannien, tillhandahåller inte tjänster till kunder. Information om hur EY samlar och använder persondata och en beskrivning av vilka rättigheter individer har enligt dataskyddslagen finns på ey.com/privacy. Medlemsföretag inom EY tillhandahåller inte juridiska tjänster där det inte är förenligt med lokal lagstiftning. För mer information om vår organisation, besök gärna www.ey.com/se

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

2 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

2 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

2 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51