Connect with us

Marknadsnyheter

Starlet – ett kulturarv för tjejer

Published

on

Före internetforum och sociala medier fyllde tidningen Starlet ungefär samma funktion för tjejer: En mötesplats där det offentliga mötte det privata och där läsarna hade möjlighet att kommunicera sinsemellan. Det visar en avhandling i etnologi som utforskat den svenska tjejtidningen som gavs ut i trettio år.

Tidningen Starlet gavs ut 1966 till 1996 och har nu för första gången behandlats vetenskapligt.

Starlet riktade sig främst till flickor i 10-14-årsåldern och innehöll serier, redaktionellt material samt texter som läsarna skickade in. Tidningen talade till unga tjejer, samtidigt som dessa hade en möjlighet att kommunicera sinsemellan. Redan från start fick läsarna ett stort utrymme för att själva medverka och producera material.

– Det gjorde Starlet till ett socialt medium före 1990-talets internetboom. Läsarna beskrevs som ”redaktionsmedlemmar” av redaktörerna, säger Kristina Öhman.

I avhandlingen beskriver hon hur Starlet blev en förlängning av flickrummet. Läsarna kunde förströ sig och roa sig, men också efterfråga och erbjuda stöd. Genom tidningen kunde de vända sig till varandra med högt och lågt, glädje och problem.

Genom en diskussion om Starlet som forum, medium och objekt ger Kristina Öhman en inblick i hur tidningen fungerade som ett ”tjejligt” rum innan internet gjorde sitt intåg.

– Som undersökningsmaterial blir Starlet ett pocketformat fönster rakt in i tjejers tillvaro över fyra årtionden, säger hon.

Ett tryggt sammanhang

Avhandlingen visar att materialet i tidningen tillåter alternativa läsningar och synliggör tjejers aktörskap, som skaver mot en utbredd syn på feminint kodad populärkultur. Starlet blev ett mångfacetterat rum för olika behov, intressen och begär.

– Starlet-tidningen blev ett tryggt sammanhang där läsarna kunde handskas med tunga frågor. De kunde vara kreativa och utforska bekanta och obekanta ämnen genom såväl skrivande som läsning, och på detta sätt orientera sig i och pröva för dem nya erfarenheter, säger Kristina Öhman.

Likt andra tidningar som riktade sig mot unga tjejer kritiserades Starlet för att ha ett (hetero)romantiskt fokus, men en närläsning av materialet visar att det inte enbart producerades ett narrativ där kärleken mellan en tjej och en kille är den främsta, eller enda, vägen till lycka. Det framgår även ett fokus på gemenskapen, tjejer emellan, och på deras förmåga att tillgodose sina egna begär och behov.

Starlet blev också ett rum där det offentliga mötte det privata.

– Läsarna skrev in till denna offentliga plattform om privata ämnen, berättade om personliga erfarenheter, ville få råd om sin kropp – eller skickade hälsningar med internskämt till sina vänner.

Samtidigt syns både i tidningsmaterialet och i de intervjuer som Kristina Öhman gjort, där såväl tidigare läsare som medarbetare berättar om sina erfarenheter av Starlet, att det fanns både en skam och en lusta kopplad till tidningen och konsumtionen av den.

– Sida vid sida med begäret uttrycks skamkänslor som både redaktionen och läsarna upplevde som ett resultat av kritiken från utomstående, såsom vuxna och killar.

Än idag uttrycks starka känslor gällande Starlet – både från positivt inställda läsare och från kritiker.

– Den beskrevs ofta som trivialt dravel som man inte skulle bry sig om, men min undersökning kastar nytt ljus över denna popkulturella produkt. Jag menar att Starlet är en del av svenska tjejers kulturarv.

Avhandlingen Ett tjejligt rum. Tidningen Starlet 1966-1996 försvaras vid en disputation den 10 november klockan 13 i sal J222 på Humanisten i Göteborg.

Den ges ut på Gidlunds förlag men finns även fritt tillgänglig här: https://hdl.handle.net/2077/76014

Kontakt:
Kristina Öhman, tel: 031-786 6169, e-post: kristina.ohman@gu.se

Fakta
Vid sidan av avhandlingsarbetet driver Kristina Öhman humorkontot tidningenstarlet på Instagram. 2019 gavs boken Saxat ur Starlet ut, som innehåller drygt 120 instagraminlägg, av Egmont förlag.

Läs mer: https://www.gu.se/nyheter/doktorandens-humoristiska-sidoprojekt-pa-instagram-blev-bok

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Digitala vårdbesök räcker inte för säker bedömning av halsfluss

Published

on

By

Digitala vårdbesök räcker inte för säker bedömning av halsfluss, visar en studie från Göteborgs universitet. Pålitligheten blir inte tillräcklig och därmed ökar risken för över- eller underbehandling vid halsont.

Halsfluss är en vanlig orsak till läkarbesök och antibiotikaförskrivning i primärvården. För att avgöra om en patient behöver antibiotika använder läkare de så kallade Centorkriterierna för halsfluss. Kriterier inkluderar bland annat feber, ömma och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna samt inspektion av halsmandlar.

Hur väl dessa kriterier kan bedömas vid digitala vårdbesök jämfört med vid traditionella fysiska besök har dock varit oklart. Denna brist på vetenskaplig evidens har blivit ett växande problem i takt med att de digitala vårdbesöken blivit vanligare.

Digital vs fysisk bedömning

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Infectious Diseases, undersöks om digitala bedömningar är lika tillförlitliga som fysiska undersökningar när det gäller att avgöra om antibiotikabehandling är motiverad. I studien ingår 189 patienter som sökte vård vid vårdcentraler och jourcentraler i Västra Götalandsregionen mellan januari 2020 och oktober 2023.

Varje patient i studien genomgick två bedömningar: en digital läkarbedömning via video och en fysisk undersökning som genomfördes av en annan läkare. Resultaten visar att digitala vårdbesök inte är tillräckliga för att bedöma vissa av de viktigaste kriterierna, som inspektion av halsmandlar och undersökning av lymfkörtlar.

Digitalt inte säkert nog

En av de drivande bakom studien är Patrycja Woldan-Gradalska, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sätila vårdcentral.

– Vår studie visar att även om digitala vårdbesök är praktiska för många patienter är de inte tillräckligt pålitliga för att bedöma halsfluss. För att säkerställa en korrekt diagnos och behandling är det fortfarande viktigt att genomföra en fysisk undersökning, säger hon.

Författarna är verksamma inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och på Västra Götalandsregionens FoUUI primär och nära vård, en stödresurs för forskning, utbildning, utveckling och innovation.

Studie: Inter-rater reliability of Centor score assessments between telemedicine and in-person examinations in patients with an acute sore throat, https://doi.org/10.1080/23744235.2024.2434878

Expertkontakter:

Patrycja Woldan-Gradalska, doktorand på Göteborgs universitet och ST-läkare på Sätila vårdcentral, tel. 0765 91 06 51, e-post patrycja.woldan-gradalska@gu.se – nås hela fredagen

Pär-Daniel Sundvall, professor på Göteborgs universitet och specialistläkare på Närhälsan Sandared vårdcentral, tel. 0722 50 61 96, e-post par-daniel.sundvall@gu.se – nås under fredagen fram till 15:00

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Pressbilder: Patrycja Woldan-Gradalska (foto: Privat) och Per-Daniel Sundvall (foto: Mikael Stenberg)

Continue Reading

Marknadsnyheter

Fyrverkerier orsakar bränder och personskador – här är fem råd för ett brandsäkert nyår

Published

on

By

Varje år orsakar fyrverkerier omkring 100 bränder och resulterar i att nästan 100 personer skadas så allvarligt att de behöver sjukhusvård. Brandskyddsföreningen har därför listat ett antal grundläggande rekommendationer för att förebygga bränder under det kommande nyårsfirandet.  

Trots en positiv trend med minskande antal olyckor och bränder på nyårsafton är det fortfarande ett betydande problem. 

– Under det senaste decenniet har branschens självsanering och restriktioner haft stor effekt. Raketer med styrpinne och andra kraftiga fyrverkerier har successivt plockats bort, vilket lett till färre bränder och olyckor, säger Lars Brodin, brandskyddsexpert på Brandskyddsföreningen. 

Hans rekommendation är att följa säkerhetsanvisningarna och enbart välja godkända fyrverkeriprodukter från auktoriserade återförsäljare.  

– Prata med din handlare och be att få titta i butikens produktkatalog. Det finns över 1 000 godkända fyrverkeripjäser att välja bland, säger Lars Brodin och tillägger att flera kommuner har egna bestämmelser om var och när fyrverkerier får användas.  

– Exempelvis är fyrverkerier och svävande lyktor förbjudna inom tio kilometer från flygplatser utan tillstånd från Transportstyrelsen. Det är viktigt att kontrollera lokala regler innan man planerar fyrverkerianvändning, säger Lars Brodin. 

Fem råd inför nyårsafton: 

1. Låt aldrig minderåriga hantera fyrverkerier
Fyrverkerier bör enbart hanteras av vuxna. Idag är mer än var tredje person som skadas av fyrverkerier under 18 år, trots att det är olagligt för minderåriga att köpa eller använda fyrverkerier. 

2. Följ instruktionerna
Placera fyrverkerierna stabilt, håll säkerhetsavstånd och hantera aldrig en tänd pjäs i handen. Tänk på att hälften av de som skadas av fyrverkerier är åskådare. 

3. Undvik alkohol
Det mesta med hantering av fyrverkerier bygger på sunt förnuft men med alkoholen försvinner förnuftet. Låt en nykter person ansvara för avfyrningen. 

4. Försök aldrig tända om en fyrverkeripjäs som inte fungerat 
Vänta minst 15 minuter innan du närmar dig en pjäs som inte skjutits i väg. Lämna den inte utan att kontrollera om det finns risk för brand. 

5. Skydda balkonger
Tätbebyggda områden är särskilt utsatta, så rensa balkonger från lättantändliga föremål. 

Läs mer här: Fyrverkerier / Brandskyddsföreningen

Camilla Carlsson
Kommunikations- och marknadschef
Bradskyddsföreningen
Tel: 070-292 22 11
Mail:
camilla.carlsson@brandskyddsforeningen.se

Lars Brodin
Expert
Bradskyddsföreningen
Tel:
08-588 474 16
Mail: lars.brodin@brandskyddsforeningen.se

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar och driver opinion för ett brandsäkrare Sverige. Vi är ett ledande kunskapscentrum som ökar framtidens brandsäkerhet och minskar samhällets skadekostnader, bland annat genom besiktning, utbildningar, restvärderäddning och konceptet Heta Arbeten®. Brandskyddsföreningen arbetar fram gemensamma normer och regelverk för olika branscher och genom Insamlingsstiftelsen Brandforsk finansierar vi forskning och utveckling inom brandsäkerhetsområdet. Läs mer på www.brandskyddsforeningen.se.

Information om Brandskyddsföreningens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Landvetter erbjuder gratis parkering för hundar på nyårsafton

Published

on

By

Låt din fyrbenta vän fira ett lugnt nyår utan ljudet av smällare och raketer. Under nyårsnatten öppnar Swedavia och Göteborg Landvetter Airport upp Långtidsparkering P7 för kostnadsfri parkering för hundar och deras ägare.  

En bild som visar Hundras, utomhus, husdjur, Landfordon Automatiskt genererad beskrivning

Årets alla dagar finns Göteborg Landvetter Airport här för dem som vill ut och upptäcka världen − men det finns en dag då vissa av oss bara vill krypa så långt in under sängen som möjligt. Det handlar förstås om våra fyrbenta vänner som blir vettskrämda under nyårsnatten och behöver komma bort till en plats där inga fyrverkerier är tillåtna. Därför öppnar Swedavia upp Långtidsparkering P7 på Landvetter för kostnadsfri parkering för hundägare från klockan 20 på nyårsafton, 31 december, fram till klockan 01 på nyårsdagen, 1 januari.
 

         Redan för ett par år sedan uppmärksammande vi att det cirkulerade mycket bilar med oroliga hundägare och deras djur på och runt flygplatsen under nyårskvällen. Då föddes idén att öppna en av våra parkeringar under några timmar på nyårskvällen. Vi gjorde slag i saken redan förra året och initiativet blev mycket uppskattat. Självklart vill vi erbjuda en fristad för våra pälsklädda vänner även detta år, säger Anna Strömwall, Swedavias flygplatschef på Landvetter.
 

Så här gör du för att parkera:

         Ta en biljett vid infartsbommen.

         Bommen öppnas.

         Använd samma biljett vid utfarten och mata in den i läsaren.

         Bommen öppnas.

 

Gott nytt år önskar vi på Swedavia, Göteborg Landvetter Airport.
 

 

Swedavia – Pressavdelning010-109 01 00press@swedavia.se

Swedavia äger, driver och utvecklar 10 flygplatser i Sverige från Kiruna i norr till söder i Malmö. Vi skapar den tillgänglighet som Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten. Nöjda och trygga resenärer är grunden för Swedavias affär. Swedavia är världsledande i utvecklingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Sedan 2020 är Swedavias egen flygplatsverksamhet fossilfri vid samtliga tio flygplatser. Koncernen omsatte under 2023 cirka 5,9 miljarder kronor och har cirka 2 600 medarbetare.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.