Vattenfall Eldistribution överlåter den byggnadsminnesmärkta transformatorbyggnaden Elkyrkan till Hedemora kommunfastigheter för en symbolisk summa.

Transformatorstationen i Hedemora kallas Elkyrkan för sin arkitektoniska utformning och togs i bruk för mer än 100 år sedan för att ta emot och distribuera kraft från Älvkarleby kraftstation.

Vattenfall har ägt transformatorstationen sedan den anlades och togs i drift. Transformatorbyggnaden ritades 1916 av den framstående arkitekten Erik Hahr, Kungliga Vattenfallsstyrelsens huvudarkitekt, och är en högrest kyrkliknande byggnad i nationalromantisk stil med ett högt såväl arkitektur- som teknikhistoriskt värde. Anläggningen speglar även elproduktionens stora betydelse för Sveriges industriella utveckling under 1900-talet och byggnadsminnesförklarades 2023, en utmärkelse som skyddar byggnaden för all framtid.

Elkyrkan togs ur drift 2009 och en ny transformatoranläggning har uppförts utanför stadsbebyggelsen i Hedemora. Nu överlåter Vattenfall Eldistribution den unika kulturskatten och de angränsande byggnaderna, en tjänstebostad i klassisk dalastil och en servicebyggnad, till Hedemora kommunfastigheter AB för en symbolisk summa.

– Elkyrkan berättar om en tid som var definierande för Vattenfalls historia, och är på många sätt helt unik. Vi är stolta över att denna speciella och kulturhistoriskt värdefulla anläggning nu får leva vidare och tjäna samhället på nya sätt, säger Emmy Stiernblad, fastighetsförvaltare, Vattenfall Eldistribution.

– Att Hedemora kommunfastigheter får möjligheten att bli ägare till ett kulturminne känns stort. Vi ska ta väl hand om fastigheten och kommer förvalta kulturarvet som det faktiskt är på bästa sätt, säger Lise-Lotte Sörensen, vd för Hedemora kommunfastigheter AB.

Den del som varit bostadshus kommer att bli hyreslägenheter medan Elkyrkan och servicebyggnaden kan komma att användas till verksamhet eller vara tillgänglig för Hedemoraborna i någon form.

Taggar:

Veidekke tar återigen en topplacering i PwC:s årliga klimatanalys av Norges 100 största företag. Som ett av fyra företag minskar Veidekke både de absoluta utsläppen i linje med Parisavtalet och minskar samtidigt koldioxidintensiteten.

Veidekke är verksamt i en bransch med komplex produktion och stora materialflöden, därför betyder det mycket att vara bland Norges allra bästa på utsläppsminskning. Veidekke har uppnått en minskning av de totala utsläppen (scope 1, 2, 3) med 8 % under 2023 och 12 % i genomsnitt de senaste tre åren. På samma sätt minskas kolintensiteten med 18 % respektive 15 % under samma perioder.

– Detta gynnar både vår planet och våra kunder. I våra projekt har vi hög kompetens kring hur klimatavtrycket kan minskas och vi ser att insatserna ger resultat. Vi är också glada att det i år har skett en fördubbling av antalet företag på listan över de som har kapat sina utsläpp tillräckligt, säger hållbarhetsdirektör Catharina Bjerke på Veidekke.

Även om 18 av Norges 100 största företag har lyckats minska utsläppen i linje med Parisavtalet har endast fyra minskat både absoluta utsläpp och koldioxidutsläpp. Kravet för att rankas som ett av de bästa företagen i undersökningen är en genomsnittlig utsläppsminskning på 7 % årligen under de senaste tre åren.

– Vi är stolta över att vara bland de främsta i landet, men samtidigt har vi fortfarande stora utmaningar framför oss. Vårt mål är att halvera utsläppen i hela värdekedjan till 2030 och vidare mot netto noll år 2045. Veidekkes mål har verifierats av Science Based Targets Initiative, säger Catharina Bjerke avslutningsvis.
 
Klimatindex 2024 har utarbetats av revisions- och rådgivningsföretaget PwC och lyfter fram Norges 100 största företag och deras omställning för att motverka klimatförändringarna. Rapporten publiceras årligen och ger en unik och heltäckande bild av hur de största aktörerna i näringslivet arbetar för att minska sitt klimatavtryck.

Läs här om Veidekkes arbete med klimat och miljö. Läs här om PwC:s Klimatindex 2024.

För mer information kontakta:
Hållbarhetschef Catharina Bjerke, tel. +47 400 11 410, catharina.bjerke@veidekke.no

Veidekke är en av Skandinaviens ledande entreprenörer och utför alla sorters bygg- och anläggningsuppdrag. Involvering och lokalkunskap kännetecknar verksamheten. Koncernen omsätter ca 43 miljarder NOK och hälften av de ca 8000 medarbetarna äger aktier i verksamheten. Veidekke är noterat på Oslobörs och har sedan starten 1936 alltid gått med vinst.

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen lagt fram förslag om mer pengar till Statens skolinspektion. Regeringen har också fattat beslut om förordningsändringar för att stoppa utbetalningar av statsbidrag till utbildning där Skolinspektionen har konstaterat brister. Syftet är att höja kvaliteten i den kommunala vuxenutbildningen. 

Det finns i dag allvarliga kvalitetsbrister inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Utbildningsformen har ett komplext system där många aktörer ingår och flexibiliteten är långtgående, vilket gör det svårt att skapa en överblick och helhetssyn i systemet.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen därför en höjning av Skolinspektionens förvaltningsanslag med 7 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 10 miljoner kronor för 2026 och 12 miljoner kronor från och med 2027. Syftet är att stärka myndighetens kapacitet att prioritera, utveckla och utöka sin granskning av komvux, och bidra till stärkt kvalitet.

– Eleverna inom komvux har rätt att förvänta sig en kvalitativ yrkesutbildning. Med detta förslag kommer Skolinspektionen få större möjligheter att verka för god kvalitet i vuxenutbildningen. Att vuxenutbildningen är välfungerande, likvärdig och av hög kvalitet är viktigt för att trygga den nationella kompetensförsörjningen nu och framåt, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

Författningsändringar för att stoppa utbetalningar till bristfällig utbildning

Regeringen ändrar också i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Ändringarna innebär bland annat att statsbidrag inte får lämnas för utbildning, om Skolinspektionen konstaterat att det finns brister som är så pass allvarliga att eleverna riskerar att inte kunna nå målen för utbildningen. Författningsändringarna syftar till att tydliggöra huvudmannens ansvar, oavsett om utbildningen drivs i egen regi eller är upphandlad, genom att det får konsekvenser när kommunen brister i ansvaret.

– Det är självklart för regeringen att bristfälliga utbildningar inte ska kunna få statsbidrag. Nu förtydligar vi det genom att införa villkor som gör att det får ekonomiska konsekvenser om huvudmännen brister i sitt ansvar. Vi ser även att detta kan leda till en mer kvalitetsinriktad kravställning och uppföljning av utbildningen från kommunens sida. Så höjer vi kvaliteten i komvux och säkrar kompetensförsörjningen, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

Förslaget i budgetpropositionen, och förordningsändringarna, är en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Kontakt

Alexandra Örenmark, pressekreterare hos Johan Pehrson, 076-117 29 48, alexandra.orenmark@regeringskansliet.se