Behovet av professionell tolkning inom vårdsektorn är stort och fyller också en viktig roll för integrationen i samhället menar 75 procent av kommunernas integrationsstrateger enligt en undersökning Transvoice genomfört. Tolkhjälp säkerställer att nyanlända får den information och det stöd de behöver för att bli aktiva och självständiga medlemmar i samhället och för att möta dessa behov är det viktigt att förstå när distanstolkning eller tolkning på plats är mest lämplig.

Situationerna när tolkhjälp behövs är många och varierande. Från att tolkar bistår nyanlända till att få bättre tillgång till vardagliga samhällstjänster till att eliminera missförstånd och konflikter som kan uppstå på grund av språksvårigheter i vård och omsorg.

Distanstolkning är ett värdefullt verktyg för vårdgivare, särskilt när det gäller att snabbt få tillgång till kvalificerade tolkar, oavsett tid på dygnet. Detta är avgörande i akuta situationer där varje minut räknas och där snabb respons kan vara livsviktig. Fördelarna med distanstolkning inkluderar också möjligheten att få tillgång till specialiserade tolkar med expertkunskaper inom medicinsk terminologi, även om de inte finns tillgängliga lokalt.

– Som tolk är det fantastiskt att kunna hjälpa patienter och vårdpersonal snabbt, oavsett var jag befinner mig, säger Rania Karabachi, tolk hos Transvoice. Distanstolkning ger oss möjlighet att stödja vården i realtid och tillhandahålla specialiserad kompetens när det behövs som mest, vilket kan göra stor skillnad i en akut situation.

Utöver den ökade tillgängligheten och den specialiserade kompetensen, bidrar distanstolkning också till minskade kostnader och miljöpåverkan genom att eliminera behovet av resor. Detta gör det lättare att få tillgång till kvalificerade tolkar på kort varsel och i olika delar av landet, vilket i sin tur förbättrar vårdtillgången och effektiviteten.

– Distanstolkning är ett kostnadseffektivt alternativ som gör det möjligt att leverera högkvalitativa språktjänster till vården, oavsett geografisk plats, säger Jonas Ahlstedt, vd för Transvoice. Men det finns situationer där en tolk på plats är nödvändig för att säkerställa bästa möjliga vård.

Vid känslomässigt laddade eller komplexa samtal, som vid diagnos av allvarliga sjukdomar, kan en tolk på plats bidra till en mer empatisk och exakt kommunikation. Den fysiska närvaron är också viktig i särskilda vårdmiljöer, såsom operationssalar, där direkt kommunikation mellan vårdteamet och patienten är avgörande. I dessa situationer kan den närvarande tolken också bättre uppfatta och förmedla nyanser i patientens kroppsspråk och känslor.

– Att vara närvarande fysiskt som tolk kan göra en stor skillnad i att förstå och förmedla nyanser i en patients uttryck och kroppsspråk, förklarar Rania Karabachi. Det är inte alltid orden som är viktigast, utan hur de sägs.

Att välja rätt typ av tolkning är avgörande för att säkerställa en bra vårdupplevelse och effektiv kommunikation. Både distanstolkning och tolkning på plats har sina specifika fördelar, och beslutet bör baseras på den aktuella situationens krav och komplexitet.

Nedan finns en sammanfattning av för- och nackdelar med distans- och på-plats-tolkar:

FÖRDELAR

NACKDELAR

För mer information:

Jonas Ahlstedt | vd Transvoice | jonas.ahlstedt@transvoice.se | 070-798 25 00

Om Transvoice:

Transvoice är ett ledande språktjänstföretag på den svenska marknaden. Bolaget har 140 anställda och omsätter 320 miljoner kronor. Transvoice förmedlar och administrerar tusentals tolk- och språktjänster per dag, till stat, kommun, myndigheter, förvaltningar samt privata företag och organisationer i hela Sverige. I Transvoice nätverk ingår ca 6000 tolkar och översättare, som representerar 206 olika språk och dialekter.

EU-kommissionen och EU:s medlemsstater har godkänt Sveriges ansökan om att bli friförklarat från afrikansk svinpest efter förra årets utbrott. När beslutet har trätt i kraft kommer de sista restriktionerna att hävas.

– Tack vare snabbt agerande och gott samarbete där många bidragit såsom myndigheter, jägare och allmänheten har bekämpningsarbetet varit mycket framgångsrikt och det är viktigt att vi tar tillvara de lärdomar utbrottet gett oss. Det är glädjande att Sverige nu är fritt från sjukdomen, dels för de boende i området, dels för de företag som drabbats på olika sätt. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla inblandade, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Under hösten 2023 konstaterades afrikansk svinpest i Sverige. Det är en allvarlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar. En smittad zon upprättades kort därefter vid Fagersta och Norberg. Jordbruksverket har sedan dess, tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt och andra aktörer, arbetat intensivt med smittspårning och bekämpning. Arbetet resulterade i en rekordsnabb tid från utbrott till ansökan om friförklaring. 

Från regeringens håll har man fattat de beslut som krävts samt tillfört resurser för Jordbruksverkets smittbekämpning. I oktober 2023 beslutade regeringen om ett uppdrag till Trafikverket att hjälpa Jordbruksverket med uppförande av stängsel i syfte att minska risken för spridning av afrikansk svinpest.

Regeringen beslutade också om att tillföra 7 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2024 som stöd till kommuner och drabbade i civilsamhället i kommuner direkt drabbade av utbrottet av afrikansk svinpest. 

Utbrottet har medfört omfattande konsekvenser för aktörer i den smittade zonen där restriktionerna nu snart kan hävas helt. 

I juni 2024 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att utreda konsekvenserna för näringslivet i Fagersta och Norberg till följd av utbrottet av afrikansk svinpest 2023 samt analysera hur gällande ersättningsregler har tillämpats. Uppdraget ska redovisas 31 december 2024.

Presskontakt
Mattias Svensson
Pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-110 51 67
mattias.svensson@regeringskansliet.se

Sabina Jansson Bernhardsson
Pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-029 10 12
sabina.jansson.bernhardsson@regeringskansliet.se

Kulturministrar från Norden, det samiska litteraturundret, läslistor och Sveriges nya läsambassadör avslöjas. Under de fördjupade samtalspunkterna i vår monter finns det tillfälle att ställa frågor till Kulturrådets medarbetare.

Enligt Kulturanalys Norden nyutkomna “policy brief” varierar de statligt finansierade lässatsningarna i de nordiska länderna och i flera länder finns det nationella strategier. Det sker samarbeten mellan kultur- och utbildningspolitiken och mellan exempelvis bibliotek och skola. Detta och ytterligare forskning om hur vi får barn och unga i Norden att läsa mer är utgångspunkten för samtalet Läsning så in i Norden! mellan Parisa Liljestrand, kulturminister, Lotta Edholm, skolminister, Lubna Jaffery kulturminister i Norge och Sari Multala, vetenskaps- och kulturminister i Finland.

Skolverket och Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att ta fram läslistor till skolan. På Bokmässan reder vi ut om det är lösningen på läskrisen. Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, Olle Nordberg, lektor i litteraturvetenskap och Katarina Henriksson, lärare, samtalar tillsammans med Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriets generalsekreterare och ledamot i Läsrådet. 

I juni 2023 lämnade sannings- och försoningskommissionen i Norge sin rapport till Stortinget. På vilket sätt skiljer sig den norska sannings- och försoningskommissionen från det arbete som görs i Sverige. Vilka likheter och skillnader finns det mellan länderna i satsningar på den samiska kulturen? Kristin Danielsen, direktör för Kulturdirektoratet i Norge samtalar med Kajsa Ravin, generaldirektör för Kulturrådet.

På torsdag 26 september tackar Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin av Nioosha Shams för sina två år som läsambassadör och avslöjar vem som tar över stafettpinnen.

I år fyller Bokmässan 40 år – och även Kulturrådet har anledning att fira. Kulturrådet fyller 50 år, Barn- och ungdomsbokskatalogen fyller 25 år och Bokstart och Kreativa Europa fyller 10 år. Det firar vi i vår monter där vi också har aktiviteter för både branschen och barnfamiljerna under mässans alla dagar.

Läsning så in i Norden!
Torsdag 26 september, klockan 11.00–12.00. Sal G3

Läslistor till hela landet – lösning på läskrisen?
Fredag 27 september, klockan 10.00-10.45 Sal F1

Hur bidrar vi till försoning i Sverige och Norge?
Torsdag 26 september, klockan 16.30-16.50, yttrandefrihetsscenen

Möt Sveriges nya läsambassadör
Torsdag 26 september, klockan 14.30-14.50, biblioteksscenen

Kulturrådets monter hittar du i C-hallen: C02:39.

Läs mer om Kulturrådets närvaro på Bokmässan
Ministermöte, samiska litteraturunder och en ny läsambassadör
Statliga insatser för ökad läsning och läslust hos barn och unga i Norden

Ytterligare information
Erik Belin
Kommunikatör
08 519 265 14
erik.belin@kulturradet.se

Helene Oljons
Pressansvarig
08 519 264 25
helene.oljons@kulturradet.se