I en debattartikel i Svenska Dagbladet 24/1 framför Bengt Ekenstierna och Sten Lindgren kritik mot införandet av effekttariffer. Kritiken bygger dock på flera missuppfattningar eller feltolkningar som vi vill reda ut.

Effekttariffer införs inte för att öka elnätsbolagens intäkter utan för att skapa en mer rättvis prissättning och ett elnät som används mer effektivt. Reformen kommer från myndigheten Energimarknadsinspektionen och syftet är att med prissignaler främja beteenden där kunderna sprider ut sin elanvändning och således använder el på ett sätt som inte överbelastar elsystemet.  Ett 20-tal elnätsföretag har redan infört prismodellen och samtliga elnätsföretag ska ha gjort det senast 1 januari 2027.

Införandet av effekttariffer är en reform som successivt kommer att omfatta alla husägare i Sverige. Det är viktigt att elnätskunderna förstår hur abonnemangssystemet ska fungera så att de kan planera sin elkonsumtion på ett sätt som passar dem. Därför är det olyckligt när reformen misstolkas eller misstänkliggörs i debatten.

I en replik i SvD 24/1 ”Effekttariffer är rättvisat och nödvändigt”, bemöter vi de påståenden som Bengt Ekenstierna och Sten Lindgren ger uttryck för i sin artikel.

1. Den största och mest allvarliga missuppfattningen
Ekenstierna och Lindgren påstår att elnätsföretagen genomför förändringen för att tjäna mer pengar. Det stämmer helt enkelt inte. När effekttariffer införs sänks andra avgifter och totalkostnaden förblir densamma. Som tidigare Eon-anställd känner sannolikt Bengt Ekenstierna till att Energimarknadsinspektionen reglerar elnätsbolagens intäkter och att bolagen inte kan ta ut mer betalt än vad som är tillåtet.

2. Elnät är byggt för varierad användning
Skribenterna menar att elnätskunderna redan har betalat för sin kapacitet genom huvudsäkringen, men så är det inte. Elnätet är byggt för att hantera varierande förbrukning, inte för att alla ska kunna använda sin fulla kapacitet samtidigt. Om alla använde el till maxkapacitet hela tiden skulle elnätet behöva vara flera gånger större. Det hade lett till betydligt högre avgifter för alla. Idag belastar vissa kunder nätet betydligt mer än andra, men med effekttariffer fördelas kostnaderna mer rättvist så att den som nyttjar nätet mycket betalar för sig och den som minskar sina effekttoppar får det billigare. På så vis skapas ett mer hållbart elsystem – utan att elnätsbolagen får ökade intäkter.

3. Elnätsavgifterna har hållits nere
Ekenstierna och Lindgren påstår att elnätsavgifterna ökat kraftigt under senare år. Det stämmer att vissa företag gjort större prishöjningar, men det stämmer inte för Ellevio. Enligt den årliga Nils Holgersson-rapporten ligger Ellevios avgifter under genomsnittet i landet. De senaste tio åren har prisutvecklingen för Ellevios kunder varit lägre än KPI. Samtidigt står vi inför en omfattande elektrifiering av samhället, vilket ställer högre krav på elnätet. För att möta behoven i ett samhälle som kommer att behöva dubbelt så mycket el år 2045 jämfört med idag, kan vi inte ha ett elnät som är dimensionerat för behoven på 70-talet. Vi måste bygga ut elnäten, men vi måste också använda elen mer effektivt – till exempel genom att sprida ut elanvändningen.

4. Effekttariffer har redan visat resultat
Erfarenheter från Ellevios pilotprojekt med 2 000 hushåll visar att effekttoppar kan minskas med cirka 3 procent, vilket bidrar till ett mer stabilt och hållbart elnät. Analyser visar att de flesta kunder kommer att få en oförändrad kostnad, medan vissa får en ökning och andra en sänkning. Denna fördelning visar att systemet är rättvist och speglar faktiska användningsmönster.

5. Effekttariffer är tidsanpassade
Påståendet att Ellevio tar ut effekttariffen dygnet runt är inte sant. Mellan kl. 22 och 06 räknas bara halva effekttoppen, vilket uppmuntrar kunder att flytta sin förbrukning till natten. Effekttariffen syftar till att styra elanvändningen till tider när belastningen är lägre, vilket minskar behovet av kostsamma nätförstärkningar.

6. Smart laddning för elbilar
Påståendet att elbilsägare hos Ellevio kan behöva betala upp till 4700 kronor mer per år är kraftigt överdrivet och missvisande. En mer rimlig uppskattning är att kostnaden kan öka med cirka 40–80 kronor per månad förutsatt att man planerar sin laddning till natten, beroende på vilken effekt man laddar med och hur kundens elanvändning ser ut i stort.

Redan idag laddar de flesta elbilsägare sin bil nattetid när belastningen på elnätet alltså är lägre. Om man laddar under dessa tider halveras effekttoppen, vilket innebär att den inte behöver räknas bland månadens tre högsta effekttoppar. I sådana fall påverkar den inte månadskostnaden alls av elbilsladdningen. För de som laddar med högre effekt även nattetid kan ökningen bli något större, men det handlar då om en månadsökning på 40–80 kronor beroende på hur kundens förbrukning ser ut i stort.

7. Tydlig kommunikation med kunderna
Vi informerar kunderna genom brev, mejl, webbplats och en app som hjälper dem att följa sin elanvändning. Vi förstår att detta är nytt och arbetar aktivt för att göra det enklare att förstå. Effekttariffer är en rättvis och nödvändig åtgärd för att skapa ett hållbart elsystem. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen med våra kunder och gör vårt bästa för att skapa förståelse.

David Bjurhall, chef för pris- och regleringsfrågor på Ellevio