Connect with us

Marknadsnyheter

Årskrönika: Läget på elmarknaden 2017

Published

on

on, jan 17, 2018 15:15 CET

Vi har ett händelserikt år bakom oss, med bland annat förändringar i energiskatten, höjt solinvesteringsstöd och rekord i vindkraft. Här är en sammanställning av det viktigaste från energiåret 2017. 

Januari – väderfenomen höjde elpriset

Året inleddes med sjunkande elpriser på grund av det milda vädret – både det rörliga spotpriset och det fasta terminspriset. Men under månadens sista vecka drog en kalluftspool in över norden, med kraftigt sänkta temperaturer och därmed höjda elpriser som följd.

Februari – bottennotering för certifikaten

Den kyliga väderleken fortsatte hålla elpriserna uppe i februari. Spotpriserna steg under månaden med 73 procent jämfört med samma månad året innan.

Priset på elcertifikat föll markant och nådde en bottennotering i mitten av februari. Men i slutet av månaden återhämtade sig priset och handlades för över 30 kronor mer än under bottennoteringen. Elcertifikatmarknaden präglas fortfarande av en risk för överutbyggnad och politisk osäkerhet om vad som ska hända efter 2020 då systemet förväntas vara färdigbyggt.

Mars – Nytt svenskt rekord

Spotpriset i mars sjönk med åtta procent jämfört med februari. Det sjunkande elpriset berodde på månadens mildare väder som gjorde att efterfrågan minskade.

Jämfört med mars 2016 låg spotpriset för mars 2017 dock 43 procent högre. Anledningen var dels den sämre hydrologiska situationen och dels ett betydligt högre kolpris än föregående år.

I mars slogs även det svenska vindkraftsrekordet då produktionen för första gången översteg 17 TWh över en rullande tolvmånadersperiod. Det tidigare rekordet sattes 2015, då produktionen kom upp till 16,6 TWh.

April – Underskott i magasinen

Under april föll både spot- och terminspriset samtidigt som elpriserna låg på en högre nivå än normalt för perioden. Anledningen var det kalla och torra vädret som innebar att den hydrologiska situationen försämrades ytterligare under månaden.

Vädret ledde också till att det hydrologiska underskottet, alltså volymen av vatten i magasinen, markvatten och snö, försämrades i april och låg på ett underskott över 10 TWh.

Maj – Stor oro och låg efterfrågan

I maj ökade spotpriset på grund av kallt väder och hög elkonsumtion. Terminspriserna däremot, sjönk något i början av månaden för att sedan stiga igen.

Priset på elcertifikat låg under månaden återigen under 60 kronor. Det sjunkande priset berodde på en låg säsongsmässig efterfrågan och en oro över att överskottet på elcertifikat kommer öka kraftigt på 2020-talet vilket kan få priserna att rasa.

Juni – Kvothöjning och reaktornedstängning 

Sommarens varmare temperaturer innebar minskad elkonsumtion som i sin tur resulterade i något lägre elpriser. Spotpriset i juni sjönk med sju procent jämfört med föregående månad, och 15 procent jämfört med juni 2016. Trots det var priset ovanligt högt för perioden.

Regeringen tog under månaden beslut om att höja kvoterna. Det hade ingen märkbar påverkan på certifikatpriserna, även om en högre kvotplikt och ett fallande överskott av elcertifikat bör medföra högre priser de närmaste åren.

Under juni stängdes också reaktor 1 i Oskarshamns kärnkraftverk ner permanent, tio dagar tidigare än planerat. Under sina 45 år i drift producerade reaktorn producerade 110 TWh el.

Juli – högsta elpriset i juli på tio år

Elmarknaden i juli var minst sagt motsägelsefull jämfört med tidigare år. Trots sommartider då priserna normalt ligger på låga nivåer gick priserna i juli åt motsatt håll och terminspriserna steg rejält.

Efter prisnedgången på elcertifikaten i juni, lade sig priset i juli på en stabil nivå. Spotpriset per elcertifikat hamnade strax över 60 kr att jämföra med genomsnittspriset på 52,50 kr under juni.

Augusti – semesterslut och försenad Sydvästlänk

Både spot-och terminspriserna ökade under augusti månad. Högre elförbrukning efter industrisemestern, begränsad överföringskapacitet, högt kolpris och låg tillgänglighet av kärnkraft var de stora anledningarna.

Under månaden kom besked om ytterligare försening i färdigställandet av Sydvästlänken, en likströmsförbindelse som ska gå mellan Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne.

När Sydvästlänken är färdig ska kabeln öka överföringskapaciteten mellan tre av Sveriges elprisområden med 25 procent. Genom förbindelsen kommer det bli möjligt att exportera mer vatten-och kärnkraft söderut, vilket minskar prisskillnaderna mellan elprisområdena.

September – energiskatteförändringar och höjt solinvesteringsstöd

September bjöd på högre spotpris och sänkta terminspriser, främst på grund av det kalla och blöta vädret.

En annan nyhet var beskedet om att energiskatten efter årsskiftet kommer flytta från elleverantörer till nätägarbolagen. Det innebär att elpriset per kWh numera sänks med beloppet som motsvarar energiskatten. Samtidigt höjs nätkostnaden med samma belopp. Den totala elkostnaden för elkunder påverkas därmed inte.

Till sist beslutade regeringen i september att investeringsstödet för installering av solceller höjs från och med 1 januari 2018, från 390 miljoner kronor till 915 miljoner kronor per år.

Oktober – Nytt finskt vindkraftrekord

I oktober sjönk det rörligt spotpriset medan priserna på terminsmarknaden varierade kraftigt.

Det syntes även stora svängningar på elcertifikatmarknaden. Under en period på fyra veckor steg priset kraftigt från 60 kr till 80 kr per certifikat, men föll sedan tillbaka något vilket är normalt efter en så kraftig uppgång.

En annan rolig nyhet var att Finlands vindkraftsproduktion slog rekord i oktober.

November – vinterpriser och ny vindkraftpark

Novembers elmarknad bjöd på stigande spotpriser medan priserna på terminskontrakten varierade.

Priset på utsläppsrätter ökade på grund av att EU kom överens om att införa en marknadsstabilitetsreserv för att minska överutbud av utsläppsrätter på marknaden.

Till sist kom ett besked om att den nya svenska vindkraftparken Markbygden efter färdigställande i slutet av 2019 kommer ge 650 MW vindkraft och därmed öka landets produktion med 12 procent.

December – Regnet pressade priserna

December var både milt och regnigt, vilket pressade ner priserna något både på spot- och terminsmarknaden.

Priset på utsläppsrätter ökade med anledning av låga auktionsvolymer. Men handeln av utsläppsrätter förväntas öka framöver vilket troligen kommer resultera i sjunkande priser.

/Mikael Söderman 
Sverigechef, Nordic Green Energy 
076-647 99 04, mikael.soderman@nordicgreen.se

Nordic Green Energy är Sveriges äldsta gröna elbolag och är idag Nordens ledande leverantör av el från sol, vind och vatten till hushåll, företag och offentlig sektor. Företaget finns representerat i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Peter Kullgren besöker Småland

Published

on

By

Under helgen 25–26 maj besöker landsbygdsminister Peter Kullgren Småland för att bland annat göra studiebesök och delta i en bygdegårdsträff.

Under lördagen kommer landsbygdsministern att besöka Skullaryd Älgpark i Eksjö för att delta i en bygdegårdsträff med två av Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupper. Dagen avslutas med ett studiebesök på Sands Maskinstation.

Under söndagen gör landsbygdsministern ett gårdsbesök samt deltar på Jordägareförbundets årsmöte i Växjö.

Presskontakt
Frida Bramstedt
Politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren
076-267 34 14
frida.bramstedt@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.