Connect with us

Marknadsnyheter

Karta över hjärnans blodkärl ger nya ledtrådar om hjärnsjukdomar

Published

on

on, feb 14, 2018 19:00 CET

Trots att sjukdomar i hjärnans blodkärl hör till de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden är kunskapen om dessa blodkärl begränsad. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet i tidskriften Nature en detaljerad molekylär kartläggning av cellerna som bygger upp hjärnans blodkärl och den livsviktiga blod-hjärnbarriären. Kartan ger ny kunskap om cellernas och barriärens funktioner och ledtrådar till vilka celltyper som är inblandade vid olika sjukdomstillstånd.

Blodkärlssystemet i hjärnan är precis som på andra ställen i kroppen uppbyggt av artärer, vener och tunna mellanliggande kärl, kapillärer, genom vilka det huvudsakliga utbytet av syre, näring och avfallsprodukter sker. Men hjärnans blodkärl skiljer sig från alla andra i ett viktigt avseende – den så kallade blod-hjärnbarriären – som strikt begränsar vilka substanser som kan passera blodkärlsväggen. Denna barriär skyddar hjärnan från potentiellt giftiga produkter och möjliggör selektiv passage av det som hjärnan behöver för sin uppbyggnad och funktion.

– Det framstår allt tydligare att en frisk blod-hjärnbarriär är en förutsättning för en fungerande hjärna och att dysfunktion i denna barriär är en del av många sjukdomar i hjärnan. Uppbyggnaden av blod-hjärnbarriären har varit ofullständigt känd, därför behövs en detaljerad kartläggning av hjärnans blodkärl och deras barriärfunktioner, säger Christer Betsholtz, professor vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som lett studien.

Med en relativt ny teknik kallad encells-RNA-sekvensering har forskarna tagit fram en cellulär och molekylär karta av hjärnans blodkärl hos möss. Blodkärlen bröts isär i enstaka celler som sedan, en och en, kartlades avseende sitt genuttrycksmönster och jämfördes med varandra. Den grundläggande celltypen liksom eventuella gradvisa specialiseringar kunde sedan fastställas för varje cell. Slutligen matchades den molekylära kartan mot den anatomiska verkligheten i vävnadsanalyser med hjälp av specifika markörer.

– För första gången har vi nu i detalj kunnat visa hur blod-hjärnbarriären skiljer sig åt mellan de olika typerna av blodkärl i hjärnan, säger studiens försteförfattare Michael Vanlandewijck, forskarassistent vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet samt föreståndare för enheten för encellsanalys på Karolinska Institutets och AstraZenecas gemensamma centrum för kardiometabol forskning (ICMC).

Blod-hjärnbarriären har hittills ansetts vara uppbyggd av specialiserade endotelceller i blodkärlen. Den nya studien visar emellertid att flera andra celltyper sannolikt är inblandade i upprätthållandet av blod-hjärnbarriären, bland annat pericyter i kapillärväggen. Dessutom kunde forskarna slå fast den molekylära identiteten hos ytterligare en celltyp i blodkärlsväggen, en slags bindvävscell som ligger i ett smalt utrymme strax utanför blodkärlen i hjärnan.

­­– Detta utrymme har föreslagits fungera som hjärnans lymfsystem så det blir nu oerhört intressant att studera dessa celler vidare med hjälp av de markörer som vi har hittat, säger Michael Vanlandewijck.

Genom kartläggningen kan en rad olika gener med känd eller förmodad funktion vid olika hjärnsjukdomar nu knytas till specifika celltyper i hjärnans blodkärl.

– Redan nu har vi resultat som pekar på att betydligt fler celltyper än vi tidigare anat är inblandade i neurovaskulära sjukdomar såsom alzheimer och hjärntumörer. Vi har nu möjlighet att gå vidare och studera detta systematiskt vid olika sjukdomstillstånd med samma typ av analyser som vi har använt här, säger Christer Betsholtz.

Studien har gjorts i samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet samt i Frankrike, Finland, Schweiz, Japan och Kina. Forskningen finansierades av AstraZeneca, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC), Leducq Foundation, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Hjärnfonden, Swiss National Science Foundation och Synapsis Foundation.

Publikation: ”A molecular atlas of cell types and zonation in the brain vasculature. Michael Vanlandewijck, Liqun He, Maarja Andaloussi Mäe, Johanna Andrae, Koji Ando, Francesca Del Gaudio, Khayrun Nahar, Thibaud Lebouvier, Bàrbara Laviña, Leonor Gouveia, Ying Sun, Elisabeth Raschperger, Markus Räsänen, Yvette Zarb, Naoki Mochizuki, Annika Keller, Urban Lendahl, Christer Betsholtz. Nature, online 14 februari 2018. DOI: 10.1038/nature25739.

För mer information, kontakta:
Christer Betsholtz, professor
Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet
Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet
Tel: 070-979 66 90
E-post: christer.betsholtz@ki.se

Michael Vanlandewijck, forskarassistent
Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet
Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet
Tel: 076-200 88 81
E-post: michael.vanlandewijck@igp.uu.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Punktskriftens dag den 4 januari

Published

on

By

Den fjärde januari varje år infaller Punktskriftens dag, och år 2025 fyller dessutom punktskriften 200 år. Sedan 1825 har det taktila skriftspråket gett personer med synnedsättning möjlighet att ta till sig text och uttrycka sig skriftligt på ett jämlikt sätt.

Mycket lite visste Louis Braille om dagens tekniska möjligheter när han lade grunderna till det som är dagens punktskrift. Men trots alla möjligheter som ny teknik har öppnat upp för personer med synnedsättning så är punktskriften minst lika viktig idag.

– Vi ser att det finns många som skulle behöva punktskrift som inte använder det idag. Det beror på att för få unga lär sig det som en naturlig del i skolan, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.

Cecilia Ekstrand, sakkunnig inom barns punktskrift på Synskadades Riksförbund, möter i sitt arbete både ungdomar som använder punkskrift och som inte gör det. Hon ser att de som är duktiga på punktskrift i större utsträckning läser vidare efter gymnasiet. 

– Det är så avgörande för framtiden. Både för hur det går i skolan och för framtida möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Man måste ha den konkreta punktskriften för att kunna tillgodogöra sig hela sin utbildning och all ny teknik, säger hon.

Många tror att talböcker, datorer och smarta mobiler med skärmläsarprogram gör att punktskriften har spelat ut sin roll. Men att endast använda uppläst text gör att viktig kunskap, som att lära sig stavning, går om intet. Matematik och språkstudier är svårare för den som inte kan punkskrift.

– Vi har en massa ord i svenskan som låter likadana när vi får dem upplästa för oss, men i skrift ser man olikheterna. Det gör att synskadade genom punktskriften kan få en större förståelse för sin omvärld och därigenom vara en del av den, säger Cecilia Ekstrand.

Idag är punktskriften inte en del av skollagen, vilket Synskadades Riksförbund aktivt arbetar för att förändra.

Läs mer om Synskadades Riksförbunds krav för att säkra tillgången till punktskrift i vårt informationsmaterial ”Tio punkter om punktskrift” (via denna länk).

Kort historik: Louis Braille föddes nära Paris år 1809 och blev blind genom en olycka i faderns sadelmakeri när han var tre år. Han gick i en skola för blinda och lärde sig läsa det latinska alfabetet genom ett system med upphöjda bokstäver, som han upplevde som svårt att använda. Med tiden blev han själv lärare för blinda och utarbetade dagens punktskrift. Den så kallade ”Brailleskriften”, som punktskriften också kallas, spreds över världen och nådde så småningom Sverige.

Kontakt: 

Niklas Mattson, förbundsordförande SRF

niklas.mattsson@srf.nu, 070-318 36 90

Cecilia Ekstrand, sakkunnig inom barns punktskrift, SRF

cecilia.ekstrand@srf.nu, 076-539 91 19

Continue Reading

Marknadsnyheter

AIK Fotboll skriver kontrakt med Matilda Plan

Published

on

By

AIK Fotboll är överens med den 26-åriga försvararen, Matilda Plan, om ett avtal som sträcker sig till och med den 31 december 2026. Matilda har en gedigen erfarenhet i OBOS Damallsvenskan då hon hittills har hunnit med att spela 155 matcher i Sveriges högstaliga.

Det är med stor glädje vi kan presentera Matilda som AIK-spelare. Det är en spelare som inte lägger några fingrar emellan i försvarsspelet men samtidigt är duktig med bollen och som utgör ett hot på offensiva fasta situationer. Hon kommer tillföra en ny dimension till laget och både konkurrensutsätta samt komplettera den backlinjen vi har till förfogande idag, säger damlagets sportchef Zinar Spindari.

Jag är taggad på att dra i gång. AIK avslutade säsongen starkt och jag hoppas kunna hjälpa laget bygga vidare på det och ta nästa kliv både individuellt och med laget, säger Matilda Plan.

För en längre faktapresentation av Matilda Plan, se det bifogade materialet i detta pressmeddelande.

För mer information, kontakta:
Zinar Spindari, sportchef (dam) AIK Fotboll
E-post: zinar.spindari@aikfotboll.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

William Hofvander till AIK Fotboll

Published

on

By

AIK Fotboll är överens med den 21-årige forwarden William Hofvander om ett avtal som sträcker sig fram till och med säsongen 2026. William kommer senast från Umeå FC där han med sina 15 mål och sju målgivande passningar under säsongen 2024 var en starkt bidragande faktor till att UFC tog klivet upp till Superettan.

– William kommer från en imponerande säsong i Umeå FC och har bevisat efter flytten dit att han vuxit som fotbollsspelare. Han har en forward som både har en fin fysik, samt målegenskaper som vi ser fram emot att vidareutveckla i vår miljö, säger herrlagets sportchef Thomas Berntsen.

– Det känns obeskrivligt. När jag fick höra att AIK var intresserade var det inget snack om saken. Jag ser det här som en bra utmaning och jag är väldigt taggad på att dra i gång, säger William Hofvander.

För en längre faktapresentation av William Hofvander, se det bifogade materialet i detta pressmeddelande.

För mer information, kontakta:
Thomas Berntsen, Sportchef (herr) AIK Fotboll
Telefon: 08 – 735 96 50
E-post: thomas.berntsen@aikfotboll.se

Om AIK Fotboll AB AIK Fotboll AB bedriver AIK Fotbollsförenings elitfotbollsverksamhet genom ett herrlag, damlag samt ett juniorlag för herrar. 2024 spelar herrlaget i Allsvenskan, damlaget i OBOS Damallsvenskan och juniorlaget, som utgör en viktig rekryteringsgrund för framtida spelare, spelar i P19 Allsvenskan. AIK Fotboll AB är noterat på NGM Nordic Growth Market Stockholm. För ytterligare information kring AIK Fotboll besök www.aikfotboll.se.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.