Connect with us

Marknadsnyheter

Sveriges Bostadsrättsrapport visar: Allt fler positiva till andrahandsuthyrning

Published

on

Det är hög tid att planera sommaren och för många svenskar ger möjligheten att hyra ut sitt boende under semestern ett efterlängtat tillskott till ekonomin. Men hur ser egentligen regleringen av andrahandsuthyrning ut? Om bostadsrättsägare själva får välja skulle majoriteten tillåta uthyrning. Det visar Sveriges Bostadsrättsrapport som är framtagen av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB. 

Fler än var tredje svensk bostadsrättsägare anser att det alltid är okej med andrahandsuthyrning, oavsett tidsspann. Det framgår i Sveriges Bostadsrättsrapport. Denna siffra har ökat sedan ifjol, då endast 28 procent svarade detsamma. Även om allt fler idag är positiva till andrahandsuthyrning är det färre som skulle vilja godkänna korttidsuthyrning på mindre än sex månader. Idag anser 26 procent att det är acceptabelt, jämfört med Bostadsrättsrapporten 2018, då 32 procent uppgav samma svar.

Resultatet visar även att unga vuxna i åldrarna mellan 18 och 30 år är mer positiva till en oreglerad uthyrning än de äldre bostadsrättsägarna.Många bostadsrättsföreningar har dock strikta regler kring andrahandsuthyrning och kräver styrelsens tillstånd.

– Det har blivit enklare att få tillstånd till andrahandsuthyrning sedan kravet på skäl för andrahandsuthyrning lättades. Dock måste skälen fortfarande ha en viss tyngd. Att köpa en lägenhet i syfte att hyra ut den är inte en godtagbar anledning. Varje andrahandsuthyrning ska tidsbegränsas och ta sikte på en viss bestämd hyresgäst. Det är viktigt att föreningen agerar tidigt vid kännedom om en olovlig andrahandsupplåtelse, annars kan föreningen förlora möjligheten till påföljder, säger Stefan Lindberg, Affärsområdeschef teknisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Andrahandsuthyrning – ett litet problem bland grannar

Även om debatten kring andrahandsuthyrning har lyft flera skräckexempel så upplever knappt var tionde bostadsrättsägare att deras förening har problem med medlemmar som bryter mot ordningsreglerna kring frågan. Denna siffra ökar dock bland styrelsemedlemmar, där 15 procent uppger samma sak. Istället är det felsortering i soprummet som är det problem flest föreningar tampas med, det uppger hela 34 procent. Städ och stök toppar generellt listan, efter sopsortering följer nämligen nedskräpning i gemensamma utrymmen och problem med deltagande vid städdagar. 

Så tycker svenskarna om andrahandsuthyrning                     2018           2019
Det är okej vid långtidsuthyrning (längre än 6 månader)              23 %               26 %
Det är okej vid korttidsuthyrning (kortare än 6 månader)              32 %               26 %
Det är alltid okej                                                                            28 %               35 %
Det är aldrig okej                                                                           9 %                 5 %

För ytterligare information kontakta:
Stefan Lindberg, Affärsområdeschef juridik på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB
Telefon: 076-534 06 21
E-post: stefan.lindberg@sbc.se

Om Sveriges Bostadsrättsrapport 2019
Sveriges Bostadsrättsrapport 2019 baseras på en statistiskt säkerställd undersökning genomförd av Ipsos NORM på uppdrag av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB. I undersökningen har drygt 1 000 bostadsrättsägare i åldrarna mellan 18 och 65 år gett sin syn på svenska bostadsrättsföreningar utifrån ett ekonomiskt, juridiskt samt hållbarhets- och framtidsperspektiv. Undersökningen genomfördes under januari 2019 i form av en webbenkät.  

Bilaga*

Tycker du att man ska få hyra ut i andra hand?

Totalt 18-30 år 31-40 år 41-50 år 51-65 år Sitter i styrelse  Sitter ej 
i styrelse
Det är okej vid långtidsuthyrning (längre än 6 månader) 26 % 21 % 25 % 28 % 28 % 26 % 25 %
Det är okej vid korttidsuthyrning (kortare än 6 månader) 26 % 20 % 24 % 24 % 34 % 34 % 24 %
Det är alltid okej 35 % 50 % 40 %  32 % 22 % 23 % 38 %
Det är aldrig okej 5 % 1 % 1 % 4 % 9 % 7 % 4 %
Vet ej 9 % 9 % 10 % 12 % 7 % 9 % 9 %

Har din förening problem med medlemmar som inte följer uppsatta ordningsregler? (Flerval)

Totalt 18-30 år 31-40 år 41-50 år 51-65 år Sitter i styrelse  Sitter ej 
i styrelse
Ja, det sorteras inte rätt i soprummet 34% 25% 34% 37% 38% 40% 32%
Ja, det skräpas ner i gemensamma utrymmen 18% 16% 18% 18% 18% 26% 15%
Ja, alla deltar inte på städdagar 17% 13% 15% 21% 19% 27% 14%
Ja, utsatta tider för störande ljud respekteras inte 15% 13% 19% 16% 13% 15% 15%
Ja, barnvagnar och dylikt som står i trapphuset 13% 12% 12% 19% 11% 18% 12%
Ja, regler för uthyrning respekteras ej 8% 6% 6% 10% 8% 15% 6%
Ja, tvättider respekteras inte 8% 7% 9% 7% 8% 9% 7%
Ja, det röks trots förbud 8% 9% 11% 5% 6% 12% 6%
Ja, det spelas för hög musik 7% 8% 10% 8% 5% 8% 7%
Ja, det slarvas med inbetalningar av avgiften 4% 0% 5% 5% 4% 10% 2%
Ja, det grillas trots förbud 3% 1% 2% 3% 4% 3% 2%
Ja, men på grund av annat  2 % 0% 2% 3% 4% 2% 3%
Nej, alla följer de ordningsregler/stadgar som finns 25 % 28% 19% 23% 29% 22% 26%
Vet ej 16 % 21% 18% 14% 12% 4% 19%

SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB, är ett av landets ledande företag av förvaltningstjänster för bostadsrätter och har funnits sedan 1921. SBC erbjuder full service inom ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, projektledning av ombyggnation och renoveringar samt juridisk expertis. Bolaget tillhandahåller  kundportalen Vår Brf med tillhörande app för mobiltelefon samt utbildningar som t.ex. Styrelsecertifiering. SBC har kontor på fem orter i landet med ca 320 anställda. Bolaget är noterat på NGM Equity och omsatte år 2018, 436 mkr i koncernen.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.