Connect with us

Marknadsnyheter

Telia Company bokslutskommuniké januari-december 2019

Published

on

TILLVÄXT I KASSAFLÖDET
  
Sammanfattning fjärde kvartalet

  • Nettoomsättningen på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar sjönk 2,3 procent. Nettoomsättningen steg 2,8 procent i rapporterad valuta till 22 838 MSEK (22 209). Tjänsteintäkter på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, sjönk 1,7 procent.
  • Justerad EBITDA exklusive den positiva effekten från IFRS 16, på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar ökade med 4 procent. På jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, steg justerad EBITDA 14,7 procent. Justerad EBITDA steg 18,5 procent i rapporterad valuta till 7 914 MSEK (6 680). Justerad EBITDA-marginal steg till 34,7 procent (30,1).
  • Justerat rörelseresultat föll 0,4 procent till 2 980 MSEK (2 993).
  • Totalt nettoresultat uppgick till 1 370 MSEK (-1 572). Totalt nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare uppgick till 1 312 MSEK (-1 087).
  • Fritt kassaflöde, från kvarvarande och avvecklad verksamhet steg till 1 681 MSEK (1 442). Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet sjönk till 977 MSEK (1 417) då högre EBITDA och lägre CAPEX motverkades av negativt rörelsekapital. Kassaflöde från löpande verksamhet, från kvarvarande och avvecklad verksamhet, minskade till 5 566 MSEK (6 122) främst påverkat av rörelsekapital.
  • För 2019 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,45 SEK per aktie (2,36).
  • Utsikter 2020: Operationellt fritt kassaflöde förväntas uppgå till mellan 10,5 och 11,5 GSEK från 2019 års nivå (12,6 GSEK). Justerad EBITDA baserad på koncernstrukturen per årsskiftet 2019, i stabil valuta, förväntas öka 2-5 procent jämfört med 2019.

Sammanfattning helåret

  • Nettoomsättningen på jämförbar bas avseende valutakursförändringar, förvärv och avyttringar, föll 3,5 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 2,9 procent till 85 965 MSEK (83 559).
  • Justerat rörelseresultat sjönk 4,9 procent till 13 452 MSEK (14 146).
  • Totalt nettoresultat steg 132,4 procent till 7 261 MSEK (3 124). Totalt nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare steg till 7 093 MSEK (3 213).

Kommentarer av Christian Luiga, tillförordnad vd & koncernchef
  
“Vi nådde våra uppsatta finansiella mål för 2019 då vi tog många viktiga steg för att genomföra vår strategi. Operationellt fritt kassaflöde uppgick till 12,6 GSEK, en ökning med 16 procent jämfört med 2018 och inom målet om 12-12,5 GSEK om vi exkluderar en pensionsåterbetalning om 0,4 GSEK i det fjärde kvartalet. Justerad EBITDA växte med 17 procent i rapporterad valuta i det fjärde kvartalet och följde den tänkta strukturen med gradvis förbättring under året. Exklusive påverkan från IFRS 16 på jämförbar bas var tillväxten 4 procent. Detta var främst drivet av förbättrad effektivisering i kostnad såld vara och ytterligare sänkning av de operativa kostnaderna, där Sverige var framträdande genom en sänkning på 6 procent under det fjärde kvartalet och de nådde målet om 3 procent för helåret. Vi är nöjda med det och skall vara stolta, men vi fortsätter att arbeta för högre tjänsteintäkter. Baserat på operationellt fritt kassaflöde föreslår styrelsen en utdelning för 2019 om 2,45 SEK per aktie motsvarande en ökning om 3,8 procent jämfört med 2018.

  
I det fjärde kvartalet slutförde vi förvärvet av Bonnier Broadcasting med TV4, C More och MTV och etableringen av vår nya enhet, Tv och media. Vår förmåga att hantera den nya dynamiken på tv-marknaden testades omedelbart av konkurrenterna och vi bevisade att vi kunde möta utmaningen. Jag vill passa på att tydliggöra att vi inte kommer att begränsa något hushåll i Sverige eller Finland att se TV4 eller MTV och vi kommer att säkerställa att vi uppfyller åtagandena som vi har lovat EU-kommissionen.

  
Ett viktigt fokusområde för mig har varit vår kommersiella plan där vi inte nått full potential men vi gör gradvisa förbättringar. Som marknadsledare har vi tagit ett stort ansvar att fortsatt göra prisjusteringar för att möta utmaningen avseende tjänsteintäkter. Nyligen var detta företrädesvis synligt i tjänsteintäkter från mobilt och bredband inom det svenska konsumentsegmentet, vilka vände till tillväxt i det fjärde kvartalet. Ett annat exempel är Estland som för året har ökat tjänsteintäkterna inom alla viktiga områden genom paketerade erbjudanden under den övergripande tjänsten Telia1, som har lett till en stark merförsäljning.

  
Konvergens kommer fortsatt vara viktigt i våra kommersiella aktiviteter. Det handlar om att förstärka kundupplevelsen, kundlojaliteten och minska antalet förlorade kunder, inom både konsument- och företagssegmentet. Vi har blivit bättre och ser flera exempel på goda resultat inom detta område, som vårt familjeerbjudande i Sverige, vilket har visat sig vara berikande för våra kunder såväl som för oss. Ökat fokus på dataanalys är och kommer att vara ett viktigt stöd för att kunna skapa ännu bättre och relevanta paketerade erbjudanden till befintliga kunder. Jag har säkerställt att denna kompetens finns i alla ledningsteam i samtliga länder. Vi har fortsatt att investera i nya supportsystem och överföringen av kunder till dessa system har lett till en temporär svacka i kundtjänsten. Vi har minskat risken i migreringen, vilken kommer att slutföras under 2020, då alla kunder skall överföras till den nya plattformen.

  
I företagssegmentet har vi tydlig nytta av att kombinera våra kärntjänster med nya typer av tjänster inom ICT och uppkopplade saker. Intäkter från vår verksamhet inom uppkopplade saker har ökat med cirka 20 procent under 2019, till cirka 1 GSEK. Efterfrågan på produkter och tjänster hjälper inte bara kunderna att öka digitaliseringen utan även till ökad hållbarhet. En nyligen genomförd affär är med Rikshem i Sverige där vi skall göra 30 000 hem smartare. ICT och digitalisering är betydande för hur vi, våra leverantörer och våra kunder kan bidra till en bättre miljö och i enlighet med våra miljömål – Daring Goals – som vi kommunicerade i mars 2019. Vi har ytterligare konkretiserat vägen framåt för att nå noll miljöavfall och inget koldioxidutsläpp, då vi strävar efter att bli klimatneutrala inom vår egen verksamhet till 2022. I linje med dessa mål kommer vi fortsätta utveckla våra erbjudanden, till exempel öka återanvändning av nätutrustning och telefoner. Mer om detta arbete återfinns i kommande Års- och Hållbarhetsredovisning.

  
Vi har fortsatt att investera i vår infrastruktur i regionen till stor del drivet av kundefterfrågan och vårt förvärv av Get i Norge. Vi fick erkännanden i flera olika oberoende studier vilket formar en viktig plattform för att stärka kundupplevelsen samt understödjer vår kommersiella plan. Det var också det år då vi lanserade 5G med ett fullskaligt kommersiellt erbjudande i Finland, fattade investeringsbeslut i Norge och många lyckade pilotprojekt på våra marknader. Med integrationen av Get i Norge har vi tagit fram våra första paketerade erbjudanden. Om vi ser på 2020 är mycket medvetna om utmaningarna som telekombranschen står inför. Nedgången i traditionella produkter kommer att fortsätta såväl som hård konkurrens i kärnverksamheten och nya tjänster. Vi är redo att möta dessa utmaningar. Under tiden fortsätter vi att förbättra kunderbjudandena erfar vi teknikskiften som kommer att säkerställa de bästa näten och sänka kostnaderna. Vår nya operativa modell som bidrar med skalfördelar där vi är verksamma kommer fortsatt att innebära besparingar tillsammans med synergier från nyligen genomförda förvärv. Vår ambition kvarstår att minska operativa kostnader med omkring 2 procent kommande år. Vi är i en fas när vi levererar.

  
För 2020 förväntas justerad EBITDA att öka med mellan 2-5 procent. Som vi underströk i rapporten för tredje kvartalet ser vi inte att CAPEX kommer att minska ytterligare. Den fortsatta verksamhetsförbättringen kommer att mötas av en ökad kunddriven efterfrågan, en höjd ambitionsnivå i det finska mobilnätet och effekterna från Get i Norge. Allt detta beaktat förväntas operationellt fritt kassaflöde att uppgå till 10,5 -11,5 GSEK.

  
Slutligen vill jag framföra min tacksamhet till mitt team och alla mina medarbetare på Telia Company för det hårda arbete som alla bidragit med under 2019. Jag vet att ni alla är lika ivriga som jag är att ta oss an 2020.”

  
Christian Luiga, tillförordnad vd & koncernchef

  
  
Denna information är sådan information som Telia Company AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 29 januari 2020 kl. 07:00 CET.

  
För mer information, kontakta gärna vår presstjänst: 0771 77 58 30, besök
Newsroom och följ oss på Twitter @Teliacompany.

  
  
Framtidsinriktade uttalanden

Uttalanden i pressreleasen avseende framtida förhållanden och händelser, inklusive framtida utveckling och uttalanden om trender, är framtidsinriktade uttalanden. Till sin natur är sådana framtidsinriktade uttalanden osäkra och innefattar risk eftersom de hänför sig till eller är beroende av framtida förhållanden som ännu inte inträffat. Det kan inte garanteras att framtida resultat inte kommer att avvika väsentligt från de angivna eller förutskickade beroende på ett flertal faktorer, varav många är utanför företagets kontroll.
  
  
Vi är Telia Company, den nya generationens telekomföretag. Våra cirka 20 000 duktiga kollegor möter miljontals kunder varje dag i världens mest uppkopplade länder. Vi är knutpunkten i det digitala ekosystemet som gör det möjligt för människor, företag och samhällen att få tillgång till allt som är viktigt för dem, på deras villkor, dygnet runt – året om. Vi har bestämt oss för att förändra it-och telekomindustrin och föra världen närmare våra kunder och vårt huvudkontor ligger mitt i teknik- och innovationshjärtat Stockholm. Läs mer på www.teliacompany.com.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.