Marknadsnyheter

Fler unga tror på arbete efter 65 års ålder

Published

5 år ago

28 april, 2020

Tanalys

tis, apr 28, 2020 08:41 CET

Nio av tio unga tror att de kommer behöva arbeta längre än till 65 år. Det visar en undersökning som Pensionsmyndigheten låtit göra. Bland de äldre tillfrågade uppger endast fyra av tio att de tror på pensionering senare än 65 års ålder.

Att fortsätta arbeta högre upp i åldrarna ger mer pension per månad för de allra flesta. I år höjdes åldern för hur länge man har laglig rätt att jobba kvar på sitt arbete från 67 år till 68 år. Åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension höjdes dessutom från 61 år till 62 år. Det finns förslag från politikerna om ytterligare höjningar av pensionsåldrarna framåt i tiden.

I Pensionsmyndighetens undersökning uppger fyra av tio att de känner till den senaste tidens beslut och framtida förslag om att höja pensionsåldrarna. På frågan varför politikerna vill höja pensionsåldrarna är det relativt få som direkt svarar att det beror på den ökande medellivslängden.

– Det är inte särskilt förvånande att många unga har uppfattat att det troligtvis kommer att krävas arbete högre upp i åldrarna för att få en rimlig pension. Att anledningen till att våra politiker höjer pensionsåldrarna är att vi lever längre, och att de allra flesta tjänar på att arbeta längre, är däremot inte lika känt, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

De tillfrågade fick också svara på vid vilken ålder de tror att de kommer att kunna gå i pension. Då svarar 27 procent ”vid 65 års ålder”, 14 procent ”innan 65 år” och hela 67 procent när de är ”äldre än 65 år”. Detta kan jämföras med när de som är födda 1954 har valt att gå i pension, 41 procent valde att ta ut pension vid 65 år, 35 procent innan 65 år och cirka 20 procent efter 65 års ålder. Spridningen har ökat under många år och 65 år ses inte längre som en norm för pensionering i samma utsträckning som tidigare. Undersökningsresultaten visar att spridningen kan komma att fortsätta öka och att det kan bli vanligare att människor väljer att gå i pension efter 65 års ålder.

– Det finns flera anledningar till att det lönar sig att arbeta längre upp i åldrarna. Ju längre arbetsliv du har desto mer tjänar du in till din pension. Dessutom fördelas din intjänade pension på färre år som pensionär vilket innebär att din pension per månad blir högre. En annan fördel med att jobba längre är att från och med januari det år du fyller 66 år får du lägre skatt på både arbetsinkomst och pension, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Därför höjs pensionsåldrarna

Medellivslängden ökar i Sverige, vilket betyder att fler människor lever längre. Det innebär att många får fler år som pensionär och då måste pensionen räcka under fler år än tidigare. En yngre person behöver därför jobba längre än tidigare generationer för att få motsvarande nivå på pensionen som äldre generationer fått.

Åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension, eller få garantipension och bostadstillägg, kommer att kopplas till medellivslängdens utveckling genom att en så kallad riktålder införs. Det innebär att om vi i genomsnitt lever längre så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension och bostadstillägg att höjas för att följa medellivslängdens utveckling.

Det lönar sig att arbeta längre

Om man jämför med att ta ut pension vid 65 års ålder så ökar den totala pensionen, för de allra flesta, med ungefär 6-11 procentenheter för varje ytterligare år du arbetar och pensionsuttaget skjuts framåt.

Ökning av den totala pensionen per månad vid olika pensionsåldrar

Beräknad procentuell ökning av bruttopension vid en pensionering efter 65 års ålder jämfört med 65 års ålder (individer utan garantipension).

Månadslön	66 år	67 år	68 år	69 år	70 år
< 40 250 kronor	+6%	+14%	+23%	+32%	+43%

Not: tabellen visar hur mycket pensionen ökar när arbetslivet förlängs och pensionen börjar tas ut vid en viss ålder, i jämförelse med pensionering vid 65 års ålder. Exempelvis blir pensionen 23 procent högre om arbetslivet förlängs till 68 års ålder vid en månadslön upp till 40 250 kronor.

Fakta om undersökningen

Totalt tillfrågades ett riksrepresentativt urval på 1 000 personer i åldrarna 20-65 år via Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel i april 2020.

Fler uppgifter från undersökningen

I svaren uppger 22 procent att den senaste tidens diskussioner kring höjda pensionsåldrar har påverkat deras tankar när de ska börja ta ut allmän pension. De allra flesta av dem menar att de kommer att arbeta längre än vad de tidigare hade tänkt, om de har möjlighet. Äldre uppger att det påverkat dem i större utsträckning än yngre, 28 procent bland de äldre menar att det påverkat dem jämfört med 15 procent bland de yngre.

Förslagen om höjda pensionsåldrar

För vidare information
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar helger: 010-454 30 00

Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och informerar om hela pensionen. Varje år betalar vi ut cirka 360 miljarder kronor till 2,3 miljoner pensionärer, genomför drygt 597 000 fondbyten och skickar ut 7,7 miljoner orange kuvert. Vi är omkring 1 400 medarbetare på 8 orter. Vi gör pensioner enklare – för att alla ska kunna leva i nuet.

Pressrum med korta pensionsfakta och bildbank: www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press
Pensionsmyndigheten på Twitter: www.twitter.com/Pensionsmynd
Kontorsväxel: 0771-771 771
Postadress: Pensionsmyndigheten, Box 38190, 100 64 STOCKHOLM
Besöksadress i Stockholm: Hornsgatan 168 (gårdshuset)
Kundservice: 0771-776 776, e-post via webben eller www.facebook.com/fragaompension

Taggar:

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

2 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

2 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

2 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.