tis, sep 01, 2020 06:00 CET

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

– Våra nollfynd är viktiga eftersom man tidigare inte har kunnat utesluta ett samband mellan vissa vaccinationer hos gravida och autism, och antivaccinrörelsen har vuxit sig starkare i västvärlden. Vaccination mot svininfluensa, H1N1, med Pandemrix har tidigare kopplats till en ökad risk för narkolepsi hos unga, men att vaccinera gravida kvinnor verkar inte påverka risken för autismspektrumstörning hos avkomman, säger professor Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare.

Flera studier har visat att influensavaccination under graviditet skyddar mot sjuklighet hos både kvinnan och hennes barn. Samtidigt finns det lite kunskap om vaccinets långtidseffekter hos barn som utsatts för det under fosterlivet.

Vaccination mot svininfluensa

Två nyligen publicerade studier antyder dock att vaccination mot influensa/H1N1-influensa, så kallad svininfluensa, under graviditeten och framförallt under den första trimestern, skulle kunna öka risken för autismspektrumstörning.

Autismspektrumstörning debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av försämrad kommunikation, brist på sociala färdigheter och ett repetitivt beteende.

Inget samband med autismspektrumstörning

Nu kan forskare vid Karolinska Institutet tillbakavisa ett sådant samband. För att identifiera autismspektrumstörning hos barnen har forskarna länkat vaccinationsdata för gravida kvinnor från sju svenska sjukvårdsregioner 2009-2010, till det svenska medicinska födelseregistret och det svenska patientregistret.

Justerat för potentiella störfaktorer, var H1N1-vaccinering under graviditeten inte någon riskfaktor för autismspektrumstörning hos barnet. Resultaten var liknande för vaccination i den första graviditetstrimestern.

Av de 39 726 vaccinexponerade barnen hade 1 procent, 394 barn, en diagnos av autismspektrumstörning under den sexåriga uppföljningen, jämfört med 1,1 procent, 330 barn, i kontrollgruppen om 29 293 icke-exponerade barn.

Vaccinationsforskning allt viktigare

Forskarna justerade sina analyser för att minimera inflytandet av andra möjliga faktorer på sambandet vaccination och autism. Till exempel mammans rökning, längd och vikt, ålder, och övriga sjukdomar.

Resultaten har betydelse för gravida kvinnor i hela världen.

– Vaccinationsforskning har aldrig varit viktigare. När det väl kommer ett vaccin mot covid-19 kommer miljoner gravida kvinnor i världen sannolikt att erbjudas en sådan vaccination. Även om vår forskargrupp inte studerade covid-19-vaccineffekter, ger vår forskning om H1N1-vaccination ökad kunskap om vacciner och graviditet i allmänhet, säger Björn Pasternak, forskare och medförfattare, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Projektet stöds av Vetenskapsrådet och FORTE. Björn Pasternak har fått stöd av programmet Strategiska forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret, SWIBREG. Denna studie har erhållit finansiering av Janssen.

Publikation:“Maternal influensa A(H1N1) immunization during pregnancy and risk for autism spectrum disorder in offspring: A cohort study”. Jonas F. Ludvigsson, Henric Winell, Sven Sandin, Sven Cnattingius, Olof Stephansson, och Björn Pasternak. Annals of Internal Medicine, online 31 augusti 2020, doi: 10.7326/M20-0167.

För mer information, kontakta:
Jonas F. Ludvigsson, professor och barnläkare
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 823 56
E-post: jonas.ludvigsson@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: