Artificiell Intelligens (AI) var mycket bättre än människor på att hitta farliga rytmrubbningar, visar en studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden som publiceras i tidskriften Nature Medicine. Forskarna bakom studien tror att AI kan leda till snabbare, billigare och bättre diagnostik av rytmrubbningar som förmaksflimmer.

– Vår forskning visar att AI var mycket bättre än de mänskliga biomedicinska analytikerna på att hitta farliga rytmrubbningar. Den missade 14 gånger färre diagnoser än människor gjorde, säger Linda Johnson, docent vid Lunds universitet.

Folksjukdomen förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen och kan leda till allvarliga konsekvenser. Personer med förmaksflimmer har en ökad risk för stroke, demens, hjärtsvikt och för tidig död. Tidiga tecken på förmaksflimmer kan idag upptäckas med hjälp av långtids-EKG över ett dygn.  

– Vi hoppas att de här forskningsresultaten kommer att leda till snabbare, billigare och bättre diagnostik av rytmrubbningar som förmaksflimmer, vilket kan minska risken för stroke och rädda liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I den aktuella studien har forskarna testat en AI-algoritm för rytmgranskning av långtids-EKG. Det görs för närvarande av biomedicinska analytiker, vilket är en tidskrävande process.  

Det här är den i särklass största studien av AI för tolkning av långtids-EKG. 14 606 patienter har ingått i studien och mer än 50 kardiologer från hela världen har utvärderat resultaten från både de biomedicinska analytikerna och AI:n.

Studien visade att AI-algoritmen missade 14 gånger färre diagnoser än de mänskliga biomedicinska analytikerna. AI-algoritmen missade en allvarlig arytmi i 0,3 procent av fallen, jämfört med 4,4 procent för de mänskliga analyserna. Detta kom till en godtagbar kostnad av måttligt ökade falska positiva resultat.

Nästa steg är att testa AI-algoritmen för EKG-tolkning i en större klinisk prövning för att bekräfta användbarheten i verklig vårdmiljö.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
– Linda Johnson, docent vid Lunds universitet
 

Studiens namn och länk: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03516-x
Tidskrift: Nature Medicine, Publiceringsdatum: 10 februari 2025

Fakta om hjärtrytmrubbningar (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtrytmrubbningar (arytmier): är det samlande namnet för en mängd tillstånd som har det gemensamt att hjärtat inte följer normal rytm. Att hjärtat plötsligt slår ett extraslag är inget ovanligt. Det är ofta helt ofarligt och en hjärtrytmrubbning i dess enklaste form. Men rubbningar i hjärtats rytm kan också ge så svåra symptom att hela livsföringen förändras och kan i värsta fall leda till hjärtstopp och död.

Förmaksflimmer: är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och så vanligt att man kan tala om en folksjukdom. Cirka 400 000 individer har förmaksflimmer i Sverige, men mörkertalet är stort. Risken för att drabbas ökar med stigande ålder och mer än var femte 80-åring är drabbad.

Symtom: Det vanligaste symtomet hos i övrigt friska patienter är hjärtklappning. Även andfåddhet, tryck över bröstet eller yrsel och kanske svimning kan förekomma och tyda på en mycket snabb hjärtrytm eller att det samtidigt kan finnas en annan hjärtsjukdom. Den som lider av förmaksflimmer har ofta hjärtklappning i vila och i allmänhet även nedsatt prestationsförmåga som märks vid ansträngning. Uppskattningsvis en tredjedel av patienter med förmaksflimmer upplever inga symptom.

Forskningsframgångar: har gjort det möjligt att i dag lindra och även bota vissa hjärtrytmrubbningar. Men mycket återstår. Forskarna vill bland annat hitta nya säkra metoder för diagnos och behandling som kan användas både förebyggande och för att behandla stora grupper.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning finansierar Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och delar årligen ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Läs mer i Hjärt-Lungfonden skrift Hjärtrytmrubbningar här.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se