to, dec 28, 2017 07:10 CET

Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal behöver hålla kunskaperna aktuella. Liberalerna vill införa ett system med obligatorisk fortbildning och recertifiering för legitimerad personal i  hälso- och sjukvården. Fortbildning ska vara en förutsättning för att behålla sin legitimation, och det ska vara arbetsgivarnas ansvar att se till att så sker inom ramen för arbetet.

– Kunskap är en färskvara, och det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården med dess ständiga landvinningar, medicinska och tekniska utveckling. Fortbildning ska vara en möjlighet för alla läkare, sjuksköterskor och 
annan legitimerad vårdpersonal – åliggandet vilar på vårdgivaren, att se till att de får den möjligheten. Vi vill förtydliga att f
ortbildning är ett ansvar för alla arbetsgivare inom vården.

Det säger 
Anna
 
Starbrink
 (L)
, ordförande i Liberalernas välfärdskommission och programgrupp för ny sjukvårdspolitik, samt hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län.

Också specialistutbildning för sjuksköterskor ska ske inom arbetslivet, så att de som läser till specialistsjuksköterska kan få en studielön.

– Alla som arbetar i vården ska kunna utnyttja sin kompetens till fullo, och få betalt för det. Vi behöver en ny nationell modell för utbildningen av specialistsjuksköterskor där staten tar ett ansvar istället för dagens lapptäcke när landstingen försöker göra det bästa av situationen.

Liberalernas programgrupp för ny sjukvårdspolitik har en rad förslag för att vården ska kunna locka och behålla fler skickliga medarbetare – och använda kompetensen rätt.  Karriärvägar ska förstärkas, löneutvecklingen motsvara kompetens och erfarenhet, och fler undersköterskor, vårdbiträden och medicinska sekreterare anställas för att avlasta läkare och sjuksköterskor.

Liberalerna vill se en bättre arbetsmiljö i vården, och ge Arbetsmiljöverket ett nytt rådgivande uppdrag att bidra till goda arbetsmiljöer.

Dessutom föreslår Liberalerna en fastläkarreform i primärvården.

– Alla patienter ska ha rätt till en fast läkarkontakt, och därför behövs en stor reform och förstärkning av primärvården. Varje läkare ska ansvara för sina listade patienter och samordna den övriga vård som kan behövas. Det förbättrar kontinuiteten för patienterna och gör vården mer effektiv.

Många läkare och sjuksköterskor men få patientbesök

Sverige har internationellt sett många läkare och sjuksköterskor, 4,1 utbildade läkare per 1 000 invånare jämfört med OECD-snittet 3,1 och 11,2 praktiserande sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med OECD-snittet 8,8 (2013). Men vi har få läkarbesök, 2,4 per 1 000 invånare jämfört med EU-snittet 7,1 (2014), och rapporterna om svårigheter att rekrytera personal är återkommande. Dessa två bilder av personalsituationen i vården har en viktig förklaring: Hur vi värdesätter den vårdpersonal vi har, och hur vi använder den kompetens som finns.

Liberala förslag för säkrad kompetensförsörjning av vården

Sjukvårdsprogrammet i sin helhet behandlades på landsmötet i november 2017.

All personal inom hälso- och sjukvården måste ges möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens. Låt därför till exempel vårdbiträden och undersköterskor avlasta sjuksköterskor och 
anna
n legitimerad personal.

Specialistutbildning för sjuksköterskor ska ges inom ramen för yrkeslivet. En modern specialistutbildning för sjuksköterskor ska införas, där statens medel för studiemedel förs över till sjukvårdshuvudmännen för att finansiera studielön för medarbetare så att de inom ramen för anställningarna kan skapa goda förutsättningar för vidareutbildning. Likvärdiga villkor för anställda hos privata aktörer ska säkerställas genom avtal

För att lösa den offentliga sektorns problem med personalförsörjning inom ett antal viktiga områden måste möjligheterna att göra karriär, såväl vad gäller kompetensutveckling som löneutveckling, att stärkas. Varje sjukhus ska utveckla kompetenstrappor eller andra modeller för att tydliggöra vårdpersonalens karriärvägar.

Vårdens välutbildade, kvinnodominerade yrkesgrupper ska ha en god löneutveckling. Lönen ska sättas individuellt och vidareutbildning ska synas i lönekuvertet. För att möjliggöra detta ska en statlig pott för specialistsjuksköterskor, liknande den för förstelärare, skapas.

Vårdens arbetsmiljö behöver förbättras, och samtidigt måste kraven från statliga myndigheter förankras i evidens. Det kräver större anpassning till individuella förutsättningar och bättre anpassning till olika verksamheters villkor. Arbetsmiljöverkets uppdrag ska utvecklas till att omfatta även rådgivning och dess granskningsuppdrag ska skärpas med krav på modern evidens som grund.

Läkarstudenter och studenter inom andra vårdyrken ska i högre utsträckning ses som en resurs i vården. Till exempel ska en läkarstudent som har kommit en bit in i utbildningen kunna anställas som läkarassistent med mandat att göra mer kvalificerade uppgifter än vad medicinska sekreterare och undersköterskor normalt gör. Vidare ska en sjuksköterska som fullgjort huvuddelen av sin utbildning kunna få en introduktionsanställning.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården behöver ständigt hålla sin kunskap aktuell. Därför ska ett recertifieringssystem införas som innebär att fortbildning är en förutsättning för att få behålla sin legitimation. Det ska åligga arbetsgivarna att ge förutsättningar för fortbildning.

Vård- och omsorgsprogrammet ska göras om så att det leder till en examen till undersköterska.

Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att se över sina processer avseende godkännande av läkare med utländska examina, syftandes till att korta ned utredningstiden. Sverige ska samtidigt verka för tillskapandet av ett internationellt register med godkända läkarexamina.

Genom lärlingsutbildningar och lågtröskeljobb kan fler lära sig viktiga jobb och skaffa erfarenheter inom hälso- och sjukvårdens verksamheter som idag har svårt att hitta medarbetare.

Utlandstjänstgöring för vårdpersonal ska i högre grad ses som en merit. Regioner och landsting ska därför underlätta för medarbetare som under en kortare eller längre period vill arbeta utomlands för internationella organisationer, som t ex Läkare utan gränser.

Hyrpersonal behövs för att klara tillfälliga arbetstoppar, men ska inte ersätta fast anställd personal. Regionernas och landstings kompetens avseende upphandling av hyrd personal måste säkras. Bra ersättning ska beviljas personal för inhopp med kort varsel, men då inte för att fylla ordinarie schemarader. 
 

Rasmus Jonlund
, kommunikationschef, pressansvarig Liberalerna i Stockholms läns landsting, 070-737 41 83, rasmus.jonlund@sll.se

Vi är Liberalerna i Stockholms län, och Stockholms läns landsting. För en modern hälso- och sjukvård med större frihet för patienterna. För en modern kollektivtrafik, trygg och attraktiv för fler resenärer. För en modern region för alla stockholmare, med digital tillgänglighet, möjligheter till god hälsa, arbete och ett rikt kulturliv.

För en frihet, värd att försvara.

Pressbild Anna Starbrink finns här https://news.cision.com/se/liberalerna-i-stockholms-lan/i/anna-starbrink,m18104

Följ liberala nyheter i Stockholms län:

news.cision.com/se/liberalerna-i-stockholms-lan

www.stockholmsbloggen.se

stockholm.liberalerna.se